web analytics
  • Visst är det gott med scampi, jätteräkor, tigerräkor eller vad du vill kalla dem. Men det är också en produkt som det är mycket svårt att äta med gott samvete. Jag har tidigare berättat om vad som fick mig att sluta äta dem, att det är fråga om naturskövling och social dumpning på distans. Nu drar Naturskyddsföreningen igång en kampanj för att få os att ”skippa scampi”, som också uppmärksammas av GP.

    Jag tänker inte upprepa mina tidigare argument, utan kan bara uppmana dig att delta i kampanjen genom att sluta köpa jätteräkorna. Tryck också på hos din lokala handlare, så han eller hon är medveten om vad de säljer. Så länge vi köper jätteräkorna fortsätter eländet.

    Det finns andra goda alternativ!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om spekulation i råvaror, bland dem mat, och kallat spekulationen djupt oetisk. Nu har Ekot börjat en granskning av spekulationens effekter när det gäller jordbruksprodukter, som kaffe, vete och soja.

    Spekulation i råvaror driver på prissvängningarna. Det är en av orsakerna till att spannmålspriserna rusade under förra året samt att kaffepriset är så högt som det är.

    Det gör också att de fattiga ländernas bönder får svårt att planera sin produktion. Ekot har ett exempel från Vietnam, som är en stor kaffeexportör. När kaffepriset är högt satsar allt fler bönder på att odla kaffe, även på land som normalt skulle förse dem med sin egen mat. När kaffepriset svänger ner blir effekten dubbel, lägre inkomster och mindre mat.

    Det är vi i de rika länderna som står för spekulationen. På fem års tid ökade bara de amerikanska spekulanternas investeringar i råvaruindex från 13 miljarder dollar till 260 miljarder dollar. I Sverige har handelsbankens råvarufond på bara tre år fått in fem miljarder svenska kronor på sin nya råvarufond, enligt Ekot.

    — De här spekulanterna har inte någon kunskap om jordbruksråvaror. Spekulerar de att priset går upp så skapar det en självuppfyllande profetia och priset stiger utan egentlig orsak. Marknaden blir helt enkelt svår att förstå, säger Olivier de Schutter, FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, till Ekot.

    Spoekulation i matpriser borde vara förbjuden, den slår mot fattiga länder och kan till och med ge upphov till hunger. Ett första steg mot att minska problemet vore att människor i den rika världen slutar upp med spekulationen. Finansmarknaden kan hjälpa till genom att utesluta jordbruksprodukter från sina fonder.

    Håller du på med denna djupt oetiska spekulation, sluta med den så kanske du kan sova bättre om natten. Spekulera aldrig i råvarufonder!

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Den gamla typen av glödlampor håller på att fasas ut inom EU, av energibesparingsskäl. Då nås vi av nyheten att branschen varnar för prishöjningar på lågenergilampor och lysrör, enligt ett pressmeddelande från Belysningsbranschen. Prishöjningarna uppmärksammas också av TT i en notis.

    Anledningen är att de sällsynta jordartsmetaller som behövs för att tillverka lyspulvret i vissa typer av lampor blivit dyrare, i vissa fall har priset ökat med 100 procent. Prisökningarna beror bland annat på ökad efterfrågan och att Kina, som på senare år stått för närmast all produktion, minskat exporten.

    I praktiken kommer priserna på lågenergilampor och lysrör att bli 20-30 procent, enligt TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • När GP köpte in sju äggförpackningar och vägde vart och ett av äggen visade sig att många vägde för lite, berättar tidningen. Av sammanlagt 72 ägg vägde 23 mindre än den lägsta vikt som angavs på förpackningen.

    Enligt lagen ska förpackningar med ägg märkas med en viktklass. Märkningsreglerna har fastställts av Livsmedelsverket. I en förpackning med 20 ägg får endast ett väga för lite.

    GP:s undersökning gjordes efter tips från en konsument som själv konstaterat viktavvikelserna. Äggen var inköpta i en Hemköp-butik , som ägs av Axfood. I en uppföljande artikel lovar Axfood att se över sina rutiner.

    Det borde vara självklart att följa de regler som finns. Men jag tror inte problemet bara finns hos Axfood.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om att klädföretagen verkar ha dålig koll på vilka giftrester som finns i de kläder vi köper. Nu kommer nya tecken på samma sak. När Greenpeace analyserade 78 produkter från 15 globala klädmärken hittades mätbara mängder av nonylfenoletoxylater i två tredjedelar av produkterna. Analysen uppmärksammas också av TT i en notis som publiceras i många tidningar.

    Även om resterna är små i varje enskilt plagg blir det tillsammans större mängder i vattnet på grund av tvätt. Enligt organisationen hjälper vi alltså till att sprida miljögifterna.

    Att giftet fanns även i plagg från tillverkare som sagt sig ha förbjudit detsamma i sin produktion, visar enligt Greenpeace att tillverkaren inte har full kontroll över produktionskedjan, skriver TT.

    Det är ju mycket svårt för oss konsumenter att veta vad kläderna innehåller. Därför är det extra viktigt att klädföretagen har en fungerande kvalitetskontroll som vi kan lita på.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Scan har hittat spår av bakterien Listeria i ett parti falukorv som dätför återkallas. Det skriver Scan i ett pressmeddelande och varningen vidarebefordras av SLV och i en TT-notis i flera tidningar.

    Falukorven har förpackningsdag 2011-07-20 och bäst-föredatum 2011-08-19.

    Som vanligt uppmanas vi att lämna tillbaka korven. Men Listeria tål inte värme och dör vid vanlig matlagningstemperatur, det vill säga cirka 70 grader.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Häromdagen refererade jag ett fall där Swedbank tagit ut för hög ränta. Det par som det gällde har fått rättelse hos banken men nu vill parets ombud att Finansinspektionen granskar om det finns fler fall, berättar SvD.

    Men FI anser att saken bör drivas av de enskilda låntagarna.

    -I första hand ska man vända sig till banken och om inte det fungerar kan man gå vidare till Allmänna reklamationsnämnden eller till domstol. Om inte bankerna följer deras rekommendationer tittar vi på varför, säger Lars Malmström chef för konsumentenheten på Finansinspektionen.

    FI:s inställning tycker jag är märklig. Det kan vara mycket svårt för en konsument att tolka snåriga avtal. Det måste expertis, som finns hos FI, göra. Gäller det många bör nog FI ta upp frågan, det gäller bankernas agerande.

    Möjligtvis kan Konsumentverket hjälpa till, och kanske driva en grupptalan mot Swedbank eller i varje fall få fram ett prejudikat.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det jag fick lära mig i småskolan, och fortfarande kommer ihåg, verkar inte ha fastnat hos Icas reklammakare. När Ica ska lära barn hur de olika sädesslagen ser ut, blir det fel. Det är GP som kommer med nyheten som refereras av SvD och ATL.

    När barnen får frågan om de känner igen vete så visas en bild av korn och texten lyder: Vete har lååånga strån.

    Ica skyller på nyckfelstrisse

    – Det har blivit tryckfel i materialet, det är fel text till fel bild och det är jättebeklagligt. Nu håller vi på och byter ut allt i alla Maxibutiker, säger Jenny Egeland, pressekreterare på Ica.

    Jag tror på okunskap och klantighet, anlita en bonde för att granska materialet nästa gång.

    Du kan testa din kunskap med min bild.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jag har tidigare berättat att den gammaldagfs glödlampan är på väg att fasas ut inom EU, av energibesparingsskäl. Nu närmar vi oss en av tidgänserna. Vår mest sålda glödlampa, den klara 60-wattaren, förbjuds den första september och får varken tillverkas eller importeras inom EU, påminner Ekot.

    Men det kan fortfarande vara svårt att ersätta gamlingen, speciellt då uiseendet spelar roll, som i lampkronor. Lågenergilampor tar tid innan de lyser som de ska, ser konstiga ut och kan ge ljus med konstig färg.

    Köp inte en billig lågenergilampa, tipsar en lampförsäljare som Ekot talat med. Hon rekommenderar att köpa en halogenlampa som tänder lika snabbt och bara har något vitare sken.

    Uppstickaren lysdiodlampan har inte kommit lika långt, framför allt är priset fortfarande högt.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Att betala den nya tv:n eller diskmaskinen över en längre tid kan verka lockande, speciellt om avbetalningen sker räntefritt. Trots att det tillkommer en del avgifter, som uppläggnings- och aviseringsavgift, kan man undra vad långivarna tjänar pengar på.

    Som konsument riskerar du att hamna i en lånefälla, det är där långivarna tjänar pengar. När du köper en dator för, säg, 8 000 kronor och väljer räntefri avbetalning, beviljas du ofta en högre kredit, kanske på 15 000 kronor.

    Ett sätt som både kreditgivare och butiker utnyttjar för att knyta kunderna till sig och få dem att fortsätta konsumera. Då tjänar både butiken och långivaren pengar, det blir inte lika billigt.

    Det är lätt för konsumenter att falla i den fällan, följden kan bli att dina lån, för det är ett sådant, tillsammans gör att du hamnar i en skuldfälla.

    Andra bloggar om: , , ,