web analytics
  • Det främlingsfientliga populistpartiet SD har lagt fram sin skuggbudget. Sverige har råd med det mesta om invandringen stoppas, tycks en sammanfattning vara.

    Bland annat begär de att riksdagens utredningstjänst ska beräkna invandringens kostnader, läser jag i DN. Varför bara kostnadssidan, undrar jag, varför ska man inte beräkna intäkterna också.

    Att bara beräkna kostnaderna vore en lika stor falskdeklaration som när Gösta Bohman som Ekonomiminister sammanfattade de svenska statsfinanserna genom att påstå att varje svensk var skyldig utlandet en massa pengar. Han räknade bara skuldsidan och inte tillgångarna. Balansräkningen slutade på plus, något som nationalekonomen Sven Grassman avslöjade på ett för Bohman generande sätt.

    Jag är nämligen fullständigt övertygad om att invandringen ger ett plus för Sverige, rent ekonomiskt. Anledningen är enkel. De flesta som invandrar är i yrkesverksam ålder, och tillför då statsfinanserna pengar. Då bortser jag ändå från vad de kan tillföra i övrigt.

    Vist kostar invandringen pengar, men den tillför ännu mer. Låt därför de främlingsfientliga få en beräkning, men utan falskdeklaration, intäktssidan ska ingå.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Big Mac Tidningen The Economist fortsätter med sitt Big Mac-index. Tanken är intressant, genom att jämföra priset för samma vara i olika länder ska det vara möjligt att jämföra de olika ekonomierna och hur olika valutor är värderade, något som tidningen kallar för burgernomics.

    Jag har dock en invändning. Det borde rimligtvis vara löner som utgör största delen av priset för en burgare. Indexet jämför alltså, om mitt antagande stämmer, löneläget i de olika länderna.

    Årets Big Mac-index, som även SvD:s E24 berättar om, ser i stort sett ut som förra året. Dyraste burgarna hittar man i Norge och Schweiz och de billigaste i olika asiatiska länder, Hong Kong är allra billigast.

    Om man som The Economist använder indexet för att se hur de olika valutorna är värderade, är den svenska kronan kraftigt övervärderad. Det stämmer dåligt med övriga bedömare, som anser kronan undervärderad.

    Min egen teori får en rejäl smäll. Brasilien befinner sig på övre delen av indexet, trots att jag tror att lönerna är låga. Jag undrar varför? Det får väl ge upphov till sömnlösa nätter!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ibland undrar jag om det inte vore dumt att förbjuda ekonomiska prognoser. De påverkar oss alldeles för mycket och slår alltid fel. I dystrare stunder funderar jag om nationalekonomi verkligen är en vetenskap.

    I vårpropositionen har regeringen räknat ut hur bra eller dåliga olika prognosmakare har varit. Undersökningen avser prognoser från Swedbank, Konjunkturinstitutet, Svenskt Näringsliv, Svenska Handelsbanken, regeringen, Nordea, SEB, Riksbanken och OECD. Resultatet är dystert, läser jag i Riksdag & Departement.

    Ett exempel är de prognoser som låg till grund för kritiserade räntehöjningen hösten 2008. Den sämsta prognosmakaren, Riksbanken, överskattade då den kommande inflationen med 1,6 procent.

    När det gäller tillväxten (procentuell förändring i BNP) har regeringen även utvärderat prognoser över en längre period.

    Under de första 10 åren på 2000-talet var prognosfelen nästan dubbelt så stora som under 1990-talet. I genomsnitt gissade ekonomerna fel på cirka 1,2 procentenheter när det gäller BNP på 2000-talet medan felet var cirka 0,7 procent för 1990-talet.

    Bästa prognosmakare för tillväxt var bankkoncernen SEB, både under 1990- och 2000-talen, skriver R&D.

    Andra bloggar om: , ,

  • Någon som har hört talas om ekonomisk tillväxt på sistone? Dum fråga, det medges, det har väl aldrig talats så mycket om tillväxt som under den nuvarande ekonomiska krisen. Tillväxten har bekymrat både ekonomer och politiker, den stora risken har utmålats som att vi konsumerar för lite, speciellt svenska varor.

    Mycket är kopplat till ekonomisk tillväxt, pensionssystemet till exempel. När nu BNP, i krisens spår, sjunker kommer pensionerna att sänkas. Våra politiker verkar ha räknat med att tillväxten ska vara för evigt. Allt tal om att det nya pensionssystemet var robust kan vi konstatera var skitsnack.

    Tillväxt brukar definieras som en ökning av produktionen av varor och tjänster, jämfört med föregående tidsperiod. Vanligtvis är måttet bruttonationalprodukt, BNP, som mäts i pengar. Lägg märke till definitionen ”produktion av varor och tjänster”. Det innebär att produktionen hela tiden måste öka, för att vi ska få ekonomisk tillväxt.

    Exempelvis sker, enligt den här definitionen, ingen tillväxt om vi köper begagnat. För en artikel om att handeln på köp- och säljsajter på nätet okar satte Metro på förstasidan rubriken ”Blocket hotar landets ekonomi”.

    – Att så många handlar begagnat är negativt för nationalekonomin. Det innebär förlorade skatteintäkter och dämpar handeln, som är en viktig tillväxtfaktor för att ta oss ur lågkonjunkturen, säger Jens Nordfält, ekonomie doktor på Handelshögskolan i Stockholm, till Metro.

    För mig är det fullständigt självklart att det är bra att vi handlar begagnat. All nyproduktion tär på resurser på ett eller annat sätt. Resonemanget visar bara hur absurt vårt ekonomiska system är uppbyggt och att de mått som används för beslutsfattande måste vara felaktiga. Felaktiga mått ger felaktiga beslut.

    På sistone har ekonomers, och deras knähundar politikernas, mantra om nödvändigheten med ständig tillväxt kritiserats. Det handlar just om resursutnyttjande, vi måste hushålla med jordens resurser.

    I en intressant essä i DN skriver Christer Sanne att det är en myt att välstånd kräver ständig tillväxt. Han utgår från rapporten ”Prosperity without Growth?” (Välstånd utan tillväxt?) av professor Tim Jackson som sammanfattar arbetet i den stående kommissionen för hållbar utveckling i Storbritannien. Den bekräftar att engelsmännen ligger i framkant i den frågan – åtminstone idémässigt, skriver Sanne. Säg det till vår egen regerings ekonomiska expertgrupp, tänker jag. De går på väl upptrampade stigar.

    Jackson efterlyser bland annat en annan makroekonomi som verkligen skulle vara ekologiskt uthållig: ett sätt att hantera investeringar, produktion och konsumtion, offentliga utgifter och arbetsmarknad som löser finanskrisens akuta problem men också de globala överlevnadskraven, våra barnbarns livsmiljö.

    Sannes, och Jacksons, resonemang är för omfattande för att återge här, läs essän i stället.

    För övrigt anser jag att det så kallade Nobelpriset i ekonomi, som inte är något ”riktigt” Nobelpris, snarast borde skiljas av från de övriga nobelprisceremonierna. Annars får nationalekonomin för hög status. För mig är det fortfarande obegripligt att nationalekonomi räknas som en vetenskap, den är för outvecklad och politiskt belastad för det. Se bara vad ekonomipristagaren Milton Friedmans teoribildning ställt till med.

    Andra bloggar om: , ,

  • Ekonomisk tillväxt leder till större lycka. Rika människor är lyckligare än fattigare, hävdar de amerikanska forskarna Betsey Stevenson och Justin Wolfers. Det är DN som berättar om forskningen.

    – Vår undersökning, som bygger på statistik från 132 länder, visar ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad lycka. Det gäller på alla nivåer, alltså både för fattiga och för dem som redan är välbeställda. Överallt leder en stigande inkomst till högre välbefinnande, säger Betsey Stevenson till DN Ekonomi.

    Undersökningen bygger på mer omfattande och säkrare uppgifter än vad som tidigare funnits, betonar hon. Frågorna om lycka är konstruerade av ekonomipristagaren Daniel Kahneman, en internationell auktoritet inom psykologin. Och de statistiska resultaten är entydiga, med en viss variation mellan olika länder:

    – USA visar inte någon stigande lycka, beroende på att vanliga amerikaner inte har sett någon ökning av sina realinkomster sedan 1970-talet. Höjningen av hushållens köpkraft har kommit från kvinnornas inträde på arbetsmarknaden, poängterar Betsey Stevenson.

    Inkomstfördelningen har också betydelse. Vid jämnare inkomster blir det möjligt för fler att uppnå högre lycka:

    – Men det gäller att inte driva utjämningen så långt att tillväxten hämmas. I så fall hålls också lyckan tillbaka, fastslår Betsey Stevenson enligt DN.

    Fan tro’t! De verkar utgå från att lycka är tillgång på pengar.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag undrar om inte förklaringen till finanskrisen är att direktörerna fullständigt förlorat kontakt med den verklighet där vi andra lever. Det kan förklara den bolånekarusell som utlöste finanskrisen och andra exempel.

    Det senaste exemplet är SEB. Bankkoncernen tog bort bonusarna för att tillmötesgå regeringens bonusregler, skriver DN. Detta för att kunna delta i statens olika bankstödsprogram. Men i stället har vd Annika Falkengren och övriga i koncernledningen fått sina fasta löner höjda med 10-25 procent. Mest får Falkengren, mellan 700.000 och 1.750.000 kronor extra, enligt DN.

    Tajmingen är inte den bästa, tycker SvD. Börskursen har havererat, utdelningen är slopad och man ber aktieägarna om 15 miljarder kronor i en nyemission för att rusta sig för kommande kreditförluster i Baltikum.

    – Det handlar om att vi sänker det totala lönepaketet för vår ledningsgrupp. Det vill säga att vi tar bort den rörliga ersättningen men för att något kompensera det höjer vi den fasta delen lite, säger Marcus Wallenberg, styrelseordförande i banken, efter ett långt och ganska snårigt resonemang.

    Varför betraktar ni slopandet av rörlig ersättning som lika med sänkt lön. Det låtar som direktörerna har haft en bonus som fallit ut oavsett hur det gått?

    – Inte alls. Men den rörliga ersättningen har varit en möjlighet för våra ledningspersoner att utöver den fasta ersättningen komplettera sitt totala lönepaket. Den möjligheten kommer att försvinna nu, säger han till SvD.

    Ett liknande resonemang för Wallenberg i en intervju i Svt som återges av Sydsvenskan.

    – Slutsumman blir en sänkning. Vd Annika Falkengren hade fast lön på 7 miljoner kronor och rörlig upp till 12 miljoner. Nu har hon en fast lön på 9 miljoner kronor, berättar Wallenberg, enligt tidningen.

    Jag förstår inte hur de resonerar. Det kanske är därför jag inte är toppdirektör, utan en simpel berättare. Men jag tror fortfarande att de förlorat kontakt med verligheten. Samtidigt läser jag i HD om ett företag som kräver att de anställda ska sänka sina löner.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Det märkliga med en kris som den nuvarande är att den till 99 procent handlar om psykologi. Skulle alla helt plötsligt bestämma sig för att det är högkonjunktur, så skulle det bli högkonjunktur. I nuvarande läge så gäller omvändningen, krisbeteende ger kris. Det kanske är läge för att tvinga alla ekonomer och börsklippare att ta uppåttjack.

    För några dagar senast skrev jag en krönika om krisens framsidor. Det kinesiska skrivtecknet för kris och möjlighet är detsamma. Jag vet fortfarande inte om det är sant, men det är tankeväckande.

    Men det finns ljuspunkter. Hushållen har börjat få tillbaka tron på svensk ekonomi, skriver DN. Det visar Konjunkturinstitutets senaste barometer. Företagen inom detaljhandeln är inte heller lika pessimistiska som tidigare.

    Andelen hushåll som tror på en ljusning framöver har ökat betydligt och mer än en tredjedel tror nu att den svenska ekonomin kommer att förbättras. Däremot har synen på den egna ekonomin inte förändrats och går ut på att de fortfarande är mer pessimistiska än normalt om sin egen ekonomi, skriver DN.

    En bit på vägen mot en bättre konjunktur, alltså. Men vi kan hoppas på att en del tokliberala idéer rensas ut. Den sista tiden har väl klart och tydligt visat att marknaden inte kan sköta allt, inte ens sig själv.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det nya rot-avdraget gäller sedan början av december förra året. Men än så länge är det omöjligt att söka. Det finns ingen blankett, läser jag i Riksdag & Departement.

    – Vår skatteupplysning är totalt nedringd av folk som undrar vad som gäller. Och det är svårt för oss att säga vad som ska gälla innan regeringen ens har sagt det, säger Erik Boman, pressekreterare på Skatteverket.

    Det nya rot-avdraget för reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnad av bostadsrätter och villor trädde i kraft den 8 december förra året. Regeringen sade när nyheten presenterades att det nya avdraget skattemässigt ska vara en del av det som i dagligt tal kallas hushållsnära tjänster. Det är rört till det får många.

    På Skatteverkets hemsida finns blanketten ”Skattereduktion för hushållsarbete” som man kan tro är rätt blankett att använda när man söker avdraget. Men det är det inte, och det finns ingen annan som passar det nya rot-avdraget heller.

    Den som fått hjärtat i halsgropen efter att ha läst på Skatteverkets hemsida att skattereduktionen skulle ha sökts senast den 1 februari för att man ska få skattepengarna till midsommar kan andas ut. Det datumet gäller de hushållstjänster som fanns sedan tidigare, som städning, gräs- och häckklippning, snöröjning och barnpassning.

    Och de gäller bara för dem som deklarerar elektroniskt. Övriga har tiden fram till den 4 maj på sig att lämna in ansökan, skriver R&D.

    Uppdatering: Nu har även Sudsvenskan en artikel om problemen med ROT-avdraget.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Konsumentpriserna sjönk med 1,3 procent från november till december, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), rapporterar både DN och SvD:s E24.

    – Det är den största månadsnedgången sedan 1980, säger Henrik Nilsson, handläggare hos SCB, till DN.se.

    Det är framför allt de kraftigt sjunkande bostadräntorna som har orsakat fallet.

    – Även de sjunkande bensin- och elpriserna har bidragit, säger han.

    Analytiker hade, enligt Reuters, i genomsnitt räknat med att konsumentpriserna skulle falla med 0,5 procent i december.

    Sverige har för närvarande inte deflation. Denna mäts på årsbasis och när SCB jämför utvecklingen för konsumentprisindex för december 2007 och december 2008 har priserna stigit med 0,9 procent.

    Inflationstakten var 0,9 procent, jämfört med 2,5 procent i november. Inflationstakten är den genomsnittliga förändringen av konsumentpriserna de senaste tolv månaderna, enligt DN.

    Håller det här i sig lär det nog bädda för ytterligare räntesänkningar från Riksbankens sida.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Finanskrisen sätter spår i julhandeln, rapporterar Svt. När det gäller till exempel kläder så köper vi inte lika mycket som ifjol, visar ny statistik från Svensk Handel.

    Och julklapparna verkar inhandlas ovanligt sent i år – att vänta länge med sina klappinköp är en tendens man sett i flera år inom svensk handel.

    Inom klädbranschen kom handeln igång sent. Och det har gjort att försäljningen minskat med fem procent i december jämfört med samma period i fjol, enligt Svt.

    Men i kristider köper vi mer smink, läser jag i SvD. Detta omvända samband mellan lågkonjunktur och kosmetikakommers har till och med ett namn: ”The Lipstick Index”. Det är en ekonomisk indikator som knappast återfinns i mikroekonomiska kursböcker, men som i princip betyder att när börserna dyker så boomar mascaran. Det kan också användas tvärtom som mått på den allmänna ekonomiska hälsan: när sminket storsäljer går det ofta knaggligt för ekonomin, enligt Svenskan.

    Ett kanske mindre oväntat samband läser jag om i DN. Verkställande direktören för Pantbanken Sverige heter Peter Sundström. Han tar oss bakom säkerhetsdörrarna ut på lagret på Storgatan, där en två meter hög leksaksgiraff med lånebeloppet 3.000 kronor samsas med rullade äkta mattor och dyra bronsstatyer av afrikanska krigare. Vi får lära oss att aktier må rasa, men guldpriset består och nu lånas det på guld som aldrig förr i alla Pantbankens kontor i Sverige. Därför räknar Peter Sundström med minst tjugo procents vinstökning i år och bästa resultatet sedan 1866. Fast på Östermalm blir det mycket stilmöbler, konst och antikviteter. Här plockar kunderna ner det de har hemma när det blåser snålt, skriver DN.

    Att lågprisvaruhusen också går bra är väl också väntat. Även denna rapport förmedlas av DN.

    Det är dan före dan och på lågprisvaruhuset Gekås i Ullared ringlar köerna långa. Hösten, som för detaljhandeln i stort lämnat en hel del övrigt att önska, har på Gekås inneburit kraftigt ökad försäljning.

    – Det är nästan så att man skäms. Men sedan det började se riktigt dystert ut för ekonomin har det gått strålande för oss. Vi växer kraftigare än normalt, säger Boris Lennerhov, vd för Gekås i Ullared.

    Och han är inte den enda varuhuschefen som kan glädja sig åt ökad försäljning. DN Ekonomi har pratat med flera lågpriskedjor som ger samma bild. Tillströmningen av kunder har ökat i takt med att konjunkturutsikterna mörknat, skriver tidningen.

    Andra bloggar om: , , , ,