web analytics
  • ScampiJag har flera gånger skrivit om odlingen av jätteräkor, som också kallas tigerräkor eller scampi. Jag varken köper eller äter dem längre, jag har berättat varför i en krönika. Odlingen medför naturskövling och social dumpning på distans.

    Nu kommer nya avslöjanden som gör mig ännu mer negativ till räkodlingen. I Thailand, som är störst när det gäller räkodling, förekommer rent slavarbete på de fiskebåtar som förser odlingar med fiskmjöl. Avslöjandet har gjorts av brittiska tidningen The Guardian och refereras bland andra av DN och Ekot.

    Tidningen berättar, bland annat i ett tv-inslag, hur immigranter utnyttjas som slavarbetare. Människor säljs mellan båtarnas ägare, misshandlas och hålls fastkedjade på däck, svälter och får ingen lön. Förfärliga berättelser.

    Slavbåtarna förser de största räkproducenterna med fiskmjöl. Producenter som exporterar räkor till de största butikskedjorna i Storbritannien och USA, avslöjar Guardian.

    Det är alltså inte helt otroligt att de jätteräkor som du köper, eller äter, är producerade med hjälp av slavarbetare.

    Skippa scampin!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Man brukar säga att om något hamnat på nätet kommer det att ligga där för evigt. Det kanske är sant, men nu kan en del uppgifter bli svårare att hitta. Det beror på ett utslag i EU-domstolen, där en spansk medborgare fått rätt i en tvist mot Google.

    Tvisten gäller en länk till en tidningsartikel, där det uppgavs att mannens hus lagts ut till exekutiv auktion på grund av obetalda sociala avgifter. Mannen ville ha länken borttagen eftersom uppgifterna var gamla, från 1998. Han hävdade att saken var överspelad sedan länge.

    Domstolen gav mannen rätt, med en allmänt hållen formulering och hänvisar till EU:s datadirektiv.

    Utslaget lär nog bara gälla privatpersoner och falska eller gamla uppgifter. Den som vill få uppgifter borttagna ska vända sig till sökmotorleverantören och den övervakande myndigheten, i Sverige Datainspektionen.

    Artiklar om domstolens utslag finns i Computer Sweden, Ekot, DN och från TT.

    Uppdatering: Nu har Google lagt upp ett formulär där användare kan begära att uppgifter tas bort.

    Hur man sedan ska ta hand om den flod av ansökningar som väntas komma in är dock oklart, skriver TT. Nyheten rapporteras även av P3 Nyheter.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Efter det att EU-domstolen slagit fast att direktivet om datalagring bryter mot EU-medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter har debatten om datalagring tagit fart igen.

    Själv hälsade jag domstolens utslag med glädje. Jag har alltid sett datalagring som ett kliv mot storebrors-samhället. Lagen ger möjligheter som förr eller senare kommer att missbrukas.

    Men som sagt, debatten har tagit fart. I en debattartikel försvarar Johan Dencker, analytiker vid Ekobrottsmyndigheten, datalagringen. Debatten måste nyanseras och samhället har ett ansvar att bekämpa grov brottslighet, och i dag används nätet även i de sammanhangen, skriver han bland annat.

    Visst, tänker jag. Men brottsbekämpning kan ske på olika sätt, mer eller mindre integritetskränkande. Resonerar man som Dencker vore väl det optimala att en polis ständigt följde med och övervakade alla som finns i Sverige

    Dencker fick omedelbart svar från tre företrädare för Piratpartiet. Datalagringsdirektivet är inte alls så effektivt för brottsbekämpning, skriver de och hänvisar till EU-kommissionens egen granskning av datalagringsdirektivet. Rätten till privatliv väger tyngre, tycker de.

    På den sita punkten får de medhåll av Anne Ramberg, advokat och generalsekreterare Sveriges advokatsamfund. I en debattartikel fördjupar hon resonemanget. ”Personlig integritet utgör en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Detta förutsätter att människor inte heller upplever sig övervakade”, skriver hon.

    ”Den senaste tidens lagstiftning har inneburit en utvidgning av polisens möjligheter att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i flera hänseenden. Det handlar om ett paradigmskifte i den meningen att hemliga tvångsmedel används utan föregående misstanke om konkret brott. I underrättelseverksamheten krävs vidare inte något tillstånd av domstol för att inhämta uppgifterna. Det är myndigheten själv som avgör om förutsättningarna är uppfyllda”, fortsätter hon.

    Konsekvenserna av EU-domstolens utslag är svåra att förutse, men domen innebär att ändamålet inte får helga medlen, konstaterar Ramberg. Hon hoppas att den svenska regeringen inser det.

    Det hoppas jag också. Att vi ska acceptera ohejdad övervakning med ”rent mjöl i påsen-argumentet” verkar vara lagstiftarens inställning. Integriteten måste väga tungt och övervakningens resultat verkar vara tveksamma. Dessutom är den otroligt dyr.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Konsumentnyheterna under det första halvåret dominerades stort av den så kallade hästkött-skandalen. Det handlade om att produkter som vi trodde innehöll nötkött, bland annat lasagne, i själva verket innehöll en hel del hästkött.

    Det är i och för sig inget fel på hästkött, det är gott och inte mindre näringsrikt. Men produkterna var feldeklarerade, där låg det stora felet. Företagen bakom konsumentprodukterna hade inte undersökt vilket kött de köpt in. Det kanske inte är så konstigt, den här typen av fusk hade inte avslöjats tidigare. Även Livsmedelsverket och kommunernas livsmedelskontroll togs på sängen, kontrollen var hittills helt inriktad på hygienaspekter.

    Avslöjanden av fusk av liknande slag fortsatte under året, den senaste varningen kom i mellandagarna. Det uppmärksammades bland andra av Ekot.

    En sak som bekymrat mig under året är alla steg mot övervakningssamhället. Det handlar inte bara om alla de avslöjanden om NSA-övervakning som kommit via visselblåsaren Edward Snowden. I vissa länder har reaktionerna varit intensiva, inte minst avslöjanden om avlyssning av höga politiker i Brasilien och Tyskland. Men här i Sverige har i stället röster höjts som undrat varför regeringen håller tyst.

    Men tystnaden är inte så konstig, FRA är en viktig samarbetspartner till NSA. FRA-lagen, som jag tidigare kritiserat, ger FRA möjligheter att övervaka, och skicka uppgifterna vidare, som vi har svårt att överblicka.

    I november avslöjades att Säpo ville ha direkt åtkomst till data hos mobil- och internetoperatörer, något som jag kritiserat under rubriken ”Nobba storebror”. Säpo ville till och med ha avtal som gjorde själva förekomsten hemlig. Lyckligtvis drog sig många operatörer ur efter avslöjandet.

    Regeringen fortsätter att skapa en ny klass av nyfattiga. Det sker genom utförsäkringar, höjda a-kasseavgifter och olikheter i skatter. Men tankevurpan består i att regeringen inte vill skilja på socialförsäkringar och bidrag. Pension är inget annat än uppskjuten lön och sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen är sociala försäkringar som vi och arbetsgivare betalar med avgifter. Avgifterna som vi betalar för det ska betala försäkringarna och inte användas till skattesänkningar.

    Regeringens arbetslinje grundar sig på he(M)kokta resonemang som inte har något stöd i praktiken eller i forskning. Dessutom fungerar den inte. Det handlar om ett gigantiskt socialt experiment som drabbar utsatta grupper hårt. Människosynen är avgrundsdjup. Vi får hoppas på en ändring i nästa val, men skillnaden mellan alternativen verkar ännu hårfin.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Allt sedan debatten inför FRA-lagens tillkomst har jag känt mig bekymrad över det annalkande storebror-samhället. På sistone har jag blivit djupt bekymrad över Säpo:s förhandlingar med telekombolagen om att få direkt tillgång till de trafikdata som enligt lag måste lagras. Mina farhågor inför FRA-lagen, att detta bara var ett första steg, ser ut att besannas.

    I debatten inför FRA-lagen hävdade myndigheter och politiker att det ”bara” var trafik till och från utlandet som skulle övervakas. Att mycket trafik inom landet ofta tag svängen över gränserna glömde man bort att tala om. Dessutom hörde jag ofta argumentet att ”den som har rent mjöl i påsen” inte skulle ha något att frukta. Myndigheterna skulle bara intressera sig för terrorism och organiserad brottslighet.

    Nu vill Säpo (och övrig polis) komplettera övervakningen av utrikestrafik med möjlighet till övervakning av inrikestrafik, avslöjar Ekot. Operatörerna ska inte heller längre kunna vara en kontrollinstans. Som jag ser det befinner vi oss på ett sluttande plan. Och jag är inte ensam.

    – Det är klart att man från polisens utgångspunkt säger att det finns ett behov. Att man har ett behov av att kartlägga detta. Men man kan inte tolka det riktigt så extensivt. För med den argumentationen skulle vi ju kunna avlyssna allt och alla. Då får vi 1984 eller ett motsvarande samhälle. Det vill vi inte ha, säger Anne Ramberg på Advokatsamfundet, till Ekot.

    Att det finns tekniska möjligheter att genomföra något betyder inte att det bör genomföras. Alla möjligheter kommer förr eller senare att missbrukas. Se bara på patientjournaler, som bara behöriga personer ska ha tillgång till. Obehöriga, som har möjlighet att komma åt dessa, gluttar gärna i kändisars och bekantas journaler. Det avslöjas gång på gång.

    Men det finns enstaka ljus i tunneln på det sluttande planet. Tele 2 har deklarerat att de inte vill delta i samarbetet med Säpo och efter kritik har även Svenska stadsnät backat.

    Det ska inte behövas visselblåsare, avslöjanden och debatt för att skydda vår integritet. Allt som är möjligt ska inte genomföras om det kan innebära en integritetsrisk, även om de kan motiveras med ädla motiv. Frågan får inte betraktas med skygglappar!

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

  • Google Glass är en innovativ produkt som lanserats av Google. Det är datoriserade glasögon som bland annat kan visa information, fotografera och spela in film. Dessutom är de försedda med GPS. För att använda glasögonen måste de anslutas till ett Google-konto.

    Dataskyddsmyndigheter från hela världen är bekymrade över de integritetsproblem som glasögonen kan medföra, skriver Datainspektionen i ett pressmeddelande. Oron kanske kan ses mot bakgrund av de avslöjanden som kommit den senaste tiden. Bland andra Google har delat information med myndigheter i USA.

    I brevet till Google listas ett antal frågor som myndigheterna vill att Google besvarar. Följer Google Glass reglerna i befintliga dataskyddslagar? Vilken information kan Google samla in via glasögonen? Hur ska företaget använda den insamlade informationen? Har företaget gjort någon egen utvärdering av integritetsriskerna som glasögonen kan medföra?

    Allt tyder på att vi får se upp med vilken information vi delar med bolag som Google, Facebook, Microsoft och Apple. Man vet aldrig var den kan hamna.

    Brevet i sin helhet finns här.

    Uppdatering: Även Comptuer Sweden har en kort artikel om frågorna till Google.

    Andra bloggar om: , , ,

  • I vår familj äter vi inte längre jätteräkor, tigerräkor eller scampi som de också kallas, trots att de är goda. Vi kan inte äta dessa räkor med gott samvete. Varför har jag berättat tidigare; det är fråga om naturskövling och social dumpning på distans.

    Naturskyddsföreningen har under flera år drivit kampanj mot de odlade räkorna och har också uppmanat receptsajter att ta bort sådana recept. Kampanjen börjar ge resultat, rapporterar P3 Nyheter.

    Bland andra lovar receptsajten Alltommat.se att ta bort recepten, de har över 200.

    – De ska bort, jag tycker de ska bort nu. Absolut. Att det är så många som fanns där, det känns inget bra, säger Ulla Karlström, redaktionschef på Alltommat.se, till P3 Nyheter.

    Programmet har också talat med TV4, men de tänker ha kvar recepten och hänvisar till att de informerar konsumenter som själva får fatta beslut. Däremot har SR själva lovat att ta bort recepten.

    Skippa scampin!

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Jag har emellanåt handlat i den i och för sig utmärkta fiskhandeln i Högdalens centrum. Men nyligen gick jag in och sa upp bekantskapen med dem. Det var när jag såg en skylt i fönstret – ”Liten rundrökt ål, 240 kr/st”.

    Jag tycker att rökt ål är jättegott, helst den flatrökta. Men jag kan inte med gott samvete köpa en art som står så nära utrotningsgränsen. Än mindre förstå hur någon kan sälja den, det är oetiskt.

    Det talas ibland om odlad ål, och att det skulle vara bättre. Men ål kan ännu inte föröka sig i fångenskap, alltså måste unga ålar, glasål, fångas in och födas upp. Knappast bättre.

    Ålen står naturligtvis rödmärkt på årets version av WWF:s fiskguide, där olika fiskar förses med rött, gult eller grönt ljus. Fiskguiden annonseras naturligtvis i ett pressmeddelande från WWF, men uppmärksammas också av TT, med den tjusigaste sammanställningen i DN.

    Årets pressmeddelande toppas av nyheten att det snart ska finnas godkänd odlad pangasius, hajmal, i de svenska frysdiskarna. Hittills har odlingen varit omdebatterad.

    I årets digitala fiskguide finns nu 30 godkända fiskarter, bland dem en rad miljöcertifierade arter, som torsk fiskad i östra Östersjön, sej, Alaska pollock, kolja och tilapia.

    Bland arter som fått rött ljus, från överfiskade bestånd och miljöskadliga odlingar, och som man bör undvika finns ål, östersjölax, flodkräfta, trålad havskräfta, marulk och blåfenad tonfisk.

    Själv äter jag helst fisk. Jag brukar påstå att om jag blev tvungen att välja mellan att avstå från kött och fisk, skulle jag välja bort kött. Men fisk vill jag äta med gott samvete, även mina barn ska få del av delikatesserna. Därför läser jag WWF:s lista med stort intresse.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Lagen om datalagring måste kunna tävla om de mest korkade lagarna. Det mest pinsamma är att det var den dåvarande svenske justitieministern Thomas Bodström som drev fram den genom EU. Syftet skulle vara att kunna bekämpa grov brottslighet och terrorism. I själva verket visar den bara att många politiker, inklusive Bodström, skulle behöva en grundläggande kurs i telekommunikation och IT.

    Enligt EU-direktivet, och lagen, ska uppgifter om all mobiltrafik och e-post mellan olika personer lagras i ett halvår. Innehållet i trafiken ska inte lagras, bara tidpunkter och uppgifter om avsändare och mottagare.

    Det kan tyckas vara få uppgifter som registreras. Som jag tidigare skrivit är det med tanke på hur många samtal, och e-post, som genomförs blir det ohyggliga mängder. Det kostar, och vi får betala.

    Samtidigt lär nog ytterst få allvarliga brott klaras upp den här vägen. Brottslingar har redan nu lärt sig använda oregistrerade kontantkort och anonyma e-postkonton som inte kan spåras.

    Jag kan inte begripa varför EU-direktivet antogs, det har inte påstådd effekt. Men närheten till storebrorssamhället gör mig bekymrad.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jag har tidigare skrivit om den spekulation i matpriser som framför allt bedrivs av fonder. Jag har kallat det en skamlig investering. Det står jag fortfarande för.

    Spekulation driver priserna på matråvara, främst spannmål, och gör prissvängningarna större. I den rika världen är vi kanske inte så priskänsliga, även om vi morrar över prishöjningar. Det är framför allt den fattiga delen av världen som drabbas och om priserna är för höga kan inköp bli omöjligt.

    Nu aktualiseras ämnet på nytt, av Ekot. Enligt en intervju i den brittiska tidningen the Independent konstaterar FN:s specialrapportör för rätten till mat, Oliver De Shutter, att de finansiella aktörernas investeringar i livsmedel har på fem år nästan fördubblats, från 65 till 126 miljarder dollar.

    Han konstaterar vidare att spekulationen med livsmedelsråvaror skapar svängningar i matpriserna som är helt separata från den faktiska tillgången.

    Har du råvarufonder borde du tänka till, det är social dumpning på avstånd. Spekulation i matråvaror borde vara förbjudet!

    Andra bloggar om: , , , , , ,