web analytics
  • Allmänna reklamationsnämnden, ARN, prövar tvister mellan enskilda konsumenter och företag. Varje år sammanställer tidningen Råd & Rön de fall där ARN gett konsumenten rätt men företaget vägrat att rätta sig efter beslutet i en svart lista. Det är GP som berättar om den.

    102 företag har hamnat på den nya svarta listan som gäller andra halvåret 2007. Det är en ökning med arton stycken.

    Motoravdelningen drog på sig flest anmälningar, hela 544 stycken. I nästan hälften av ärendena beslutade ARN till konsumentens fördel. 34 av företagen, fjorton procent av fallen, struntade i att följa besluten.

    Tvister mellan kunder och hantverkare är vanliga hos ARN. Det är också där följsamheten är sämst. I 15 procent av fallen följde företagen inte ARN:s beslut. På Råd & Röns svarta lista hamnade 21 företag.

    Ryan Air är fortfarande listans värsting. Denna gång har flygbolaget i elva fall helt eller delvis vägrat ge kunden rätt.

    På en del av ARN:s tretton avdelningar sköter sig företagen däremot exemplariskt och följer nämndens beslut. Denna gång gäller det båt, bank, bostad, fastighetsmäklare och försäkringar.

    Många företag ger konsumenten rätt i sista stund, bara för att undvika att hamna på svarta listan. Andra halvåret 2007 bidrog ARN till att konsumenterna fick tillbaka nästan 300 000 kronor i form av pengar, avskrivna krav eller nya felfria varor och tjänster, berättar GP.

    Andra bloggar om: , ,

  • Trots att det finns klara regler om hur jämförpriser ska beräknas förekommer det ett utbrett fusk med dessa, berättar SvD.

    Konsumentverket får allt fler anmälningar från konsumenter som upptäckt felaktiga prisjämförelser i sin livsmedelsbutik, skriver tidningen. ”Man jämför gurka i vatten med gurka utan vatten för att ge sken av att vissa saker är billigare när det i själva verket kan vara tvärtom”, säger Konsumentverkets jurist till SvD.se. Nu hotar KO med en landsomfattande kontroll och vite för handlare som inte sköter sig.

    Konsumentverket har sedan en längre tid tillbaka fått allt fler telefonsamtal och anmälningar om dålig prismärkning i olika livsmedelsbutiker i hela landet. Inga enskilda butiker eller kedjor pekas ut men enligt Mattias Grundström, jurist på Konsumentverket är problemet utbrett.

    – Det kan handla om att man på den ena lappen visar kilopris medan ett annat varumärke visas i styckpris. Eller att den ena burkens kilopris visas utifrån gurka i saltvatten och den andra utan vatten. För kunden blir det som att jämföra äpplen och päron, helt olika underlag, säger han.

    Syftet är troligtvis att sälja mest av de varor som butiken har bäst vinstmarginaler på.

    – Det strider inte bara mot prisinformationslagen utan även mot marknadsföringslagen och är direkt vilseledande. I dessa tider när matpriserna stiger och vi står inför en lågkonjunktur är det mycket allvarligt, säger Mattias Grundström till SvD.se.

    Konsumentverket planerar nu en landsomfattande kontroll för att få en ordentlig bild av problemet, skriver tidningen.

    Själv har jag noterat en utbredd användning av styckpriser, utan att jämförpriser anges. Se upp med det, och klaga i butiken.

    Andra bloggar om: , , ,

  • De flesta nätbutiker som säljer barnkläder ger felaktig eller ofullständig information till kunderna. Många försöker inskränka ångerrätten. Det visar en granskning som Konsument Göteborg har gjort och som GP berättar om.

    Konsumentkontorets tjänstemän har besökt 95 svenska sajter som säljer barnkläder. De har inte synat priser eller kvalitet utan enbart den information som enligt lag ska finnas där. Företagets namn och adress måste anges och kunderna ska upplysas om sin lagstadgade ångerrätt.

    På många punkter fick butikerna godkänt. De allra flesta hade tydliga kontaktuppgifter och sex av sju berättade att man kan ångra köpet inom två veckor. De flesta upplyste också om att kunden får betala returfrakten.

    Men när det gäller villkoren för att ångra sig fanns det stora brister. 46 av butikerna hade felaktig information. Det i särklass vanligaste felet var att de påstod att förpackningen måste vara obruten – något som säljaren inte har rätt att kräva, skriver GP.

    Du kan läsa mer om ångerrätt på Konsumentverkets webbplats.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • ”Tillsatser i livsmedel” är Livsmedelsverkets faktabok om livsmedelstillsatser. Den har nu kommit i en reviderad version.

    Boken ger grundläggande information om tillsatsernas användning, funktion, eventuella hälsorisker förknippade med dem och hur de ska deklareras på livsmedelsförpackningarna. I tabeller redovisas dessutom ämnenas E-nummer, kemiska namn, ursprung och exempel på godkänd användning.

    Det här är ett svårt område. Det existerar nämligen en massa tyckande kring tillsatser, inte minst på webben. Men den här boken uppfattar jag som tillförlitlig.

    Den kan beställas direkt från Livsmedelsverket och kostar 140 kronor. Många bibliotek har den också.

    Andra bloggar om: ,

  • Genom att välja rätt matbutik kan en tvåbarnsfamilj spara 9 000 kronor på ett år, visar GP:s jämförelse av priserna i olika butiker.

    Undersökningen visar att skillnaderna mellan de olika butikerna är stora. Mellan den billigaste butiken, Willys på Wieselgrensplatsen, och den dyraste butiken, Ica Focus i Gårda, skiljde det drygt 156 kronor, eller 13,7 procent.

    En tvåbarnsfamilj handlar enligt Konsumentverkets beräkningar mat och förbrukningsartiklar för 64 080 kronor på ett år. Att välja en butik med 14 procent högre priser skulle innebära att familjens matkostnader ökade med 9 000 kronor på ett år, skriver GP.

    Men det här är inte lätt. Alla butiker är inte bra på allt. Själv handlar jag basvaror i en butik, bra och billig ost i en annan och färska grönsaker och frukt köper jag helst på torget. Det gäller alltså att kartlägga var du ska köpa olika saker, eller snarare varugrupper. Då kan du handla både bra och billigt.

    Andra bloggar om: ,

  • Allmänt 26.08.2008 2 Kommentarer

    Ränder Dumheterna i det så kallade ”kriget mot terrorismen” samlar sig. Och Sverige verkar vara lydigast i klassen, när Bush-administrationen i USA leker lärare. Vi spärrar tillgångarna för somalier, utan något som helst bevis, och utan någon som helst möjlighet till prövning.

    Det senaste exemplet på dessa otroliga dumheter rapporteras av SvD. Ahmad Waizy från Lindome i Västra Götaland skulle betala några reservdelar till en tryckkokare som han hittat hos ett tyskt företag via Skandiabankens internettjänst. Men när han skulle skriva in sitt namn i meddelandefältet på utlandsbetalningen blev det nej. Banken har nämligen en spärr mot vissa namn, skriver SvD.

    Det handlar inte ens om hans hela namn, utan om förnamnet. Ahmad gav träff i någon namnlista, troligtvis med upphov i USA. Ahmad Waizys betalning gick till slut igenom – men bara efter att han tagit bort sitt förnamn på uppmaning av Skandiabankens kundtjänst.

    Troligtvis byggde hela den här historien på en fullständig tankevurpa från Skandiabankens sida, att betrakta för- och efternamn för sig.

    Men ändå, det här handlar om fullständiga dumheter. Sverige, och svenska företag, spärrar individers ekonomiska transaktioner utan tillstymmelse till bevis. Hamnar du på en lista med upphov i USA, som okritiskt accepteras av FN, EU och Sverige, har du inte en chans. Och du har inte en chans att visa din oskuld.

    Det här måste vi ändra på. Som i vanliga domstolar måste åklagarsidan, det vill säga USA, först bevisa den anklagades skuld. Annars måste alla länder, och även Sverige, fullständigt strunta i USA:s krav. Det är ett minimikrav när det gäller rättssäkerhet och något för regeringen att fordra.

    Hade jag ett företag som skulle ta hänsyn till dessa ”regler” skulle jag ge fullständigt …. i dem. En diskussion kring prövning av reglerna skulle kunna bli minst lika intressant som diskussionen kring FRA-lagstiftningen.

    Det är bara genom att pröva dessa dumheter som det kan bli någon ändring!

    Inlägget är pingat till Intressant.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Spargris Spargrisen har blivit elektronisk. Nordea lanserar i dag en ny tjänst, Xtraspar, som innebär att ”växelmynten” dras av när du betalar med kort och sätts in på sparkontot, berättar SvD:s ekonomisajt E24..

    – Det är en enkel sparmetod som återanvänder en beprövad metod – alltså att spara i spargris, säger Ninni Franceschi, Chef för inlåningsprodukter på Nordea.

    Xtraspar är en gratis tillvalstjänst som innebär att beloppet rundas upp och växelpengarna sätts in på ett sparkonto varje gång en bankkund betalar med sitt bankkort. En summa som motsvarar växelpengarna vid ett kontantköp dras av vid kortkopet.

    – Varje gång man betalar med kortet dras 3-4 kronor när beloppet rundas upp till närmaste närmaste tiotal, säger Ninna Franceschi, till E24.

    Jag har en kompis som varje dag lägger sina småpengar i en speciell burk. De ihopsparade slantarna använder han sedan i samband med semestern. Det blir mycket pengar på ett år, hävdar han. En manuell form av Xtraspar, alltså!

    Andra bloggar om: , ,

  • Sopor Varje svensk slänger 100 kilo fullt ätlig mat i soporna varje år, visar en rapport från forskningsinstitutet SIK. Det onödiga matavfallet motsvarar utsläppen från 460000 oljeeldade villor. Slutar vi upp med slöseriet skulle det ha samma effekt som om var sjätte bil försvann från vägarna, skriver SvD.

    En ny rapport från Konsumentföreningen Stockholm visar att 27 procent av den mat vi kånkar hem slängs i soporna. En del av maten har blivit för gammal men hela 18 procent av all mat slängs trots att den går bra att äta.

    Resultatet visar att svenska hushåll kastar bort 2,3 miljoner ton mat varje år. När man räknat bort oätliga sopor som ben och skal återstår 40 procent vilket motsvarar 900 000 ton mat av god kvalitet. Produktionen av dessa sopor alstrar 1 860 000 ton koldioxidekvivalenter per år, ungefär lika mycket som utsläppen från 700 000 bilar.

    Allra mest kastar vi frukt och grönsaker, främst potatis. Pasta och ris slängs också mycket, liksom mjölk, fil och yoghurt, men störst påverkan på klimatet har ändå bortslängt kött, inte minst från nöt, och fisk.

    Äldre människor slänger numera lika mycket som yngre vilket säkert beror på att förkrigsgenerationen minskat. De som själva upplevt brist på mat var mer noga med att inte slänga något i onödan.

    Monika Pearson som är nutritionist på Livsmedelsverket menar att många idag nog är lite väl styrda av bäst-före-märkningen.

    -Maten håller ofta mycket längre än vad som anges. Bäst-före-datumet tolkas ofta som att maten sedan är helt förkastlig, men så behöver det inte alls vara. Det gäller att våga lita på sina egna sinnen, säger Monika Pearson till SvD.

    Ett oerhört slöseri alltså. Om man antar att en genomsnittlig matkasse väger 3-4 kg slänger varje person alltså mer än 25 mattkassar om året. Som du kunde ätit upp!

    Andra bloggar om: , ,

  • Efter ett fall med svåra hudproblem på grund av ett par nya Björn Borg-kalsonger lät GP Konsument ett laboratorium analysera några nyinköpta par.

    GP Konsument lät analysera två par Björn Borg-kalsonger, det ena paret var köpt på NK, det andra i en större sportaffär. Resultatet är anmärkningsvärt. Båda innehöll höga halter av det skadliga miljögiftet nonylfenoletoxylat – det första paret 860 milligram per kilo och det andra 490.

    Kemikalien är förbjuden vid tillverkning inom EU eftersom den kan ge allvarliga miljökonsekvenser, som att fiskar blir tvåkönade och inte kan fortplanta sig.

    Den svenska branschorganisationen Textilimportörerna rekommenderade redan för många år ett förbud mot bland annat nonylfenoletoxylater i företagens inköpsvillkor. Nu har man föreslagit ett gränsvärde på 250 milligram per kilo textil.

    Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, och organisationen Svenskt Vatten rekommenderar en maxnivå på mellan 20 och 50 milligram per kilo textil för att inte miljön ska ta skada.

    Annacarin Modin, produktchef på Björn Borg AB, säger att företaget följer Textilimportörernas föreskrifter, och att alla de stickprov som gjorts visar på värden mellan 120 och 200 milligram per kilo textil.

    Fler rapporterar liknande reaktioner, berättar GP i en uppföljande artikel.

    Om problemen beror på det aktuella ämnet verkar vara svårt att slå fast, men det är tydligen inte otroligt. Men det visar att importörer måste hålla mer noggrann kontroll. Vi konsumenter kan inte göra såna analyser.

    Andra bloggar om: , ,

  • Dansk_flagga Livsmedelspriserna har stigit rejält det senaste året. Men svenskarna kan knappast beklaga sig inför sina danska grannar. En matkasse på andra sidan sundet är cirka 70 procent dyrare jämfört med en svensk i Sydsvenskans jämförelse.

    Tidningen jämförde två matkassar, en dansk och en svensk. Resultat: matkassen blev runt 70 procent dyrare i Danmark. Matmomsen skiljer sig visserligen åt. I Sverige är momsen 12 procent jämfört med 25 procent i Danmark.

    I Danmark slutar prislappen på matkassen på motsvarande 979 svenska kronor. I Sverige kostar den 578 kronor. Köttet är betydligt dyrare i Danmark. 1 kilo nötfärs kostar 110 kronor på danska Superbest och 64 kronor På Willys i Sverige. 1 hekto kokt skinka kostar 17,50 i Danmark och 9,50 i Sverige.

    Allra störst var skillnaden på vetemjöl: det var nästan fem gånger så dyrt i den danska butiken. Ett kilo kostade 5:73 respektive 25:35.

    Danska Konkurrensverket undersöker just nu varför livsmedlen är så dyra. Enligt Sydsvenskan kan monopolliknande förhållandena när det gäller mjöl- och mejeriprodukter vara en del av förklaringen.

    Andra bloggar om: ,