web analytics
  • TorskhinkMSC-märkningen av Östersjötorsk dras tillbaka. Fisket anses inte längre hållbart, grundat på en rad forskningsrapporter, anser MSC. Det skriver DN i en artikel, som även refereras av Ekot.

    -Det är olyckligt att yrkesfiskarna blir drabbade eftersom det finns så stor efterfrågan på MSC-certifierad Östersjötorsk, säger Minna Epps, chef för MSC Skandinavien.

    Certifieringen dras in i 90 dagar. Ijanuari kommer en utförligare rapport från de oberoende företag som har granskat fisket, skriver DN.

    Fotnot; MSC står för Marine Stewardship Council.
    Det är en internationell oberoende, icke vinstdrivande organisation som genom en certifiering håller fram uthålligt fiske.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • slantarJämfört med för 50 år sedan lägger vi allt mindre del av vår disponibla inkomst på mat. Men våra konsumtionsvanor har också förändrats. Vi äter mer kött, grönsaker och godis, men köper mindre av mjölk och mjöl. Det framgår av en ny rapport från Livsmedelsverket som de puffar för i ett pressmeddelande.

    Rapporten visar bland annat att vi har ökat vår konsumtion av kött mellan 1960 och 2013. Vi konsumerar till exempel tretton gånger så mycket fjäderfäkött idag jämfört med 1960. Även konsumtionen av yoghurt, grädde och ost samt frukt och grönsaker har ökat. Vi konsumerar mindre mängder strösocker, men har ökat konsumtionen av varor där socker ingår, som godis och läsk, skriver verket.

    – Vi köper mer mat och maten innehåller mer energi, säger Helena Lööv, en av rapportförfattarna.

    Rapporten uppmärksammas också av Ekot, som talat med Håkan Jönsson som är etnolog vid Lunds Universitet och specialiserad på mat och måltider. Han pekar på ett av rapportens övriga resultat – att mönstret också skiljer sig mellan olika delar av landet.

    – Generellt sett så är ju måltidsmönstren i glesbygden mer lika de som var i hela Sverige för 20-30 år sedan, till exempel köttbullar, kåldolmar och ärtor med fläsk. Det var köttet som definierade den riktiga måltiden. I storstäderna finns det dels många fler vegetarianer och sen är man mer påverkad av mångkulturella influenser med kök från andra länder, som är mycket mer grönsakscentrerad, säger han till Ekot.

    Att mjölkkonsumtionen har gått ner kan jag förstå. För femtio år sedan var mjölk en naturlig måltidsdryck för alla. Numera har vi insett att vuxna inte behöver så mycket mjölk. De näringsämnen vi behöver från mjölkprodukter får vi i oss på annat sätt, exempelvis genom frukostfil och yoghurt.

    Varför svenskarnas godissug har ökat så mycket kan jag däremot inte förstå. Svenskarna äter 17 kilo godis per person och år, mest i världen och dubbelt så mycket godis som genomsnittet för EU, skrev jag 2009.

    En annan ska som jag har svårt att förstå är varför fi köper så mycket färdigt bröd. Bröd är dyrt, det finns mycket pengar att tjäna, och hembakat är mycket godare. Det är inte svårt och knappast jobbigt om man tar hjälp av en köksmaskin. Man behöver inte ens vara hipster och riskera skäggstrån i surdegen!

    Andra bloggar om: , ,

  • Från 1 april 2015 måste kött från gris, får, get och fågel märkas med vilket land djuret är uppfött och slaktat i. Däremot måste det inte stå i vilket land djuret föddes. Det skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande som även uppmärksammas av Ekot och lantbrukstidningen ATL.

    Om köttet märkts med ”ursprung Sverige” eller ”svenskt kött” innebär det, precis som för nötkött, att djuret måste ha levt hela sitt liv och slaktats i Sverige. Märkning med en svensk flagga betyder samma sak.

    Sverige kämpade även för ett krav på märkning om var djuret är fött, men lyckades inte. Det blev inte heller något krav på att rätter där kött ingår som en ingrediens, som till exempel korv, köttbullar eller färdigrätter, ska märkas med köttets ursprung. Detta trots att EU-parlamentet vill se ett sådant krav. Orsaken är att EU-kommissionen anser att ett sådant krav skulle höja priserna för mycket, enligt Ekot.

    De nya reglerna om ursprungsmärkning på kött ingår i det stora paket av regler för märkning och information till konsumenter som införs i hela EU under 2011-2016.

    Andra bloggar om: , ,

  • laxfileI de flesta recept där mer eller mindre rå lax ska serveras, som gravlax eller sushi, står det att laxen först ska frysas. Det är för att ta död på eventuella parasiter.

    Men nu ändras rådet av Livsmedelsverket, skriver DN. Den odlade laxen behöver inte längre frysas.

    – Generellt produceras den odlade laxen på ett sådant sätt att det är väldigt liten risk för att den innehåller parasiter, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket, till DN.

    För vildfångad lax ändras inte rådet, den ska fortfarande frysas. Men odlad lax står för minst 98 procent av laxförsäljningen i Sverige.

    Andra bloggar om:

  • För- och nackdelar med ekologisk odling brukar debatteras med olika mellanrum. Den här gången startade debatten med en debattartikel på SvD Brännpunkt, av fyra forskare knutna till Sveriges Lantbruksuniversitet. Artikeln verkar också ha som syfte att uppmärksamma en nyutgiven bok från författarna.

    Artikeln, som kunde uppfattas som en bredsida mot ekologisk odling, blev naturligtvis uppmärksammad. DN hade en egen artikel med intervju och TT refererade artikeln i flera tidningar. Ekot hade ett inslag om artikeln och radion följde upp med inslag ibland annat i P1-morgon.

    Men debattartikeln innehöll egentligen inget nytt. Att ekologiskt odlat inte är nyttigare eller smakar bättre är sedan länge klarlagt. Några få undantag finns när det gäller smak, både till för- och nackdel för ekologisk odling. Utsläppen i de olika odlingssystemen har också diskuterats tidigare. Möjligtvis kan man notera att författarna spetsat till det en del genom att påstå att ” Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt” samt att ” De omfattande stöden för ekologisk odling – cirka 500 miljoner per år – skulle göra större samhällsnytta om de användes i det vanliga jordbrukets fortsatta miljöanpassning”.

    Debatten lär fortsätta. Jag kan dock, precis som tidigare, konstatera att det kanske finns många skäl att välja eko-mat, men att många av förespråkarnas argument inte gäller.

    Uppdatering: Som väntat fick forskarna mothugg. Några kollegor från SLU hävdar att skördarna kan bli lika stor med eko-odling. I en annan replik skriver Charlotte André, ordförande för Organic Sweden, och Lars Nellmer, vd för Krav, att ”De största miljö- och hälsovinsterna som tusentals ekobönder i Sverige och världen över bidrar med är renare vatten och bördigare jordar”. ”Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, replikerar Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Svanskt kött-loggaViltkött, som älg, hjort, vildsvin, får inte märkas med Svenskt kött-symbolen även om djuren har vuxit upp och skjutits i Sverige. Det berättar Vetlanda-posten, vars nyhet blivit vitt spridd via en TT-notis.

    – Vilt hanteras på ett annat sätt än gris, nöt och lamm, och vi har inte möjlighet att kontrollera så att viltköttet uppfyller våra krav, säger Elisabeth Qvarford, kommunikatör på Svenskt kött, till Vetlanda-posten.

    Förutom att djuren ska vara uppfödda och slaktade i Sverige krävs det också att de är beredda och packade i Sverige, skriver tidningen.

    Märkligt, kan man tycka. Det borde väl gå att kolla. Organisationen bakom märkningen får nog tänka om.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Världsmarknadspriserna för spannmål sjunker och de lägre priserna väntas bestå även under nästa år, enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Det borde ge lägre matpriser, inte bara på direkta spannmålsprodukter, som bröd, utan även på kött, mjölk och mjölkprodukter. Det beror på att spannmål är en väsentlig dl i djurfoder.

    Men fallande matpriser kan dröja, berättar Ekot.

    – Det blir ju lägre priser på en hel rad varor, åtminstone på sikt. Men det kommer inte att slå igenom alldeles med detsamma. Det blir olika för olika varor, men innan det slår fullt ut kan det ta ett halvår, säger Ingmar Kroon på Axfood till Ekot.

    Men producenterna brukar vara snabba att höja konsumentpriserna när råvarupriserna går upp. Vi kan tydligen inte vänta oss att de priser vi betalar sjunker lika fort. Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, är kritisk.

    – Det är utmärkt att de (butikerna) sänker priserna och att det får genomslag även i konsumentledet. Men sen kan man önska att det skulle ske snabbare och att de är lika snabba på att sänka priserna som på att höja priserna, säger han till Ekot.

    Uppdatering: Småningom kommer DN med en artikel om spannmålspriserna. ”Jätteskörd i hela landet” och ”Konsumenterna kan räkna med lägre matpriser”, skriver DN.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Axfood, med butiker som Willys, Hemköp och Tempo, har beslutat återkalla ett stort parti dansk fläskytterfilé. En rutinanalys inom egenkontrollen påvisat risk för salmonella, skriver företaget i ett pressmeddelande. Företagets beslut refereras av Ekot samt TT i en rad tidningar.

    Återkallelsen gäller mörad fläskytterfilé, grillkryddad fläskytterfilé och garlic/pepper fläskytterfilé samtliga i 800 grams förpackningar med packdag den 10 juli och utgångsdatum den 1 augusti. Den som köpt produkterna uppmanas lämna tillbaka dem i butik.

    Fläskytterfilé är egentligen inget annat än benfri kotlett. Förr kallades den fläskhare men numera ska ju allt kallas filé. Kött får artistnamn.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • ScampiJag har flera gånger skrivit om odlingen av jätteräkor, som också kallas tigerräkor eller scampi. Jag varken köper eller äter dem längre, jag har berättat varför i en krönika. Odlingen medför naturskövling och social dumpning på distans.

    Nu kommer nya avslöjanden som gör mig ännu mer negativ till räkodlingen. I Thailand, som är störst när det gäller räkodling, förekommer rent slavarbete på de fiskebåtar som förser odlingar med fiskmjöl. Avslöjandet har gjorts av brittiska tidningen The Guardian och refereras bland andra av DN och Ekot.

    Tidningen berättar, bland annat i ett tv-inslag, hur immigranter utnyttjas som slavarbetare. Människor säljs mellan båtarnas ägare, misshandlas och hålls fastkedjade på däck, svälter och får ingen lön. Förfärliga berättelser.

    Slavbåtarna förser de största räkproducenterna med fiskmjöl. Producenter som exporterar räkor till de största butikskedjorna i Storbritannien och USA, avslöjar Guardian.

    Det är alltså inte helt otroligt att de jätteräkor som du köper, eller äter, är producerade med hjälp av slavarbetare.

    Skippa scampin!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • SoporKonsumentföreningen Stockholm (KfS) har länge bedrivit en kampanj för att minska matsvinnet i alla led, från producent till hemmet. Argumenten är flera; svinn leder till ökade priser, det är rent slöseri och miljömässigt är det helt förkastligt.

    Den andra juni anordnade föreningen, i samarbete med Coop, en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm. Föreningen hade samlat ihop varor som var på väg att kasseras från flera Coop-butiker och utifrån dessa inbjöds allmänheten till en ”Restfest”. En lasagne med ett varierat innehåll serverades och föreningen gav, med hjälp av en rad kockar på en storbildsskärm, tips om vad man kan åstadkomma med hjälp av rester.

    Gott, kul och inspirerande, själv lagade jag en klassisk resträtt, pytt i panna, till familjen samma kväll.

    Samtidigt släppte föreningen en undersökning. Den visar att vi har en sned uppfattning om var det mesta svinnet uppstår. Nästan hälften (43 %) av svenska folket tror att livsmedelsbutikerna är den grupp som slänger mest matavfall i livsmedelskedjan. Men medan livsmedelsbutikerna står för 6 procent av avfallet står hushållen för två tredjedelar (64 %).

    Kampen mot matsvinnet måste alltså börja hemma, vi borde slänga mindre del av den mat vi betalat för och burit hem.

    Ja tror att en stor förklaring är okunnighet. Vi har exempelvis en övertro på ”bäst före-datum”. Är datumet passerat slängs mycket mat. I stället borde vi titta på, lukta och smaka på maten. Passerar maten den kontrollen kan den användas. Datumgränsen är satt med marginal och borde betraktas som ”i sämsta fall-datum”.

    Dessutom måste man använda sin fantasi. Det finns mycket man kan göra med rester, hemma serverar vi ibland ”pappas hitte-på-maat”. Det är sällan den brukar mötas med annat än nyfikenhet.

    Jodå, det förekommer svinn även hos oss, men vi försöker hålla den till ett minimum. Jag brukar säga att jag är för snål för att slänga.

    Mer information, statistik, tips, recept med mera finns på kampanjens webbplats.

    Lycka till med att minska maatsvinnet!

    Andra bloggar om: , , , , ,