web analytics
  • Foto: Tage Olsin, Wikipedia commons

    Foto: Tage Olsin, Wikipedia commons

    Som vanligt gäller en rad nya lagar som påverkar oss konsumenter från 1 januari 2015. Här följer några av de viktigaste nyheterna, jag har tagit hjälp av en kortfattad sammanställning i DN.

    Automatisk förlängning av avtal, exempelvis för gymkort, har varit ett problem som jag skrivit om några gånger. Hittills har sådana avtal kunnat förlängas automatiskt, om kunden inte aktivt sagt upp det.

    Från och med 1 januari blir det krav på näringsidkare att skriftligen påminna kunden om avtalstidens utgång senast en månad i förväg.

    Ett bättre skydd för taxiresenärer införs också. Sedan avregleringen 1990, då prissättningen släpptes fri, har så kallad fultaxi med rena skojarpriser varit ett problem. Som jag berättat tidigare valde den tidigare regeringen att införa utökad informationsplikt för att angripa problemet. Själv tycker jag att ett pristak vore bättre.

    Om jämförelsepriset överstiger 500 kronor måste resenären tydligt upplysas om detta i samband med beställning, sammanfattar DN. Prisuppgiften ska ange det pris som resan som högst kan komma att gå på.

    För oss som använder tobak och dricker alkoholhaltiga drycker höjs priserna, genom höjd tobaks- och alkoholskatt. På snus höjs punktskatten med 12 procent och 6 procent för övrig tobak. Spritskatten höjs med 1 procent och för vin, öl och övriga alkoholhaltiga drycker är höjningen 9 procent.

    Dessutom blir det dyrare att ha bil för många. Skatten höjs för ett flertal bilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det koldioxidbaserade systemet.

    Uppdatering: För bilägare som redan betalat fordonsskatt för en del av året kan skattehöjningen innebära att de måste göra en extra inbetalning. ”Vi bedömer att ägarna till cirka en miljon bilar kommer att behöva göra en extra inbetalning. Vi skickar ut avierna under nästa vecka och det är samma betalningsregler som gäller som för fordonsskatten normalt”, skriver Transportstyrelsen i ett pressmeddelande, enligt TT i flera tidningar.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Sveriges 2,5 miljoner lägenheter ska anpassas för att mäta och debitera värme- och vattenförbrukning individuellt. Det är innebörden i en ny lag som nyligen klubbats igenom som är en anpassning till EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Det skriver DN i en artikel som också innehåller för- och nackdelar med olika mätmetoder. Artikeln refereras i en TT-notis.

    Uttrycket ”där det är kostnadseffektivt” har tillkommit i slutet av behandlingen av den nya lagen. Det ursprungliga förslaget var striktare men protester från flera remissinstanser, främst olika fastighetsägare, mildrade skrivningen. I praktiken innebär det att genomslaget kommer att bli litet. Både fastighetsägare och hyresgästorganisationer är tveksamma till värmemätning men mer positiva till mätning av vattenförbrukning.

    – Värmedebitering är sällan relevant, däremot kan mätning av varmvatten ge positiva effekter. Men installationen måste ske i dialog med hyresgästerna, säger Hans Dahlin, utredare på Hyresgästföreningens riksförbund, till DN.

    Vi får alltså se vad som händer i praktiken. Boverket ska utreda frågan, det lär inte hända något på några års sikt.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Efter det att EU-domstolen slagit fast att direktivet om datalagring bryter mot EU-medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter har debatten om datalagring tagit fart igen.

    Själv hälsade jag domstolens utslag med glädje. Jag har alltid sett datalagring som ett kliv mot storebrors-samhället. Lagen ger möjligheter som förr eller senare kommer att missbrukas.

    Men som sagt, debatten har tagit fart. I en debattartikel försvarar Johan Dencker, analytiker vid Ekobrottsmyndigheten, datalagringen. Debatten måste nyanseras och samhället har ett ansvar att bekämpa grov brottslighet, och i dag används nätet även i de sammanhangen, skriver han bland annat.

    Visst, tänker jag. Men brottsbekämpning kan ske på olika sätt, mer eller mindre integritetskränkande. Resonerar man som Dencker vore väl det optimala att en polis ständigt följde med och övervakade alla som finns i Sverige

    Dencker fick omedelbart svar från tre företrädare för Piratpartiet. Datalagringsdirektivet är inte alls så effektivt för brottsbekämpning, skriver de och hänvisar till EU-kommissionens egen granskning av datalagringsdirektivet. Rätten till privatliv väger tyngre, tycker de.

    På den sita punkten får de medhåll av Anne Ramberg, advokat och generalsekreterare Sveriges advokatsamfund. I en debattartikel fördjupar hon resonemanget. ”Personlig integritet utgör en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Detta förutsätter att människor inte heller upplever sig övervakade”, skriver hon.

    ”Den senaste tidens lagstiftning har inneburit en utvidgning av polisens möjligheter att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i flera hänseenden. Det handlar om ett paradigmskifte i den meningen att hemliga tvångsmedel används utan föregående misstanke om konkret brott. I underrättelseverksamheten krävs vidare inte något tillstånd av domstol för att inhämta uppgifterna. Det är myndigheten själv som avgör om förutsättningarna är uppfyllda”, fortsätter hon.

    Konsekvenserna av EU-domstolens utslag är svåra att förutse, men domen innebär att ändamålet inte får helga medlen, konstaterar Ramberg. Hon hoppas att den svenska regeringen inser det.

    Det hoppas jag också. Att vi ska acceptera ohejdad övervakning med ”rent mjöl i påsen-argumentet” verkar vara lagstiftarens inställning. Integriteten måste väga tungt och övervakningens resultat verkar vara tveksamma. Dessutom är den otroligt dyr.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Konsumentombudsmannen (KO) vill få möjligheter att snabbare ingripa mot oseriös marknadsföring som bryter mot marknadsföringslagen. I dag kan KO utfärda förbud men då måste företaget godkänna föreläggandet. Annars måste KO dra företaget inför rätta, vilket kan ta lång tid.

    Nu har KO, Gunnar Larsson, skrivit till Regeringen och begärt förändringar i lagstiftningen, skriver KO i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av Ekot.

    Varje år anmäler omkring 6000 personer att de känt sig lurade av företag. Det kan handla om företag som marknadsför ”gratis provpaket”, men där kunder mot sin vilja blir abonnenter, skriver Ekot.

    KO vill kunna utfärda ett bindande förbud direkt. Det skulle innebära att oseriösa företag inte kan fortsätta lura kunder under lång tid.

    – Det skulle underlätta för oss om det var vi på Konsumentverket, och jag som konsumentombudsman, som kan förbjuda viss marknadsföring och därefter får man pröva i domstol om vi gjort rätt, säger Gunnar Larsson till Ekot.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Efter att Radiotjänst började kräva tv-avgift för internetanslutna datorer och datorplattor har antalet överklaganden till Förvaltningsrätten i Luleå fyrdubblats, berättar DN.

    Själv tycker jag att Radiotjänsts tolkning är absurd. Många väljer bort tv till förmån för internet. Andra har datorn som ett hjälpmedel eftersom de är synskadade. Men lik förbaskat ska alla som har en internetansluten dator betala, oavsett om de tittar på tv eller inte. Avgiften borde bara betalas av dem som tittar på tv.

    Ett alternativ som jag förespråkar är att public service finansieras via skattsedeln. Det är i mina ögon naturligt och konstiga tolkningar skulle undvikas. Dessutom kunde man lägga ner Radiotjänst, som kostar mycket pengar.

    Senaste nytt: I skrivandets stund hör jag att en högre instans, Kammarrätten just har avvisat ett överklagande av en dom i Förvaltningsrätten rapporterar radions Kulturnytt. Den överklagande, en lundabo, hävdade att hans dator inte var avsedd för att ta emot tv-sändningar eftersom han saknade den programvara som krävs.

    Fel, svarar kammarrätten i Sundsvall i dag. Datorer, surfplattor och smarta mobiler är konstruerade för att ta emot tv-program via nätet. Därför är de också att betrakta som tv-mottagare i lagens mening.

    Vojne, vojne, heliga okunnighet, tänker jag. En dator är i sig själv, oavsett internetanslutning, inte avsedd att ta emot tv-program. För att kunna göra det fordras programvara, rätt programvara, i detta fall Flash av rätt version. Jag är övertygad om att målet kommer att överklagas till högre instans.

    Fastställandet uppmärksammas även av TT.

    Uppdatering: Kammarrättens beslut visar att lagstiftningen på området är fullständigt orimlig, skriver Andreas Carlson (KD) i ett inlägg på SvD:s debattsida.

    Uppdatering: Professor Gunnar Karlsson, KTH, ger sig in i debatten om tv-avgiften igen i ett inlägg på SvD:s debattsida. Han försöker visa att rent tekniskt, internetansluten eller ej, är en dator ingen tv-mottagare.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • BlindsymbolJag har bloggat om det tidigare. Efter det att Radiotjänst införde regeln att alla med Internet-ansluten dator, datorplatta och i bortre änden smarta mobiler ska betala tv-avgift har tillämpningen blivit absurd. Radiotjänsts tolkning fastställdes visserligen av förvaltningsrätten i Luleå, som verkar ha funderat igenom frågan dåligt.

    Bland annat påpekade jag att även blinda skulle få betala tv-avgift, med Radiotjänsts tolkning.

    Men nu har det hänt. En närmast blind man i Oskarshamn krävs på tv-avgift, skriver TT i en allmänt publicerad notis som hänvisar till en artikel i Östran. Mannen berättar att han inte använder datorn för att titta på tv.

    Det är dags att ändra reglerna, så att de inte får absurda konsekvenser. Tv-avgiften ska inte vara en avgift för datorer eller Internet, den måste vara kopplad till tv-konsumtion.

    Jag förordar fortfarande att avgiften för public service ska betalas över skattsedeln, då slipper vi konstiga tolkningar och kan lägga ner Radiotjänst. Avgiften är en relik från den tid då bara ett fåtal hade radio- eller tv-mottagare. Då kanske den var motiverad.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Efter den i mitt tycke orimliga domen från förvaltningsrätten i Luleå, som gjorde internetanslutna datorer och datorplattor jämställda med en vanlig tv, har diskussionen gått vidare.

    Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH, som tidigare deltagit i debatten, varnar i en intervju i SvD för att Radiotjänsts tolkning av lagen får orimliga konsekvenser – också för dem själva. Intervjun uppmärksammas också av DN.

    – I lagen finns också en rapporteringsskyldighet av tv-mottagare. Den som köper en tv måste anmäla innehav, och den som säljer måste rapportera det. Nu plötsligt tvingar lagen Radiotjänst att föra register över i princip all typ av kommunikationsutrustning, och det blir helt orimligt för dem. Jag tror inte att de har tänkt igenom de konsekvenserna ordentligt, säger professorn till SvD.

    Han tycker dessutom att förvaltningsrättens dom har stora brister eftersom den inte definierar vad en dator är för något.

    Även politiker har reagerat. ”Det är uppenbart att Radiotjänst har stora problem med att upprätthålla respekten för sitt uppdrag hos svenska folket”, skriver riksdagsledamoten Lars Beckamn (M) på SvD:s debattsida. Han tycker att indrivningen av licenspengar för datorer och datorplattor bör ses över. ”Lagstiftningen är tydlig om när avgiftsplikt för tv föreligger”, svarar Carl-Gustav Johansson, vd för Radiotjänst i Kiruna.

    Det må vara hur det vill med lagstiftningen, men i varje fall tolkningen ger orimliga konsekvenser. Exempelvis ska blinda, som har stor nytta av både dator, datorplatta och smarta mobiltelefoner, betala tv-avgift. De lär knappast titta på tv.

    Dessutom innehåller vår omgivning massor av datorer, som ofta kan vara internetanslutna. Det gäller till exempel övervakningsutrustning, hushållsmaskiner och bilar. Ska vi betala tv-avgift för dem?

    Det är nog dags att se över både lagstiftning och tolkning. Det blev nog inte som lagstiftaren tänkt sig och regeringen borde agera.

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Nu anser Radiotjänst att alla apparater som skulle kunna ta emot tv-sändningar också ska betala tv-avgift. Det gäller tv-mottagare, datorer, datorplattor och till och med smarta mobiler. Argumentet är att lagstiftningen är teknikneutral.

    Nyligen meddelade regeringen att den nuvarande modellen med tv-avgift ska finnas kvar, åtminstone under de närmaste sex åren, rapporterar Ekot och en vida spridd TT-artikel. De regeringspartier som tidigare var för en skattefinansiering fick nöja sig med att en utredning om avgiften ska tillsättas.

    Men många datorägare har överklagat att de måste betala tv-avgift, framför allt med argumentet att de inte tittade på tv. I domar, som omfattade flera överklaganden, slog förvaltningsrätten i Luleå fast att datorinnehav också innebär avgiftsplikt, enligt Ekot och en TT-artikel i många tidningar.

    – Då är det vår tolkning att det nu är så att många tv-bolag sänder över internet, och många väljer att inte köpa en tv utan kanske en dator, och då är ett av dess användningsområden numera att ta emot tv-program och då är den avgiftspliktig, säger lagman Victoria Bäckström till TT.

    Utslaget har gett upphov till en intensiv debatt. ”I och med domarna har licensen slutligen spelat ut sin roll” skriver Axel Björklund i DN. Liknande tongångar kommer från Timbros Lars Anders Johansson på SvD:s debattsida. ” Att tvinga konsumenterna att betala en avgift trots att de kanske inte ens tar del av programutbudet är inte längre hållbart”, skriver han bland annat.

    ”Radiotjänst och SVT bör inför ett lösenordssystem för SVT Play för dem som har betalat tv-avgiften i stället för att tvinga alla som använder Internet i hemmet att betala en avgift”, skriver doktoranden Erik Widman vid KTH, likaså på SvD:s debattforum. En annan KTH-anställd, professor Gunnar Karlsson tycker att Radiotjänsts tolkning leder till godtycke och liknar avgiften vid en bluffaktura.

    Även Småföretagarnas Riksförbund retar upp sig på betalningen. ”Horribelt att alla, från snickare till frisörer, ska betala”, säger Leif Svensson, ordförande i förbundet, till DN. (Men företag kan slippa avgiften, se Radiotjänsts webbplats). Enn annan debattör kallar det för en Internet-avgift.

    I Ring P1 hörde jag en debattör jämföra avgiften för dator med att parkera sin bil å någon annans tomt och sedan ta betalt. Jag kan inte annat än hålla med. Det är orimligt att man ska betala tv-avgift för datorer med internetanslutning, datorplattor och ännu mindre för smarta mobiler.

    Jag tror att regeringen gjorde en allvarlig missbedömning när de beslutade att avgiftsmodellen ska vara kvar. Det var Moderaterna, med Anders Borg i spetsen, som drev igenom det. De kanske borde lyssnat på de övriga regeringspartier. Tillräckligt många är förbannade för att det ska kunna påverka valresultatet.

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Det går fram och tillbaka när det gäller för vad man är skyldig att betala tv-avgift för. Allt sedan Svt började sända strömmande tv, via Svt play, och det blev klart att även internet-anslutna enheter skulle omfattas av avgiften har beskeden varierat.

    Till att börja med uppgav Radiotjänst att smarta mbiler inte skulle omfattas av avgiften, men nu verkar de bytt fot. Antalet betalda tv-avgifter har också ökat under årets första månader, berättar TT i en vida spridd artikel.

    Men Raadiotjänst tolkning av lagen har också ifrågasatts. I en debattartikel i SvD hävdar KTH-professorn Gunnar Karlsson att varken datorer, datorplattor eller mobiler ska omfattas av avgiften. De är inte tv-mottagare, hävdar han.

    Om arbetsgivaren äger utrustningen omfattas den inte av avgiften även om den används hemma, uppges i en artikel i SvD.

    Läget är alltså oklart. Men jag tycker fortfarande att den gammaldags tv-avgiften, eller licensen som den fortfarande ofta kallas, borde skrotas. Systemet borde i stället skattefinansieras, men public service-pengarna skulle i så fall behöva isoleras från politisk påverkan på samma sätt som begravningsavgiften. Då skulle vi slippa allt tjafs och Radiotjänst kunde läggas ner.

    Uppdatering: Enligt en DN-artikel vill Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna att tv-avgiften nu ska snabbutredas. Finansminister Anders Borg (M) har enligt uppgift till DN stoppat en ändring av tv-avgiften av skatteskäl.

    Uppdatering: ”Lagstiftarens intentioner under många år har varit att inte knyta fast sig till tekniska definitioner” svarar Radiotjänsts vd Carl-Gustav Johansson på debattinlägget från professor Gunnar Carlsson. SvD har i en annan artikel med rubriken ”Tv-licensens dagar är räknade” där tidningen försöker reda ut olika frågor kring licensen.

    Uppdatering: Professor Gunnar Carlsson har gett ett svar på inlägget från Radiotjänst. ”Den tolkning som Radiotjänst AB gör leder till godtycke. Varje utländsk besökare till Sverige blir skyldig att betala radio- och tv-avgift om de har med sig en internet-ansluten enhet. Om besökare inte avkrävs avgiften, varför ska då andra betala den?” skriver han bland annat.

    Uppdatering: Det finns en betydande enighet bland riksdagspartierna om att Radiotjänsts rutiner att ta ut tv-avgifter för läsplattor och mobiltelefoner inte är bra. Däremot råder oenighet om vad som ska komma i stället, enligt en DN-artikel.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Nu läggs en utredning fram som ska förbättra lagstiftningen när det gäller konsumenters rättigheter. Jag har inte läst den ännu, utan får utgå från Ekots rapportering.

    Enligt Ekot har utredningen två huvudnummer. Automatisk förlängning av olika avtal utan förvarning, till exempel på gym och dejtingsajter, har upplevts som ett problem. Utredaren föreslår att konsumenten ska förvarnas och ha tre veckor på sig att säga upp avtalet.

    Barns köp i olika spel uppmärksammas också. Egentligen får barn inte sluta avta, men i olika nät- och mobilspel kan de göra av med tiotusentals kronor. Av rent oförstånd. Utredaren är tydlig med att barn inte ska kunna ingå avtal och att föräldrarna inte automatiskt ska kunna vara skyldig till att betala när ett barn har använt spelen, enligt Ekot.

    Några framsteg, även om det finns många andra avarter att reglera. Jag får se om det finns mer godis bland utredarens förslag.

    P1morgon har ett lite längre inslag om utredningen.

    Uppdatering: Även TT uppmärksammar utredarens förslag. Riksdag & Departement sammanfattar.

    På regeringens webbplats finns nu uppgifter om utredningen, samt länkar till publikationen och presskonferensen.

    Av uppgifterna framgår bland annat att det är som innehållsleverantören som är konsumentens avtalspart, inte operatören. Det innebär bland annat att operatören inte längre kan stänga abonnemanget vid utebliven betalning. Det borde stärka konsumenters ställning, framför allt då innehållsleverantören finns utomland. Då har de ibland varit svåra att kontakta.

    Reglerna om barns köp gäller inte om de fått kontantkort av föräldern.

    Andra bloggar om: , ,