web analytics
  • I vår familj äter vi inte längre jätteräkor, tigerräkor eller scampi som de också kallas, trots att de är goda. Vi kan inte äta dessa räkor med gott samvete. Varför har jag berättat tidigare; det är fråga om naturskövling och social dumpning på distans.

    Naturskyddsföreningen har under flera år drivit kampanj mot de odlade räkorna och har också uppmanat receptsajter att ta bort sådana recept. Kampanjen börjar ge resultat, rapporterar P3 Nyheter.

    Bland andra lovar receptsajten Alltommat.se att ta bort recepten, de har över 200.

    – De ska bort, jag tycker de ska bort nu. Absolut. Att det är så många som fanns där, det känns inget bra, säger Ulla Karlström, redaktionschef på Alltommat.se, till P3 Nyheter.

    Programmet har också talat med TV4, men de tänker ha kvar recepten och hänvisar till att de informerar konsumenter som själva får fatta beslut. Däremot har SR själva lovat att ta bort recepten.

    Skippa scampin!

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Jag har emellanåt handlat i den i och för sig utmärkta fiskhandeln i Högdalens centrum. Men nyligen gick jag in och sa upp bekantskapen med dem. Det var när jag såg en skylt i fönstret – ”Liten rundrökt ål, 240 kr/st”.

    Jag tycker att rökt ål är jättegott, helst den flatrökta. Men jag kan inte med gott samvete köpa en art som står så nära utrotningsgränsen. Än mindre förstå hur någon kan sälja den, det är oetiskt.

    Det talas ibland om odlad ål, och att det skulle vara bättre. Men ål kan ännu inte föröka sig i fångenskap, alltså måste unga ålar, glasål, fångas in och födas upp. Knappast bättre.

    Ålen står naturligtvis rödmärkt på årets version av WWF:s fiskguide, där olika fiskar förses med rött, gult eller grönt ljus. Fiskguiden annonseras naturligtvis i ett pressmeddelande från WWF, men uppmärksammas också av TT, med den tjusigaste sammanställningen i DN.

    Årets pressmeddelande toppas av nyheten att det snart ska finnas godkänd odlad pangasius, hajmal, i de svenska frysdiskarna. Hittills har odlingen varit omdebatterad.

    I årets digitala fiskguide finns nu 30 godkända fiskarter, bland dem en rad miljöcertifierade arter, som torsk fiskad i östra Östersjön, sej, Alaska pollock, kolja och tilapia.

    Bland arter som fått rött ljus, från överfiskade bestånd och miljöskadliga odlingar, och som man bör undvika finns ål, östersjölax, flodkräfta, trålad havskräfta, marulk och blåfenad tonfisk.

    Själv äter jag helst fisk. Jag brukar påstå att om jag blev tvungen att välja mellan att avstå från kött och fisk, skulle jag välja bort kött. Men fisk vill jag äta med gott samvete, även mina barn ska få del av delikatesserna. Därför läser jag WWF:s lista med stort intresse.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Lagen om datalagring måste kunna tävla om de mest korkade lagarna. Det mest pinsamma är att det var den dåvarande svenske justitieministern Thomas Bodström som drev fram den genom EU. Syftet skulle vara att kunna bekämpa grov brottslighet och terrorism. I själva verket visar den bara att många politiker, inklusive Bodström, skulle behöva en grundläggande kurs i telekommunikation och IT.

    Enligt EU-direktivet, och lagen, ska uppgifter om all mobiltrafik och e-post mellan olika personer lagras i ett halvår. Innehållet i trafiken ska inte lagras, bara tidpunkter och uppgifter om avsändare och mottagare.

    Det kan tyckas vara få uppgifter som registreras. Som jag tidigare skrivit är det med tanke på hur många samtal, och e-post, som genomförs blir det ohyggliga mängder. Det kostar, och vi får betala.

    Samtidigt lär nog ytterst få allvarliga brott klaras upp den här vägen. Brottslingar har redan nu lärt sig använda oregistrerade kontantkort och anonyma e-postkonton som inte kan spåras.

    Jag kan inte begripa varför EU-direktivet antogs, det har inte påstådd effekt. Men närheten till storebrorssamhället gör mig bekymrad.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jag har tidigare skrivit om den spekulation i matpriser som framför allt bedrivs av fonder. Jag har kallat det en skamlig investering. Det står jag fortfarande för.

    Spekulation driver priserna på matråvara, främst spannmål, och gör prissvängningarna större. I den rika världen är vi kanske inte så priskänsliga, även om vi morrar över prishöjningar. Det är framför allt den fattiga delen av världen som drabbas och om priserna är för höga kan inköp bli omöjligt.

    Nu aktualiseras ämnet på nytt, av Ekot. Enligt en intervju i den brittiska tidningen the Independent konstaterar FN:s specialrapportör för rätten till mat, Oliver De Shutter, att de finansiella aktörernas investeringar i livsmedel har på fem år nästan fördubblats, från 65 till 126 miljarder dollar.

    Han konstaterar vidare att spekulationen med livsmedelsråvaror skapar svängningar i matpriserna som är helt separata från den faktiska tillgången.

    Har du råvarufonder borde du tänka till, det är social dumpning på avstånd. Spekulation i matråvaror borde vara förbjudet!

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • EU:s dataskyddsmyndigheter oroas över Googles nya användarvillkor som kan strida mot europeisk dataskyddslagstiftning. Den franska motsvarigheten till Datainspektionen, CNIL, har skickat ett brev till Google på de europeiska dataskyddsmyndigheternas vägnar. I brevet uppmanas Google att vänta med att införa sina nya användarvillkor. Det berättar DI i ett pressmeddelande.

    ”CNIL och övriga europeiska dataskyddsmyndigheter är djupt oroade över hur personuppgifter kan sammanställas mellan olika tjänster och har starka tvivel på lagligheten i en sådan behandling och om den stöder europeisk dataskyddslagstiftning”, skriver CNIL i brevet.

    CNIL kommer att följa upp frågan. Som vanligt har väl Google tänkt sig att fritt förfoga över alla uppgifter och kunna sammanställa dem för att användas för marknadsföringssyften.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Sverige har rätt att stifta lagar som IPRED-lagen, har EU-domstolen slagit fast. Det berättar DN och TT.

    Men hur utslaget i sin helhet ska tolkas är oklart när det gäller om uppgifter om identiteten på den person som innehar en viss IP-adress ska lämnas ut.

    ”Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut och användas för detta ändamål” skriver EU:s generaladvokat i utslaget.

    – Ska man tolka generaladvokatens yttrande strikt så visst, EU:s direktiv hindrar inte utlämning av personuppgifter, men allmänna personuppgiftsregler skulle hindra det i det här fallet, säger Daniel Westman, forskare i rättsinformatik på Stockholms universitet, till DN.se.

    Det lär väl vara få operatörer som medger att de lagrat uppgifter för att de ska kunna lämnas ut. Det lär alltså bli fler ronder innan IPRED-lagen ska kunna tillämpas som det var tänkt.

    Som jag tidigare skrivit är lagen ett dyrbart slag i luften som bygger på okunnighet och önsketänkande.

    Ekot tolkar dock utslaget som om det är klart att svenska domstolar ska få ut uppgifterna.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Visst är det gott med scampi, jätteräkor, tigerräkor eller vad du vill kalla dem. Men det är också en produkt som det är mycket svårt att äta med gott samvete. Jag har tidigare berättat om vad som fick mig att sluta äta dem, att det är fråga om naturskövling och social dumpning på distans. Nu drar Naturskyddsföreningen igång en kampanj för att få os att ”skippa scampi”, som också uppmärksammas av GP.

    Jag tänker inte upprepa mina tidigare argument, utan kan bara uppmana dig att delta i kampanjen genom att sluta köpa jätteräkorna. Tryck också på hos din lokala handlare, så han eller hon är medveten om vad de säljer. Så länge vi köper jätteräkorna fortsätter eländet.

    Det finns andra goda alternativ!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om spekulation i råvaror, bland dem mat, och kallat spekulationen djupt oetisk. Nu har Ekot börjat en granskning av spekulationens effekter när det gäller jordbruksprodukter, som kaffe, vete och soja.

    Spekulation i råvaror driver på prissvängningarna. Det är en av orsakerna till att spannmålspriserna rusade under förra året samt att kaffepriset är så högt som det är.

    Det gör också att de fattiga ländernas bönder får svårt att planera sin produktion. Ekot har ett exempel från Vietnam, som är en stor kaffeexportör. När kaffepriset är högt satsar allt fler bönder på att odla kaffe, även på land som normalt skulle förse dem med sin egen mat. När kaffepriset svänger ner blir effekten dubbel, lägre inkomster och mindre mat.

    Det är vi i de rika länderna som står för spekulationen. På fem års tid ökade bara de amerikanska spekulanternas investeringar i råvaruindex från 13 miljarder dollar till 260 miljarder dollar. I Sverige har handelsbankens råvarufond på bara tre år fått in fem miljarder svenska kronor på sin nya råvarufond, enligt Ekot.

    – De här spekulanterna har inte någon kunskap om jordbruksråvaror. Spekulerar de att priset går upp så skapar det en självuppfyllande profetia och priset stiger utan egentlig orsak. Marknaden blir helt enkelt svår att förstå, säger Olivier de Schutter, FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, till Ekot.

    Spoekulation i matpriser borde vara förbjuden, den slår mot fattiga länder och kan till och med ge upphov till hunger. Ett första steg mot att minska problemet vore att människor i den rika världen slutar upp med spekulationen. Finansmarknaden kan hjälpa till genom att utesluta jordbruksprodukter från sina fonder.

    Håller du på med denna djupt oetiska spekulation, sluta med den så kanske du kan sova bättre om natten. Spekulera aldrig i råvarufonder!

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Matpriserna går upp. Det ger ökade möjligheter för spekulation, som i sin tur driver priserna uppåt. Höga matpriser drabbar naturligtvis våra plånböcker men de hårdast drabbade är människor i fattiga länder.

    DN har en artikel om hur man kan spekulera i ökande matpriser, som ursprungligen kommer från tidningen Privata Affärer. Artikeln handlar om hur man kan investera, det vill säga spekulera, i ökande matpriser utan att riskera för mycket. Den etiska aspekten, att man då driver matpriserna uppåt, nämns inte med ett enda ord.

    Jag har tidigare bloggat om spekulationens prisdrivande effekt. I inlägget hänvisar jag bland annat till Nordeas chefsekonom Helge Pedersen som avfärdar att högre priserna framför allt skulle bero på ökad efterfrågan från tigerekonomierna Kina och Indien.

    I stället anser Helge Pedersen att prisökningarna beror på spekulation, där allt fler investerat i olika typer av råvaror som kaffe, spannmål, bomull, olja, metaller med förhoppningen om hög avkastning.

    Höga priser drabbar framför allt världens fattiga. Att spekulera i höga matpriser är djupt oetiskt, DN och Privata Affärer borde skämmas för sin artikel.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Grisar runt om i Europa fortfarande helt lagligt kan matas med foder som innehåller grisblod och grisfett, avslöjar Ekot och TT refererar i en artikel.

    I Sverige anses det här oetiskt, ändå är vår största köttproducent Scan delägare i det danska företaget Daka, som tillverkar just grisfoder baserat på grisblod och grisfett. På Dakas fabriker på Jylland framställs plasma och hemoglobinmjöl av grisblod.

    Fodret säljs i stora delar av Europa, bland annat till Tyskland och Danmark som producerar största delen av det griskött som säljs i Sverige.

    I Sverige finns en överenskommelse om att inte använda denna typ av foder. Detta har framför allt en etisk grund, och kom till efter debatten om djurkannibalism och galna ko-sjukan.

    Folkpartiets Marit Paulsen, som var europaparlamentets rapportör i samband med att köttmjölsförbudet röstades igenom, kände inte till att grisar fortfarande matas med grisblod och grisfett. Men när hon nu får veta det är hon kritisk.

    – Jag tror det är ganska onaturligt att äta artegna proteiner. Det gör väldigt få djur och grisen gör det inte, så nej jag tycker inte att vi ska kannibalutfodra våra djur, säger Marit Paulsen till Ekot.

    Företaget bakom grisfodret, Daka, ser inga problem. Produkterna är så högförädlade att det inte är någon fara med fodret, hävdar de.

    Vill man undvika kött från grisar uppfödda på denna typ av foder, ska man välja svenskt eller brittiskproducerat, enligt Ekot.

    Andra bloggar om: , ,