web analytics
  • TelemarketingKonsumentminister Birgitta Ohlsson har tillsatt en utredning som ska granska konsumentskyddet vid försäljning via telefon. Det skriver Regeringen i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av Ekot.

    – Idag rör nästan var femte anmälan till Konsumentverket telefonförsäljning och anmälningarna till konsumentvägledarna ökar. Även om många företag i branschen är seriösa finns det tyvärr oseriösa aktörer som riskerar att drabba konsumenter. Vi ser att äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med bristande språkkunskaper drabbas särskilt. Det är viktigt att lösa dessa problem, säger konsumentministern i pressmeddelandet.

    Äntligen, tänker jag. Det förekommer ett omfattande skojeri vid telefonförsäljning. Folk tvingas in i avtal de inte tror sig ha gjort och kan känna sig tvingade att betala.

    En sak som jag hoppas på är att det ska krävas skriftlig bekräftelse innan ett avtal som ingåtts via telefon ska vara giltigt.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Sedan några veckor låser SvD alla artiklar för icke-prenumeranter. Till skillnad mot andra tidningar som låser vissa artiklar, som DN och GP, låser tidningen allt.

    Även artiklar som är läsbara i de flesta andra tidningar, som vitt spridda TT-artiklar, är låsta. Dessutom låser de inlägg som publiceras på SvD:s debattforum. Brännpunkt.

    Tidningen bedriver sedan lång tid en konkurrens med DN som mest inflytelserika debattsida. Att tidningen dagligen har publicerat flera inlägg, även från andra än de mest inflytelserika, har inneburit en fördel.

    Men nu förstör de för sig själva med sin onyanserade låsning av artiklar. Vem vill läsa en tidning där allt är låst, och vem vill göra debattinlägg som färre läser? Antalet läsare av artiklar, och betald reklam, lär bli färre.

    En ogenomtänkt låsning av artiklar innebär bara ett skott i den egna foten!

    Andra bloggar om: ,

  • Efter att Radiotjänst började kräva tv-avgift för internetanslutna datorer och datorplattor har antalet överklaganden till Förvaltningsrätten i Luleå fyrdubblats, berättar DN.

    Själv tycker jag att Radiotjänsts tolkning är absurd. Många väljer bort tv till förmån för internet. Andra har datorn som ett hjälpmedel eftersom de är synskadade. Men lik förbaskat ska alla som har en internetansluten dator betala, oavsett om de tittar på tv eller inte. Avgiften borde bara betalas av dem som tittar på tv.

    Ett alternativ som jag förespråkar är att public service finansieras via skattsedeln. Det är i mina ögon naturligt och konstiga tolkningar skulle undvikas. Dessutom kunde man lägga ner Radiotjänst, som kostar mycket pengar.

    Senaste nytt: I skrivandets stund hör jag att en högre instans, Kammarrätten just har avvisat ett överklagande av en dom i Förvaltningsrätten rapporterar radions Kulturnytt. Den överklagande, en lundabo, hävdade att hans dator inte var avsedd för att ta emot tv-sändningar eftersom han saknade den programvara som krävs.

    Fel, svarar kammarrätten i Sundsvall i dag. Datorer, surfplattor och smarta mobiler är konstruerade för att ta emot tv-program via nätet. Därför är de också att betrakta som tv-mottagare i lagens mening.

    Vojne, vojne, heliga okunnighet, tänker jag. En dator är i sig själv, oavsett internetanslutning, inte avsedd att ta emot tv-program. För att kunna göra det fordras programvara, rätt programvara, i detta fall Flash av rätt version. Jag är övertygad om att målet kommer att överklagas till högre instans.

    Fastställandet uppmärksammas även av TT.

    Uppdatering: Kammarrättens beslut visar att lagstiftningen på området är fullständigt orimlig, skriver Andreas Carlson (KD) i ett inlägg på SvD:s debattsida.

    Uppdatering: Professor Gunnar Karlsson, KTH, ger sig in i debatten om tv-avgiften igen i ett inlägg på SvD:s debattsida. Han försöker visa att rent tekniskt, internetansluten eller ej, är en dator ingen tv-mottagare.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • I sin årliga granskning av kundnöjdheten i telekombranschen konstaterar Svenskt Kvalitetsindex ett stort missnöje bland branschens kunder. Även TT uppmärksammar undersökningen.

    Kunderna tycker att branschen lovar för mycket, både vad gäller täckning och data hastigheter. Var fjärde mobiltelefonkund har klagat på sin tjänst och tre av tio klagomål blir aldrig lösta, enligt undersökningen.

    Största missnöjet gäller hastigheten, som upplevs som sämst hos Tre.

    Företagskunderna är särskilt missnöjda med Telenors mobiltäckning, medan privatkunderna är mer nöjda. När det gäller Telia och Halebop är de till och med mycket nöjda, sammanfattar TT.

    Undersökningen bygger på 6 300 intervjuer.

    Andra bloggar om: ,

  • taxifilSedan 1990 är prissättningen i taxibranschen fri. Men det har gett som resultat att skojare i branschen utnyttjar systemet. I Stockholm förekommer priser på långt över 2000 kronor per mil, exemplifierar Ekot.

    Normalt sett börjar priserna i Stockholm på 300 kronor per mil. I Göteborg ligger priset på 250 till 650 kronor milen, och i Malmö från 200 kronor upp till 500 per mil. Allt enligt den undersökning som Transportstyrelsen gjort, enligt Ekot.

    Det kan diskuteras hur avregleringen av taximarknaden har fungerat. Visserligen blev det mycket lättare att få tag på en taxi, men prisskojandet skämmer. Hotellpersonal hör ofta klagomål från uppskörtade turister. De vett inte att priserna ska vara anslagna i taxin och inte heller att det gäller att se upp med vissa friåkare, det vill säga sådana som inte är anslutna till seriösa taxiåkerier.

    Det kanske är dags att reglera priserna igen!

    Andra bloggar om: , , ,

  • LabyrintValfrihet har blivit ett politiskt mantra. Genom politiska beslut ställs vi i allt fler valsituationer, vi ska välja elbolag, pensionsfonder, apotek, skola och äldrevård. Ofta används begreppet som argument för avregleringar och privatiseringar – fler aktörer och fri prissättning ger valfrihet.

    Men vill vi ha valfrihet i alla lägen? Nej, svarar Karin Enflo, forskare i filosofi vid Uppsala universitet, på UNT:s debattsida. Inlägget inleder en artikelserie i tidningen.

    Valfrihet är bara önskvärd då vi bedömer den som användbar för andra syften, skriver hon och ger också tre situationer då valfriheten ogillas.

    Den första är då är den där valfriheten gäller sämre alternativ än ett tidigare påtvingat alternativ. Det räcker med en misstanke om att alternativen är sämre, skriver hon och använder valet av skola, apotek och elbolag som exempel.

    En annan situation är då alternativen ter sig ungefär likadana. Då vill vi inte lägga tid, och möda på att välja. Hon använder butikernas utbud av skenbart likvärdiga varor som exempel.

    Den tredje är då valfriheten medför att dåliga alternativ blir tillgängliga och den som väljer inte vet hur hon ska undvika dem. Människor ogillar den valfrihet som uppfattas som ett riskabelt lotteri, skriver hon och använder valet av PPM-fonder som exempel.

    Hon grundar sina slutsatser på forskning inom psykologin men konstaterar också att många gillar själva valfriheten.

    Själv har jag svårt att förstå välsignelsen med valfrihet i alla lägen och misstror politikernas valfrihets-argument. Vi kände oss tvungna att välja skola för barnen men jag har inte valt ett annat elbolag. Jag ville heller inte välja PPM-fonder, mina lotteripengar är placerade i den så kallade soffliggarfonden. ”Omregleringen” av apoteken, som marknadsfördes med valfrihets-argument, kan jag bara ruska på huvudet åt, det blev ett stort fiasko som är svårt att backa.

    Någon klok människa har en gång sagt att valfrihet kan vara frihet från att välja. Politikerna ska je sjutton i att tvinga oss.

    Andra bloggar om: , , ,

  • MjolkglasLivsmedelsverket vill införa ett totalförbud för försäljning av opastöriserad mjölk, berättar Ekot. Redan i dag är försäljningen av opastöriserad mjölk starkt begränsad. Bonden får bara sälja mjölken direkt till enskilda konsumenter, på den egna gården.

    I Sverige är all mjölk som säljs i butiker lågpastöriserad, upphettad till 72-74 ºC under 15 sekunder och därefter snabbt nedkyld. Det tar kål på hälsofarliga bakterier, men inte de som påverkar hållbarheten.

    Livsmedelsverket anför att något eller några fall där personer blir sjuka förekommer varje år. Eftersom få dricker opastöriserad mjölk är risken tillräckligt stor för ett förbud.

    Men många vill ha opastöriserad mjölk, i många fall av hälsoskäl. De anser den vara nyttigare. Andra vill ha mjölk ”som den smakade förr”. En bloggkollega, Husfadern, har startat en namninsamling till förmån för den opastöriserade mjölken.

    Motståndare mot ett förbud menar att man istället borde införa ett system liknande det som finns i till exempel Finland och Frankrike. Där får opastöriserad mjölk säljas dagsfärsk ur automater. Samtidigt kontrolleras mjölken regelbundet så att den inte innehåller farliga bakterier. Livsmedelsverket menar att ett sådant system inte skulle fungera, enligt Ekot.

    Jag kan inte se att det är motiverat med ett förbud. Låt dem som vill behålla möjligheten. Möjligtvis kan en ökad kontroll vara motiverad.

    Uppdatering: Ett förbud kan innebära slutet för traditionell småländsk ostkaka. Det menar KD-politikern Irene Oskarsson från småländska Aneby ensligt TT.Hon får medhåll från Håkan Jönsson som forskar om matkultur vid Lunds universitet.

    – Det finns en risk att den här typen av beslut gör att de få aktörer som fortsätter tillverka mat på traditionellt vis försvinner, säger han till TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • Apotek_SymbolNär apoteken avreglerades, och marknaden släpptes fri, utropade Göran Hägglund (KD) att det skulle bli en succé. Vi blev lovade lägre priser, bättre service och ökad tillgänglighet till läkemedel.

    Jodå, här i storstan finns det apotek i varje gathörn och numera kan vi köpa receptfria läkemedel i livsmedelsaffären och på macken. Däremot har priserna höjts och det kan vara svårt att få tag på receptbelagda läkemedel.

    Nu visar det sig dessutom att prisskillnaderna på receptbelagda läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånen, och därför subventioneras, är stora mellan olika apotekskedjor. Patienten har heller inte rätt att byta till den billigaste varianten av ett läkemedel, enligt en debattartikel av tre läkare på SvD:s debattsida. Inlägget uppmärksammas också av TT och av Ekot.

    Läkarna efterlyser lättillgängliga prisjämförelser och att apoteken ska vara skyldiga att informera om det finns billigare varianter.

    Vi får väl se om KD, som arkitekter bakom ”reformen”, får något förtroende i nästa val.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Se och synas, två uppgifter för din cykelbelysning nu när höstmörkret faller. Lagen kräver dessutom att du har belysning (och reflexer) när det är mörkt.

    Testfakta har låtit SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) undersöka ljusegenskaper, hållbarhet och batteritid på åtta portabla LED-lampor för cykel. Testet publiceras även i GD och HD.

    En belysning med lysdioder (LED) är generellt dyrare än en gammaldags belysning med vanlig glödlampa, men har längre batteritid. I testet varierade priserna mellan 70 och 400 kronor, den dyraste var dock laddbar.

    Vad som slår mig mest när jag läser resultaten är den stora skillnaden i batteritid och ljusbild. Batteritiden varierade mellan 4 och 42 timmar. Det var den laddbara varianten som hade kortast tid, behöver alltså laddas ofta. Testvinnaren Sigma Lightster hade överlägset bäst ljusbild, både vad gäller längd och bredd. Många lampor verkar mest vara till för att synas.

    Som vanligt sammanfattas resultaten i en tabell.

    Andra bloggar om: , , ,

  • De får väl skylla sig själva, tänker jag när jag läser Svenskt kvalitetsindex (SKI) undersökning av kundernas förtroende för bankerna. Endast 3 av 10 bankkunder känner ett högt förtroende för branschen.

    Det är framför allt minskad service som ger tappet i förtroende, enligt SKI. Exempel på detta är minskningen av kontanthantering, ökat beroende av tekniska tjänster och nedstängningar av fysiska kontor.

    Samtidigt gör bankerna storvinster. Första halvåret i år uppgick de fyra storbankernas resultat till sammanlagt över 40 miljarder kronor.

    – Kunderna tycker inte att de får valuta för pengarna. Det handlar nog mer om vinsterna och bankernas varumärken än om nivån på räntorna, säger David Sjöberg, analytiker på SKI, till SvD.

    Storbankerna tappar. Lägst förtroende har kunderna för Nordea, tätt följd av Swedbank. Kunder hos nischbanker, som ICA banken och Skandiabanken är i regel mer nöjda. Företagskunder är missnöjda med bankernas tjänsteutbud och anser att bankerna inte förstår andra branscher.

    Själv är jag mest upprörd över att bankerna tvingar på oss tjänster som vi inte vill ha, och tar bra betalt för dem. Det går exempelvis inte längre att ha ett rent uttagskort. I stället tvingas vi ha betalkort, och får betala för det. Att bankerna dessutom tar betalt för varje kortköp, något som resulterar i högre priser, gör inte saken bättre.

    Undersökningen uppmärksammas även av DN.

    Andra bloggar om: , , ,