web analytics
  • slantarJämfört med för 50 år sedan lägger vi allt mindre del av vår disponibla inkomst på mat. Men våra konsumtionsvanor har också förändrats. Vi äter mer kött, grönsaker och godis, men köper mindre av mjölk och mjöl. Det framgår av en ny rapport från Livsmedelsverket som de puffar för i ett pressmeddelande.

    Rapporten visar bland annat att vi har ökat vår konsumtion av kött mellan 1960 och 2013. Vi konsumerar till exempel tretton gånger så mycket fjäderfäkött idag jämfört med 1960. Även konsumtionen av yoghurt, grädde och ost samt frukt och grönsaker har ökat. Vi konsumerar mindre mängder strösocker, men har ökat konsumtionen av varor där socker ingår, som godis och läsk, skriver verket.

    – Vi köper mer mat och maten innehåller mer energi, säger Helena Lööv, en av rapportförfattarna.

    Rapporten uppmärksammas också av Ekot, som talat med Håkan Jönsson som är etnolog vid Lunds Universitet och specialiserad på mat och måltider. Han pekar på ett av rapportens övriga resultat – att mönstret också skiljer sig mellan olika delar av landet.

    – Generellt sett så är ju måltidsmönstren i glesbygden mer lika de som var i hela Sverige för 20-30 år sedan, till exempel köttbullar, kåldolmar och ärtor med fläsk. Det var köttet som definierade den riktiga måltiden. I storstäderna finns det dels många fler vegetarianer och sen är man mer påverkad av mångkulturella influenser med kök från andra länder, som är mycket mer grönsakscentrerad, säger han till Ekot.

    Att mjölkkonsumtionen har gått ner kan jag förstå. För femtio år sedan var mjölk en naturlig måltidsdryck för alla. Numera har vi insett att vuxna inte behöver så mycket mjölk. De näringsämnen vi behöver från mjölkprodukter får vi i oss på annat sätt, exempelvis genom frukostfil och yoghurt.

    Varför svenskarnas godissug har ökat så mycket kan jag däremot inte förstå. Svenskarna äter 17 kilo godis per person och år, mest i världen och dubbelt så mycket godis som genomsnittet för EU, skrev jag 2009.

    En annan ska som jag har svårt att förstå är varför fi köper så mycket färdigt bröd. Bröd är dyrt, det finns mycket pengar att tjäna, och hembakat är mycket godare. Det är inte svårt och knappast jobbigt om man tar hjälp av en köksmaskin. Man behöver inte ens vara hipster och riskera skäggstrån i surdegen!

    Andra bloggar om: , ,

  • Ursprungligen ville Livsmedelsverket förbjuda all försäljning av opastöriserad mjölk. Verket hänvisade till risken för smittspridning. Förslaget möttes av många protester, bland annat sågs ostkakan som hotad.

    Nu har verket backat och kommit med ett nytt förslag, som tillåter att små mängder opastöriserad mjölk får säljas på lantgården. Förslaget ställer extra krav på kontroll och information till köparna.

    Förslaget refereras i DN samt av TT i flera tidningar.

    Andra bloggar om: , ,

  • MjolkglasLivsmedelsverket vill införa ett totalförbud för försäljning av opastöriserad mjölk, berättar Ekot. Redan i dag är försäljningen av opastöriserad mjölk starkt begränsad. Bonden får bara sälja mjölken direkt till enskilda konsumenter, på den egna gården.

    I Sverige är all mjölk som säljs i butiker lågpastöriserad, upphettad till 72-74 ºC under 15 sekunder och därefter snabbt nedkyld. Det tar kål på hälsofarliga bakterier, men inte de som påverkar hållbarheten.

    Livsmedelsverket anför att något eller några fall där personer blir sjuka förekommer varje år. Eftersom få dricker opastöriserad mjölk är risken tillräckligt stor för ett förbud.

    Men många vill ha opastöriserad mjölk, i många fall av hälsoskäl. De anser den vara nyttigare. Andra vill ha mjölk ”som den smakade förr”. En bloggkollega, Husfadern, har startat en namninsamling till förmån för den opastöriserade mjölken.

    Motståndare mot ett förbud menar att man istället borde införa ett system liknande det som finns i till exempel Finland och Frankrike. Där får opastöriserad mjölk säljas dagsfärsk ur automater. Samtidigt kontrolleras mjölken regelbundet så att den inte innehåller farliga bakterier. Livsmedelsverket menar att ett sådant system inte skulle fungera, enligt Ekot.

    Jag kan inte se att det är motiverat med ett förbud. Låt dem som vill behålla möjligheten. Möjligtvis kan en ökad kontroll vara motiverad.

    Uppdatering: Ett förbud kan innebära slutet för traditionell småländsk ostkaka. Det menar KD-politikern Irene Oskarsson från småländska Aneby ensligt TT.Hon får medhåll från Håkan Jönsson som forskar om matkultur vid Lunds universitet.

    – Det finns en risk att den här typen av beslut gör att de få aktörer som fortsätter tillverka mat på traditionellt vis försvinner, säger han till TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • Skandalen rullar vidare. Bland annat rapporterar nu TT att hästkött misstänks i storköksprodukter och den stora leverantören, Martin & Servera har dragit in Lasagne som kommer från samma leverantör som Findus köpt från. Livsmedelsverket har ännu inte beslutat om eventuella polisanmälningar, men även de stora matkedjorna riskerar dras med, berättar TT (GP, HD, SvD, Ekot).

    Inför ett ”djurens FBI” som kontrollerar Europas inre marknad av livsmedel. Förslaget kommer från EU-politikern Marit Paulsen, FP, i en intervju i DN. Hon anser att fusket är mer utbrett än vi tror.

    Livsmedelsverket har beslutat om provtagning av köttprodukter som finns ute i butik för att undersöka om de innehåller hästkött. I undersökningen ingår olika slags produkter och märken, skriver verket i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av DN.

    Skandalen har också gett upphov till andra diskussioner. SvD:s matskribent Henrik Ennart tycker att det är dags att införa kännbara straff för matfuskare. I lantbrukets tidning ATL spekuleras i om skandalen kan stärka varumärket svenskt kött.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

  • Avslöjandet att Findus djupfrysta lasagne kunde innehålla hästkött i stället för det nötkött som deklarerats har fått oväntat stora proportioner.

    När jag läste de första uppgifterna tänkte jag att detta var frågan om fel- eller falskdeklaration och att Findus tydligen inte hade tillräcklig kvalitetskontroll. Det är egentligen inget fel på hästkött, även om britterna misstänkte att det kunde innehålla rester av mediciner.

    Men historien har fått stora proportioner, över hela Europa och inte minst i Storbritannien. Flera dagar efter det ursprungliga avslöjandet är det fortfarande en ”top story” hos BBC. Myndigheter har suttit i krismöten under helgen och ansvariga regeringsföreträdare har avkrävts kommentarer och besked.

    Jag tror att hela historien landar i flera åtgärder. Dels måste allt kött vara möjligt att spåra på ett enkelt vis, från uppfödning till butik. Det nuvarande frihandelssystemet inom EU gjorde att köttet kunde slussas genom flera led i olika länder innan det landade i lasagnen. Ingen verkar ha haft koll på vad det var och var det kom ifrån, allra minst Findus.

    De företag som sätter slutprodukterna på marknaden, i det här fallet Findus, måste ha en bättre kvalitetskontroll. Annars kan vi som konsumenter inte lita på dem eller vad som står på innehållsdeklarationen.

    De ansvariga myndigheterna, i Sverige Livsmedelsverket, måste förbättra sina kontroller. De är i dag bara inriktade på att kontrollera att produkterna inte är sjukdomsframkallande. Verket måste också ta en annan uppgift på allvar, att kontrollera att produkterna är rätt deklarerade.

    Dessutom måste vi konsumenter vara beredda att betala för bra produkter. De går inte att få nästan gratis!

    Du kan läsa olika artiklar via dessa länkar: BBC, SR1, DN1, GP1, HD1, GP2, SR2, HD2, DN2, SvD1, DN3, SR3, SR4, DN4, SR4, SvD2, SR5, DN5, SR6, SvD3.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

  • Man kan undra hur ett charkföretag resonerar när man döper något som inte ens innehåller skinka till pizzaskinka. Dopet genomfördes av Skaraborgs chark & fågel AB för en produkt som bestod av bogfläsk och diverse tillsatser.

    Det fick Livsmedelsverket (SLV) att reagera, läser jag på Foodmonitor. Skinka är bakdelskött från gris, ansåg verket. Efter påtryckningar ändrade företaget produktens namn till det mer intetsägande ”Pizzatopping”.

    Men företaget är tydligen inte ensamt om fadäsen. Livsmedelsverket kommer att slå ner på fler bolag framöver, skriver Foodmonitor. SLV får också kritik för långsamt agerande.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om EU-kommissionens motstånd mot Livsmedelsverkets ”miljösmarta” kostråd. Att som Livsmedelsveket rekommendera närproducerat går inte för sig, det är ett handelshinder. Fri handel går före allt annat och grekiska tomater är lika bra som svenska.

    Nu har Livsmedelsverkets kostråd stoppats helt och hållet av Regeringen, berättar Ekot i ett inslag. Ytterst ansvarig för beslutet att skrota de miljösmarta kostråden är landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

    – Jag kan bara konstatera att det var många påpekande från andra medlemsländer i den handelsgemenskap som vi har inom EU, säger han till Ekot.

    Jag har tidigare kallat EU:s regelverk i det här avseendet för korkade. Dat kan inte finnas någon sans i att varor färdas långa vägar, transporterna drabbar miljön. Dessutom är det speciella förhållanden när det gäller livsmedel. Grönsaker och frukt som färdas långa vägar håller inte samma kvalitet eftersom tiden mellan skörd och försäljning är längre.

    Regeringen borde verka för en förändring av regelverket så att politiken anpassas till verkligheten.

    Uppdatering: Ekots inslag refereras av TT i många tidningar.

    Uppdatering: Vi sprider nu själva de kostråd som regeringen stoppat. Vi gör det för att Sverige inte har råd att vänta på politiker som inte vågar ta ansvar och fatta nödvändiga men obekväma beslut, skriver företrädare för tankesmedjan Dyrare mat, nu!, Naturskyddsföreningen, ABF och Sveriges Konsumenter på SvD DEbatt.

    Alla organisationer publicerar de stoppade kostråden. Du kan till exempel hitta dem här.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Vi har tidigare varnats för att äta groddar. Bockhornsklöverfrön från det parti som misstänks ligga bakom ehec-utbrotten i Tyskland och Frankrike har i ett fall nu spårats till Sverige. Det skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av TT, vilket publiceras i flera tidningar.

    Livsmedelsverket har kontaktat företaget Econova i Norrköping som stoppat försäljningen och återkallar de frön som har levererats, men över 6 000 påsar har redan sålts.

    – Man har undersökt vilka eventuella gemensamma nämnare som finns mellan utbrotten i Frankrike och Tyskland. Då har man gjort den traditionella spårningen bakåt. Fröna kommer från Egypten och det här partiet kom enligt uppgifter till Sverige i januari 2010, säger Lars Plym Forshell, smittskyddssamordnare vid Livsmedelsverket, till TT.

    Produkten heter ”Groddblandning stor portion” och har artikelnummer 7651. Den har sålts i 6 277 påsar under 2011, enligt TT.

    Mer information finns på Econovas webbplats och SLV samlar information kring Ehec utbrottet på sin webbplats.

    Uppdatering: EU drar tillbaka egyptisk bockhornsklöverfrö från marknaden och förbjuder import av fröna som har kopplats till ehec-utbrotten. Det tillfälliga importförbudet gäller även alla andra sorters frön och bönor från Egypten, enligt en notis från TT-AFP.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Grönsallad Efter det tyska utbrottet av Ehec och ett liknande utbrott i Frankrike avråder Livsmedelsverket från att äta råa groddar. Anledningen är otillräcklig information om orsaken till utbrottet i Frankrike samt att de insjuknade drabbats av den mycket aggressiva bakterien E.coli O104, skriver verket i ett pressmeddelande. Varningen uppmärksammas även av TT, i olika versioner.

    Eftersom det inte går att säga om det är frön eller färdiga groddar som ligger bakom utbrotten gäller rådet både groddar som odlas hemma och groddar som säljs i butik, skriver verket.

    Andra bloggar om: , ,

  • För en vecka sedan berättade jag om Värmlandscharks återkallande av Köttbullar och pannbiff efter listeriafynd. Då hade Livsmedelsverket ännu inte vidarebefordrat varningen.

    I går kom verket med ett pressmeddelande. Det gjorde att nyheten togs upp på nytt, bland annat av TT. Men redaktionerna kom uppenbarligen inte ihåg att nyheten redan var publicerad. Exempelvis har SvD nyheten två gånger medan Ekot bara reagerat på gårdagens TT-notis.

    Lustigt, men grundfrågan är varför SLV tog så god tid på sig. Jag vet att verket läser bloggar, så vi kanske kan få ett svar aå småningom.

    Andra bloggar om: ,