Carls konsumentblogg

Köttdjursrasen belgisk blå är omdiskuterad i Sverige. Det finns uppfödare som hävdar att den är bra och vissa slakterier har tagit emot djuren. Men nu har handelns organisationer och böndernas intresseföreningar har efter ett halvårs arbete undertecknat en ny benhård avsiktsförklaring för att slippa belgisk blå i Sverige, berättar ATL. Uttalandet har föregåtts av långa diskussioner.

Den uppfödare som ändå föder upp korsningsdjur eller det slakteri som tar emot djuren löper minimal risk att bli straffade eftersom det inte görs några helt säkra kontroller.

Andra bloggar om: Belgisk blå, Köttdjur, Djuruppfödning

Kommunernas kontroll av livsmedelstillverkare, -butiker och matställen är dålig, men kommunerna tar ändå betalt, enligt ett inslag i Ekot. Det är Livsmedelsverket som kritiserar kommunerna, 43 procent av näringsställena fick ingen kontroll alls förra året. Dessutom får de företag som missköter sig inga sanktioner.

Också branschorganisationen Livsmedelshandlarna är kritisk mot de bristande kontrollerna. Det beror delvis på att enskilda livsmedelshandlare betalar i genomsnitt 25 000 kronor till sin kommun för att få en inspektion gjord, berättar Pär Bygdeson VD för Livsmedelshandlarna:

– Du får betala avgift varje år till kommunen, men det kommer inte ut någon kontrollant, säger han till Ekot.

Att inte kontrollerna inte utförs leder till att konsumenterna drabbas, menar Pär Bygdeson.

Vi kan bara hoppas att Livsmedelsverket sätter tummen i ögat på kommunerna, och trycker till. Men de kan inte göra annat än kritisera, några sanktioner mot kommunerna finns inte.

Andra bloggar om: Livsmedelskontroll, Kommuner, Livsmedelsverket

I sommar har vi kunnat läsa om lägre spannmålsskördar, som beror på torka i stora delar av Europa och regn i Asien, Kanada och andra delar av Europa. Många har nog sett höjda matpriser framför sig, och det har till och ed talats om risk för matupplopp.

Enligt uppgifter från EU-kommissionen beräknas spannmålsskörden i EU bli cirka 2,5 procent lägre än under föregående år och därmed uppgå till 287,3 miljoner ton, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Men pristoppen kommer inte att bli långvarig, spår Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket.

— En viktig skillnad mot pristoppen som inträffade under 2007/2008 är att världslagren av spannmål är mycket större idag. Det är därför inte troligt att den senaste tidens snabba prisstegring blir lika långvarig och går upp till de mycket höga prisnivåer som gällde då, säger han.

Uppdatering: Den dåliga skörden gör att Ukraina övervöger att följa Rysslands exempel och införa exportbegränsningar, läser jag i ATL.

Andra bloggar om: Spannmål, Skördar, Spannmålspriser

ICA har beslutat återkalla ägg med det egna varumärket ICA från butikerna, rapporterar TT i flera tidningar.

Återkallandet beror på att deras leverantör Stjärnägg haft problem med fukt i packningslokalen och upptäckt mögelsporer. Återkallandet gäller enbart Ica:s eget äggmärke som har bäst-före-datum mellan den 13 augusti och den 4 september.

Som vanligt uppmanas vi att lämna tillbaka äggen i butiken och få någon form av kompensation.

Andra bloggar om: ICA, Ägg, Återkallande

Att kvaliteten på den glass vi köper i butikerna varierar är inget nytt. Då talar jag inte om glasspinnar eller strutar, utan den som vi köper i paket eller byttor.

Ett av fabrikernas vanligaste trick för att sänka sina kostnader är att vispa in extra mycket luft i glassen. Följden blir att du gör en dålig affär och betalar för att bära hem luft. Jämför du priser med volym som grund (kronor per liter) biter du dig i tummen. Det vettiga sättet att jämföra priserna är att utgå från vikten. Då får du reda på vilken mängd råvaror du får för dina pengar.

Jag besöker några butiker för att se hur glasspriserna anges. Vad som slår mig är att kvalitetsglass, som Ben & Jerrys och Bruno Gelato, verkar utgå från vikten i sina glassförpackningar. Ett glasspaket kan till exempel innehålla 500 gram, vilket ger ett lite ojämnt tal för volymen. Undantaget är Hägen Dazs, som säljer sin glass i halvlitersbyttor.

På de flesta glassförpackningar anges både volym och vikt tydligt, även på lägre kvaliteter. Men när jag tittar på en bytta från SIA-glass hittar jag inte någon viktangivelse.

Jämförpriserna på butikernas prisetiketter anges alltid i kronor per liter. Men enligt Konsumentverkets regler kan priset anges antingen per kilo eller per liter. Det finns alltså ett utrymme för förbättring.

Andra bloggar om: Glass, Jämförpris, Innehåll, Kilopris

Nu är det dags för årets kräftor skriver livsmedelskedjorna. Men det är förra årets kräftor som säljs, avslöjar Sydsvenskan.

Tidningen har kollat i butikernas frysdiskar. Det är förra årets kräftor som helt dominerar, oavsett ursprungsland.

Kedjornas talesmän uppger att årets fångst finns i de centrala lagren, men att butikerna väljer att sälja ut de kräftor som finns i det egna lagret först.

– Årets kräftor har funnits på centrallagret sedan ett par veckor men det är butikerna som avgör när de vill beställa, säger Icas presschef Staffan Ekengren till tidningen.

Hållbarheten på de frysta kräftorna uppges vara 2 till 3 år. Men man vet inte hur de har förvarats. I butikernas frysdiskar kan temperaturen variera mycket. Det gäller alltså att kontrollera datum på förpackningen innan man handlar!

Andra bloggar om: Kräftor, Frysta kräftor, Kräftpremiär

I mitten av mars beslöt Livsmedelsverket att Findus måste upphöra med att märka sitt livsmedel med märkningar som ”utan onödiga tillsatser” på sina produktpaket och ”utan konserveringsmedel” på frysta produkter.

Findus överklagade beslutet till förvaltningsdomstolen. I ett beslut går domstolen på verkets linje, berättar DI. Findus får dock en frist till årsskiftet för att rätta till saken.

Beslutet är principiellt viktigt. Denna typ av marknadsföring, eller märkning, är oerhört vanlig i andra länder, speciellt i USA och Storbritannien, som Louise ungerth skriver på sin blogg. Nu kanske vi slipper oskicket här, märkningen tillför inget.

Ett viktigt undantag är dock märkning som riktar sig till speciella grupper, av hälsoskäl. Det gäller till exempel märkningar som laktosfri och glutenfri. När det gäller sammansatta varor, som färdigrätter, eller varor som normalt innehåller dessa ämnen, som bröd, tillför märkningen något och är tillåten även i fortsättningen.

Uppdatering: Sent omsider kommer nu Livsmedelsverket med ett pressmeddelande om saken. Det har fått Ekot att berätta om förbudet.

Andra bloggar om: Marknadsföring, Innehållsdeklaration

Jag kan fortfarande inte förstå varför de över huvud taget ska vara tillåtna, de så kallade azo-färgerna i livsmedel. De är fullständigt onödiga och potentiellt hälsofarliga, och används mest i godis och läsk.

Men märkningen som kommer nu är resultatet av en kompromiss mellan EU-parlamentet och ministerrådet, som jag tidigare bloggat om. Märkligt nog röstade även Sverige mot ett förbud i ministerrådet.

”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration”, ska det från och med tisdag stå på alla nytillverkade livsmedel som innehåller någon av fem så kallade azofärgämnen, eller kemiskt närbesläktade kinolingult. Undantaget är drycker med en alkoholhalt över 1,2 volymprocent – drycker som ändå inte är avsedda för barn – samt lösgodis, som enligt Livsmedelsverkets tolkning inte behöver märkas, rapporterar TT.

Fotnot: De aktuella färgämnena är: E 110 Paraorange (gulorange) E 122 Azorubin (rött), E 102 Tartrazin (gult), E 129 Allurarött (rött), E 124 Nykockin (rött) och E 104 Kinolingult (gult).

Andra bloggar om: Livsmedelsfärger, Azo-färgämnen, EU, Varningstext

Det var väl inte oväntat att rekordvärmen skulle ge bryggerierna mer att göra. Men just nu ligger bryggeriernas försäljning en bra bit över den normala sommarförsäljningen, berättar TT.

Henrik Dunge, vd för Åbro, säger att för tillfället ligger bolagets försäljning av öl och läsk tio procent över en normalsommar.

Men frågan är om inte många också tycker att fotboll och bärs hör ihop.

- Matcherna har legat rätt i tid. Vi märker speciellt på krogsidan att det varit ett stort uppsving under matchkvällar, säger han till TT.

Andra bloggar om: Bryggerier, Öl, Läsk, Försäljning, Värmebölja

Sverige har haft en hög svansföring när det gäller djurtransporter i EU. Men nu visar det sig att vi knappast lever som vi lär, transporter i Sverige kontrolleras mycket sällan, rapporterar Jordbruksverket enligt Ekot och nyheten finns också i form av en TT-artikel.

Ett skäl till bristen på kontroller är en omorganisation. Förra året tog länsstyrelserna över ansvaret för djurskyddstillsynen från kommunerna. Tanken var att öka effektiviteten och likvärdigheten över landet. Men med förändringen försvann också var femte djurskyddskontrollant.

– Det har varit en väldigt stor anhopning av gamla ärenden som länsstyrelsen fick ta över som de har fokuserat på att kontrollera och då har den här typen av planerade kontroller blivit eftersatta, säger Malin Engdahl, kontrollchef på Jordbruksverkets avdelning för djurskydd, till Ekot.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) hävdar att länsstyrelsernas djurskyddskontroller nu har skärpts, bland annat tack vare de öronmärkta extra 16 miljonerna som skjutits till av regeringen.

– Nu förutsätter jag att man på länsstyrelserna har klarat av det berg av ärenden som många kommuner lämnade efter sig. Man har organiserat upp verksamheten, så att vi ska få den riskbaserade kontroll vi ska ha, säger han till TT.

Andra bloggar om: Djurskydd, Djurtransporter, Kontroll, Länsstyrelse, Jordbruksverket