web analytics
  • Jag försöker ha järnkoll på matbutikernas priser och brukar snoka runt i hyllorna. På sistone har det slagit mig att många ICA-butikers priser på alla hyllvaror i stort sett alltid slutar på 90 öre. Det gäller inte färskvaror som kött, fisk, grönsaker och frukt.

    Jag har alltid med förakt sett på priser som slutar på 90, eller i värsta fall 98 öre. Tror handlaren att vi inte kan genomskåda att det i själva verket handlar om 10 öre mer.

    Om du handlar fyra varor förlorar du 40 öre, på grund av öresavrundningen. Handlar du fem varor tjänar du 40 öre.

    Jag har pratat med flera anställda i butikerna, för att få en förklaring. Jag möts oftast av ett snett leende, och förklaringen att varorna ska verka billigare. Men jag tror inte att kunderna tror att en vara kostar 14 och nånting, vi kan konstatera att den kostar 15 spänn.

    Prissättningen är närmast löjlig. Hallå alla Ica-handlare, vad tror ni att ni åstadkommer, mer än en bedräglig attityd? Ska snikenhet vara Ica-handlarens varumärke?

    Andra bloggar om: ,

  • För drygt ett år sedan sänktes restaurangmomsen. Enligt Regeringen skulle det leda till sänkta priser, vilket gör att fler äter ute och därigenom skapas fler jobb i branschen. Regeringen väntade sig att sänkningen skulle leda till 6 000 nya jobb.

    Hur det blev med de nya jobben återstår att se, men priserna sjönk inte, åtminstone inte på luncher. I stället nådde priserna en ny rekordnivå, enligt restaurangsajten Gastrogates lunchprisindex för 2012. Undersökningen uppmärksammas av TT och GP borrar bland priserna i sin region.

    – Många krögare har prioriterat annat än prissänkningar för att klara konkurrensen. Bättre service genom nyanställningar och bättre råvaror är vanliga strategier för att få flera matgäster, säger Elias Norström, vd Gastrogate, i företagets pressmeddelande.

    Hur det är med den saken är omöjligt att veta. Pengar till ägarna kan också vara en förklaring i en tuff bransch.

    Snittpriset för året ligger på 79:10 kr. Som vanligt är Stockholm dyrast, där är snittpriset 81:30 kronor. Slussenområdet toppar, också som vanligt, med 95:80.

    I Göteborg kostar det i snitt 77:20 kronor, om man inte åker till Hisingen eller Mölndal/Kållered, där det kostar 73 kronor jämnt.

    I både Stockholm och Göteborg kostade den genomsnittliga lunchen en krona mer i fjol jämfört med 2011, medan priset i Malmö förra året ökade med 2:90, skriver TT.

    Vi väntar med spänning på jobbsiffrorna. Vad kostade varje nytt jobb, momssänkningen beräknades kosta 3,5 miljarder.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Det är inte längre Stockholm som är dyrast i PRO:s årliga prisundersökning, som innefattar 60 olika varor. I årets undersökning fanns den dyraste maten i Västerbotten där matkassen i snitt kostar 1440 kr, följt av Dalarna med 1429 kr. Stockholm kommer först på tredje plats med 1418 kr. Riksgenomsnittet är 1371 kr för de 60 varorna.

    Man får dock komma ihåg att priserna kan variera stort mellan olika butiker i ett län.

    – I Stockholm kan det skilja upp till 30 procent mellan den dyraste och den billigaste butiken, säger Märtha Dahlberg, ansvarig för prisundersökningen, till TT.

    PRO:s undersökning tycks ha förlorat i betydelse. Den ger knappast några rubriker i riksmedia, TT har dock en kort artikel. Däremot har olika lokala media artiklar som handlar om priser i den egna regionen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Vi har ofta fått höra att de svenska matpriserna har sjunkit efter EU-inträdet. Det kanske är sant, men svenska matpriser är faktiskt på tredje plats i dyrast-listan för Europa, efter Norge och Danmark. De svenska matpriserna ligger 20 procent över EU-snittet. Det visar statistik som Eurostat och Statistiska centralbyrån tagit fram. Rapporten har gett upphov till en artikel i SvD, ett Eko-inslag och TT sammanfattar i flera tidningar.

    De svenska priserna på frukt, grönt och potatis är näst högst i Europa, efter Norge. Däremot ligger fisk, mjölk, ost och ägg bättre till även om priserna ligger något högre än snittet. Sveriges samlade prisnivå för livsmedel har sedan 1999 legat mellan 4 och 32 procent över genomsnittet, skriver SvD.

    För att få de lägsta matpriserna får du bege dig till Bulgarien.

    Det här kan säkert ge upphov till nya diskussioner om de svenska matpriserna.

    Andra bloggar om: , ,

  • DN har gjort en prisjämförelse för olika receptfria varor hos olika försäljningsställen. Det gäller några vanliga varor hos aktörer som servicebutiker, några apotek och större livsmedelskedjor.

    Föga förvånande var att servicebutiker som Pressbyrån och 7-eleven var dyrast. Däremot blev jag förvånad över att de större livsmedelskedjorna i allmänhet var billigare än apoteken. De sistnämnda borde vara mer intresserade av att vårda sitt varumärke.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har tidigare berättat att min vän Louise Ungerth, konsument- och miljöchef på Konsumentföreningen Stockholm (KfS), hittat ett gammalt reklamblad från 1993 och jämfört priserna med dagens.

    I det senaste numret av KfS medlemsblad (pdf) har hon gått vidare med sin intressanta jämförelse, men funderar också på varför så många produkter faktiskt blivit billigare.

    EU-medlemskapet har sänkt importtullar och gav ett ökat utbud av importvaror. Konkurrensen har också ökat genom lågpriskedjor som Lidl och Netto. Produktionen har också rationaliserats och matmomsen har sänkts med 9 procent, skriver hon.

    Mede tanke på att vår disponibla inkomst har stigit med 42 procent mellan 1993 och 2009 tar maten en allt mindre del av våra pengar.

    Även TT uppmärksammar Louises prisjämförelse.

    Andra bloggar om: ,

  • Konsumenterna har blivit försiktigare med utgifterna och söker sig allt mer mot lågprisprodukter. Det är den viktigaste slutsatsen av branschorganisationen Livsmedelsföretagens (Li) konjunkturenkät enligt ett pressmeddelande som också uppmärksammas av DN.

    41 procent av de tillfrågade företagen pekar ut lågprisprodukter som den viktigaste livsmedelstrenden just nu. Det kan jämföras med förra året då motsvarande siffra var 9 procent. 2010 svarade 33 procent att närproducerat var den starkaste trenden, bara 5 procent av företagen har den uppfattningen i dag, skriver DN.

    - Jakten på låga priser har enligt våra företag seglat upp som den klart starkaste konsumenttrenden. Tillsammans med de svaga förväntningarna på försäljningen tyder det på att konjunkturen vikit nedåt, säger Li:s VD Agneta Dreber i pressmeddelandet.

    Frågan är om vår försiktighet också kan påverka matpriserna. Konsumenterna kan se fram emot ovanligt låga prishöjningar nästa år, om några prishöjningar alls. Den bedömningen gör Svensk Dagligvaruhandel enligt ett Eko-inslag. Men livsmedelsproducenterna är inte lika säkra på den saken. Både handlarna och producenterna vill förstås undvika en försämrad lönsamhet, även om kunderna håller allt hårdare i plånboken, skriver Ekot.

    Andra bloggar om: , ,

  • En av de bloggar jag regelbundet läser publiceras av min vän Louise Ungerth, konsument- och miljöchef på Konsumentföreningen Stockholm. Nyligen hittade jag ett mycket intressant inlägg.

    Louise hade hittat ett reklamblad från Konsum daterat 1993. Hon tog sig före att gå ner till Coop Extra och notera motsvarande priser idag.

    Jämförelsen är belysande, prisskillnaderna var mycket små. I vissa fall var varorna lite dyrare idag, i andra fall till och med billigare.

    Det enda jag undrar över är mejeriprodukter. I hennes jämförelse fanns bara Lättyoggi med, hur är det med mjölk, grädde, smör och ost? Där har jag en känsla av att priserna gått upp mer. Någon kanske vet?

    Uppdatering: Jodå min känsla stämde. Smör och ost har blivit rejält dyrare, visar Louises fortsatta prisjämförelse. Men även raklödder och tandborstar! Hur det är med mjölk och grädde väntar jag med spänning på! Någon som vet vad de kostade 1993?

    Andra bloggar om: ,

  • Goda skördar i början av årets säsong slår nu tillbaka mot potatisodlarna – i form av pressade priser, läser jag i ATL som refererar Kristianstadsbladet.

    Tydligen kan vi vänta oss låga priser framöver också, vilket ger minskade intäkter för odlarna.

    – Den här prisbilden kommer att stå sig under färsksäsongen och jag är rädd för att det blir fortsatt låga priser, säger Lars Elofson, ordförande i branschorganisationen Svensk potatis, till Kristianstadsbladet.

    Andra bloggar om: ,

  • EU:s statistikmyndighet, Eurostat, har jämfört konsumentpriser i de olika EU-länderna. Sverige kommer på fjärde plats, efter Danmark, Finland och Luxemburg. Lägsta priserna finns i Bulgarien, berättar DN.

    De svenska priserna ligger 20 procent högre än EU-genomsnittet. Vi får betala 40 procent mer för alkohol och tobak än EU-genomsnittet, 38 procent mer på hotell och restaurang, 26 procent mer för kläder, 16 procent mer för livsmedel och 15 procent mer för elektronikvaror. Det enda som är något billigare än EU-snittet är möbler och bilar, enligt DN.

    DN påstår också att svenska konsumenter också får betala mest per kilowattimme för elen. Men det verkar inte stämma, jag återkommer om detta.

    Uppdatering: Översättningsfel, skriver Henrik Brors när jag frågar om påståendet om elpriserna. ”Det handlade om elektronikvaror, som tv-apparater, datorer mm där priserna låg högst i Sverige.”

    Andra bloggar om: ,