web analytics
  • Det är stora prisskillnader mellan olika allergiläkemedel som innehåller samma verksamma substans. Det visar en sammanställning som Testfakta gjort.

    Det finns läkemedel som innehåller samma verksamma substans. De brukar kallas generika. Sådana alternativ brukar finnas för de mest vanliga läkemedlen och det lönar sig ofta att fråga efter sådana läkemedel när du handlar på apoteket.

    Testfaktas sammanställning är ett bra exempel på det. Där jämförs priset parvis för 8 olika allergimedel. Varje par innehåller samma verksamma substans.

    Sammanställningen visar på stora prisskillnader. Exempelvis är läkemedlet Clarityn nästan 9 gånger dyrare per (6,04 Kr/dos)dos än sin generiska motsvarighet Loratadin Actavis (0,68 Kr/dos).

    Nu handlar det visserligen om fyra olika aktiva substanser. Alla kanske inte funkar för dig och dina besvär. Men när du hittat något som fungerar lönar det sig alltid att fråga efter billigaste varianten med samma substans.

    Det gäller för övrigt inte bara allergimedel, det finns generika för många vanliga läkemedel, som Alvedon (Paracetamol) och Ipren (Ibuprofen).

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Foto: Kristdemokraterna

    Foto: Kristdemokraterna

    Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kd och främsta pådrivare av den så kallade apoteksreformen, har kallat den succé. Jag är fortfarande mycket kritisk till den.

    Enligt propagandan skulle den leda till ökad tillgänglighet och lägre priser, men enligt min uppfattning blev det varken eller utan i stället tvärt om.

    Nu summeras effekterna av ”reformen” i en artikelserie i DN.

    Den första artikeln granskar DN om priserna har blivit lägre. Det gäller då receptfria läkemedel, receptbelagda läkemedel har sedan tidigare varit prisreglerade. DN har jämfört priserna för 105 receptfria läkemedel. Jämförelsen utgår från priserna år 2008, året före ”reformen”, och år 2015. Slutsatsen blir att receptfria läkemedel har blivit dyrare efter omregleringen, i vissa fall har priserna ökat med mer än 50 procent.

    Så var det med det löftet.

    Den andra artikeln gäller tillgängligheten. Tidningen konstaterar att apoteken har blivit betydligt fler efter omregleringen. Dessutom har öppettiderna förbättrats.

    Men var har de nya apoteken öppnats? Här i Stockholm har vi snart apotek i varje gathörn, men hur har det blivit i glesbygd?

    Av de 486 apotek som har öppnats i Sverige hade över hälften (266 stycken) ett apotek sedan tidigare inom en 500-metersradie, skriver tidningen. I shoppingcentrum finns det numera ofta inte bara ett apotek utan flera. Så många som 85 apotek öppnades inom en 100-metersradie från en annan verksamhet.

    Antalet apotek i glesbygdskommuner har varit oförändrat. Däremot har antalet apoteksombud, det vill säga utlämningsställen för läkemedel på mindre orter, minskat betydligt. Detta enligt DN.

    Sen kan man visserligen lägga till att du numera kan köpa vissa receptfria läkemedel på nya ställen, som bensinstationer och matbutiker. Å andra sidan är det numera svårt att få reda på var du kan hitta ett visst läkemedel, speciellt receptbelagda och mindre vanliga. Någon samordning finns inte.

    Alltså, fler apotek i tätt befolkade områden, men sämre tillgänglighet i glesbygd. Så funkade det löftet.

    Som jag flera gånger skrivit, som helhet är omregleringen, reformen, eller vad du än kallar den, ett fiasko. Göran Hägglund borde skämmas. Ordentligt, och dessutom erkänna vad resultatet blev – ett fiasko!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Apotek_SymbolNär apoteken avreglerades, och marknaden släpptes fri, utropade Göran Hägglund (KD) att det skulle bli en succé. Vi blev lovade lägre priser, bättre service och ökad tillgänglighet till läkemedel.

    Jodå, här i storstan finns det apotek i varje gathörn och numera kan vi köpa receptfria läkemedel i livsmedelsaffären och på macken. Däremot har priserna höjts och det kan vara svårt att få tag på receptbelagda läkemedel.

    Nu visar det sig dessutom att prisskillnaderna på receptbelagda läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånen, och därför subventioneras, är stora mellan olika apotekskedjor. Patienten har heller inte rätt att byta till den billigaste varianten av ett läkemedel, enligt en debattartikel av tre läkare på SvD:s debattsida. Inlägget uppmärksammas också av TT och av Ekot.

    Läkarna efterlyser lättillgängliga prisjämförelser och att apoteken ska vara skyldiga att informera om det finns billigare varianter.

    Vi får väl se om KD, som arkitekter bakom ”reformen”, får något förtroende i nästa val.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jodå, numera kan vi köpa receptfria läkemedel i livsmedelsaffären och på macken. Däremot har priserna höjts och det kan vara svårt att få tag på receptbelagda läkemedel. Det har inte blivit fler apotek i glesbygd medan vi i storstaden kan välja mellan massor av apotek, det har snarast blivit en överetablering, vilket gjort det tufft för många apotek.

    Den dåliga lönsamheten har gjort att vissa apotek har tagit till olagliga metoder, som att utan tillstånd sölja läkemedel för export. Det avslöjar Ekot.

    Det är tips från en privatperson som nu fått Läkemedelsverket att börja utreda den olagliga försäljningen, berättar Ekot. Hittills har en handfull apotek fastnat i Läkemedelsverkets razzior, men fler apotek misstänks. Det rör sig om exklusiva och väldigt dyra läkemedel.

    I dag är konkurrensen stenhård mellan apoteken runt om i hela landet, vilket gör att vissa apotek kan ha känt sig frestade att snabbt och ganska enkelt öka sin omsättning.

    – Det är en del apotek som har svårt att överleva. Det finns ingen begränsning hur många apotek det får finnas i olika städer, säger Annika Babra, gruppchef på Läkemedelsverkets inspektionsenhet, till Ekot.

    Göran Hägglund (KD) borde göra om, och göra rätt, i stället för att tala om en succé.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Att ”omregleringen” av apoteken inte blev någon succé är knappast någon nyhet. Göran Hägglund lovade lägre priser, bättre service och ökad tillgänglighet till läkemedel.

    De målen har knappast uppnåtts. Det visar den senaste mätningen från svenskt kvalitetsindex (SKI). SKI:s sammanfattning finns i pdf-form, TT refererar i notisform och SvD har en artikel om mätningen.

    Kunderna upplever att privatiseringen har lett till en försämring. Efterfrågad medicin finns inte alltid inne, att beställa tar tid och ett apotek kan inte längre lokalisera var den finns, eftersom konkurrenterna inte kan se varandras lager.

    Vi får väl se om KD, som arkitekter bakom reformen, får något förtroende i nästa val. Apoteksfiaskot kan vara en spik i kistan.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Varannan ”naturlig” bantningsprodukt innehåller läkemedel. Det konstaterar Läkemedelsverket efter att ha analyserat 43 bantningsprodukter. Det skriver verket i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av TT.

    Av de analyserade produkterna betraktas 21 som läkemedel då de innehöll substanserna sibutramin, orlistat, sildenafil, fluoxetin och/eller yohimbin. Sibutramin fanns tidigare i godkända läkemedel för behandling av fetma men drogs tillbaka 2010 eftersom det fanns risk för hjärtinfarkt och stroke.

    -Hela 19 av de analyserade produkterna innehöll sibutramin och tre av dem innehöll dubbelt så mycket sibutramin per doseringsenhet som de godkända läkemedlen gjorde, vilket är skrämmande, säger Marie Kerttu, utredare på Läkemedelsverket.

    I 18 av 21 produkter var innehållet av läkemedelsubstans inte deklarerat på förpackningen.

    Slutsats? Naturmedel är inte ofarliga! De kan faktisk innehålla vad som helst!

    Andra bloggar om: , ,

  • DN har gjort en prisjämförelse för olika receptfria varor hos olika försäljningsställen. Det gäller några vanliga varor hos aktörer som servicebutiker, några apotek och större livsmedelskedjor.

    Föga förvånande var att servicebutiker som Pressbyrån och 7-eleven var dyrast. Däremot blev jag förvånad över att de större livsmedelskedjorna i allmänhet var billigare än apoteken. De sistnämnda borde vara mer intresserade av att vårda sitt varumärke.

    Andra bloggar om: , ,

  • ”Omregleringen” av apoteken, som i själva verket var en avreglering och tvångsförsäljning, blev inte den succé so Göran Hägglund (KD) utlovat. Han utlovade ökad tillgänglighet och lägre priser.

    I stället blev det tvärt om. Visserligen har vi fått fler apotek, antalet har ökat från 929 till 1 244. Men ökningen har skett i städerna, där har det blivit överetablering, landsbygden har samma tillgänglighet som tidigare. Priderna har ite heller blivit lägre På receptfria varor, som apoteken kan konkurrera med, har många priser gått upp.

    Men tillgänglighet handlar också om möjligheten att få tag på läkemedel. På den punkten har det definitivt blivit ssämre. Kunderna kan få jaga runt för att få tag på sina läkemedel.

    I en debattartikel i SvD kritiserar den kände läkare Sven Britton nyordningen och svårigheten att få tag på läkemedel. Konkurrensen har lett till att lagerhållningen har minskat till ett minimum, konstaterar han.

    Visserligen har apoteken skyldighet att kunna leverera ett läkemedel inom 24 timmar. Men i dag är det endast ett fåtal av alla apotek som klarar av det och mer än 100 000 patienter drabbas varje månad, skriver SvD som hänvisar till uppgifter från Sveriges Apoteksförening.

    Apotek som inte klarar av att leverera medicin inom 24 timmar kan, enligt lagen från 2009, bli tvingade att betala böter eller bli av med sitt tillstånd. Men inget apotek har fått någon påföljd sedan lagen trädde i kraft, uppger tidningen.

    Situationen har alltså blivit sämre. För det första borde Göran Hägglund (KD) erkänna fiaskot, för det andra borde regeringen göra om – och göra rätt. Regeringens naiva tro på marknadens frälsande förmåga håller inte.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Göran Hägglunds (KD) ”succé” med ”omregleringen” av apoteken krackelerar allt mer. Det senaste beskedet är att inget apotek klarar den så kallade 24-timmarsregeln, berättar DN.

    Regeln innebär att en kund ska kunna få en medicin föreskriven på recept inom 24 timmar.

    Apoteken är fler, men antalet recept är ganska konstant, liksom antalet mediciner. Därför sprids medicinen ut på fler apotek som ofta är så små att de inte ens fysiskt rymmer alla 15.000 receptbelagda mediciner. DN:s genomgång visar att apoteken i snitt håller mellan 1.500 och 4.000 mediciner i lager.

    Succé, Göran Hägglund?

    Andra bloggar om: , , , ,

  • I förkylningstider ökar försäljningen av hostmedicin. I fjol köpte vi hostmedicin för mer än 400 miljoner kronor. Men hostmediciner saknar bevisad medicinsk effekt, berättar Vetenskapsradion.

    – De har ingen medicinsk verkan. De vanliga slemlösande hostmedicinerna har ingen verkan, inte bättre än vatten, det säger Steinar Madsen, medicinsk direktör på norska läkemedelsverket, till VR.

    De studier som gjorts är små och pekar åt olika håll och de studier som ligger bakom godkännanden är gamla, ofta gjorda för 30-40 år sedan, den äldsta från 1935. Då hade myndigheterna lägre krav när medlen skulle godkännas.

    Att vi ändå tycker att hostmedicener har effekt kan bero på placeboeffekt, som är bevisat stor just vid hosta.

    Det kanske är dags för något läkemedelsföretag att ta tag i saken.

    Andra bloggar om: ,