web analytics
  • Jag kunde inte låta bli att dra på munnen när DN avslöjade att regeringens ministrar inte sjukanmäler sig och får löneavdrag när de är sjuka. Lagen kräver att statsråd ska få löneavdrag när de är sjuka och missar sina uppdrag. Ändå har Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf, Birgitta Ohlsson och 14 andra ministrar varit borta från jobbet, utan att sjukanmäla sig, skrev DN.

    I en uppföljande artikel förklarar statsrådsberedningens rättschef Christina Weihe att ministrar är alltid i tjänst även när de är sjuka. Därför behöver de inte sjukanmäla sig.

    Avslöjandet fick uppmärksamhet i media. SvD hade en chatt om sjukskrivningarna och radions Studio 1 tog upp saken.

    Jag är också alltid i tjänst. Som frilansare och småföretagare får jag vackert ta alla uppdrag, oavsett om jag är sjuk eller inte. Dessutom har politikerna bestämt att de första 14 sjukdagarna ska ersättas av arbetsgivaren, det vill säga av mig själv. Om jag inte jobbar får jag alltså inga pengar, till skillnad från regeringen blir mitt löneavdrag 100 procent. Och jag är knappast ensam om det.

    De uteblivna kommentarerna från ministrar, och rättschefens förklaring, visar snarast att regeringen saknar kontakt med den verklighet de själva varit med om att skapa.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Konsumentnyheterna under det första halvåret dominerades stort av den så kallade hästkött-skandalen. Det handlade om att produkter som vi trodde innehöll nötkött, bland annat lasagne, i själva verket innehöll en hel del hästkött.

    Det är i och för sig inget fel på hästkött, det är gott och inte mindre näringsrikt. Men produkterna var feldeklarerade, där låg det stora felet. Företagen bakom konsumentprodukterna hade inte undersökt vilket kött de köpt in. Det kanske inte är så konstigt, den här typen av fusk hade inte avslöjats tidigare. Även Livsmedelsverket och kommunernas livsmedelskontroll togs på sängen, kontrollen var hittills helt inriktad på hygienaspekter.

    Avslöjanden av fusk av liknande slag fortsatte under året, den senaste varningen kom i mellandagarna. Det uppmärksammades bland andra av Ekot.

    En sak som bekymrat mig under året är alla steg mot övervakningssamhället. Det handlar inte bara om alla de avslöjanden om NSA-övervakning som kommit via visselblåsaren Edward Snowden. I vissa länder har reaktionerna varit intensiva, inte minst avslöjanden om avlyssning av höga politiker i Brasilien och Tyskland. Men här i Sverige har i stället röster höjts som undrat varför regeringen håller tyst.

    Men tystnaden är inte så konstig, FRA är en viktig samarbetspartner till NSA. FRA-lagen, som jag tidigare kritiserat, ger FRA möjligheter att övervaka, och skicka uppgifterna vidare, som vi har svårt att överblicka.

    I november avslöjades att Säpo ville ha direkt åtkomst till data hos mobil- och internetoperatörer, något som jag kritiserat under rubriken ”Nobba storebror”. Säpo ville till och med ha avtal som gjorde själva förekomsten hemlig. Lyckligtvis drog sig många operatörer ur efter avslöjandet.

    Regeringen fortsätter att skapa en ny klass av nyfattiga. Det sker genom utförsäkringar, höjda a-kasseavgifter och olikheter i skatter. Men tankevurpan består i att regeringen inte vill skilja på socialförsäkringar och bidrag. Pension är inget annat än uppskjuten lön och sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen är sociala försäkringar som vi och arbetsgivare betalar med avgifter. Avgifterna som vi betalar för det ska betala försäkringarna och inte användas till skattesänkningar.

    Regeringens arbetslinje grundar sig på he(M)kokta resonemang som inte har något stöd i praktiken eller i forskning. Dessutom fungerar den inte. Det handlar om ett gigantiskt socialt experiment som drabbar utsatta grupper hårt. Människosynen är avgrundsdjup. Vi får hoppas på en ändring i nästa val, men skillnaden mellan alternativen verkar ännu hårfin.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Pensionär_blommaEn granskning som Riksrevisionen har gjort visar att mer än var tredje ålderspensionär som har rätt till bostadstillägg inte får förmånen. Det berättar tidningen Riksdag & Departement och Ekot.

    Det handlar om 140 000 pensionärer. I genomsnitt går de miste om nära 14 000 kronor per person och år. För vissa pensionärer kan tillägget vara upp till cirka 4 000 kronor per månad. Dessutom är det många som har rätt till äldreförsörjningsstöd som går miste om pengarna, enligt R&D.

    Anledningen är, enligt Riksrevisionen, att information saknas, krångligt regelverk och ansökningsförfarande.

    Riksrevisionen tycker att både Regeringen och Pensionsmyndigheten borde ta tag i saken.

    – Jag tycker att det är allvarligt, för systemet klarar inte de intentioner som riksdagen ursprungligen satte upp. Och 140 000 pensionärer som inte söker det här bidraget av olika skäl, det blir ganska mycket pengar, säger riksrevisor Jan Landahl till Ekot.

    Jag kan inte låta bli att dra på munnen. Regeringen brukar skryta med att de förbättrat förmånerna för pensionärerna. Men om pengarna inte når fram kan de knappast skryta.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Försäkringskassan har kritiserats hårt för krånglig, ineffektiv hantering och långa handläggningstider. Nu aviserar myndigheten att handläggningen ska förenklas i de allra flesta fall, berättar Ekot.

    – I framtiden kommer vi att specialisera oss och fokusera på dem med särskilda behov, vilket är ungefär tio procent. I övriga ärenden kommer vi i mycket större utsträckning än tidigare att lita på läkarutlåtanden den enskilde, säger Dan Eliasson, generaldirektör vid Försäkringskassan, till Ekot.

    Kassan räknar med att kunna halvera handläggningstider på ett par års sikt.

    – I 85 procent av ärendena ligger vi på 30 dagar ungefär. Nu ska vi försöka halvera det här i ett första steg, att så den enskilde vet tidigare om han får sjukpenning eller inte, säger Dan Eliasson till Ekot.

    Andra bloggar om: ,

  • När alliansregeringen tillträdde var ett av huvudnuren att visa krafttag mot det ”utbredda” bidragsfusket. Bland annat hade de uppfattningen att det fuskades vilt med VAB-bidrag.

    Regelverket ändrades, exempelvis infördes krav på intyg från barnomsorg och skola som visade att barnet inte varit där och anmälan om uttag skulle göras första dagen.

    Nu har Försäkringskassan begärt hos Regeringen att krånglet ska minskas. Bland annat vill man avskaffa VAB-intyget, berättar Ekot och flera andra medier.

    – Det här är en fråga som orsakar väldigt mycket krångel och administration för våra kunder. Det finns andra sätt att lösa det här, säger Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör på Försäkringskassan, till Ekot.

    Det återstår för Regeringen att visa att fusket varit ”utbrett”. Det lär bli svårt eftersom det underlag som togs fram byggde på rena gissningar, bland annat från F-kassan. Ännu mindre lär man kunna visa att det ”utbredda” fusket minskat genom krånglet. Fusk förekommer inom alla bidragssystem men jag tror det var betydligt mindre än vad som basunerades ut.

    Andra bloggar om: , , ,

  • När Alliansregeringen tillträdde ville de ta omedelbara krafttag mot det ”omfattande” fusket med bidrag. En av de första åtgärderna var att låta Försäkringskassan gissa hur stort ”fusket” var samt att införa de så kallade VAB-intygen. Förskolan eller skolan skulle intyga att barnet varit hemma när föräldrarna tagit ut VAB-dagar.

    Jag har redan tidigare kallat intygen ett kraftfullt slag i luften. Min uppfattning verkar delas av FK:s nye generaldirektör Dan Eliasson.

    -Intyget har inte haft någon betydelse när det gäller fusk. Det är en onödig byråkrati som inte har givit något till staten, säger han till DN.

    Förslaget att intyget ska avskaffas läggs fram i Försäkringskassans remissvar till den statliga Månadsutgiftsutredningen. Här föreslås också att svenskarnas inkomster ska redovisas elektroniskt varje månad i stället för årligen, skriver DN.

    Ännu ett fiasko för alliansregeringen alltså. Vilket blir nästa?

    DN-artiikeln uppmärksammas också i en TT-notis som också återges i ett Eko-inslag.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • När rättshjälpen infördes en gång i tiden var tanken att en persons ekonomi inte skulle påverka deras möjligheter i en rättslig tvist. ;en i dag är rättshjälpen så urholkad att få personer får möjlighet till rättshjälp. Exempelvis får en person med års inkomst över den mycket måttliga summan av 260000 kronor ingen rättshjälp. Den inkomstgränsen har inte ändrats sedan 1999, berättar DN.

    Även om du ligger under inkomstgränsen för rättshjälp måste du först investera i en timme av rådgivning från advokat, kostnad minst 1500 kronor, innan du kan söka rättshjälp.

    Det gör det svårt att exempelvis driva rättslig process mot ett företag i ett konsumentärende. Om en konsument får rätt i ARN, men företaget struntar i det, måste tvisten drivas vidare inför domstol. Visserligen finns ett rättsskydd i hemförsäkringen, men taket i detta nås snabbt, dessutom måste man betala en självrisk. Det gör att många drar sig för att starta en rättslig tvist mot ett företag, som i allmänhet har större resurser.

    För att vi ska kunna bli lika inför lagen måste rättshjälpsystemet uppdateras till dagens förhållanden. Enligt DN har regeringen inga planer på att göra det. Lika inför lagen blir vi aldrig, men det går att få en bättre balans. Det är dags att regeringen gör något!

    Andra bloggar om: ,

  • En dom i Högsta förvaltningsdomstolen säger att Försäkringskassan har feltolkat regelverket för sjukersättning (tidigare kallat förtidspension). Många har nekats ersättning trots att de borde ha fått det, berättar TT i flera tidningar.

    Det handlar om tolkningen av begreppet stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. FK har tolkat det som livsvarigt, vilket är fel enligt domen. Enligt den har FK även feltolkat regelverket om rehabilitering.

    – De här två delarna är de argument som Försäkringskassan åberopat i väldigt många fall som grund för avslag. Det borde nu inte bli lika svårt att erhålla ersättning som tidigare, kommenterar Philip Eldon, förbundsjurist vid LO-TCO Rättsskydd, till TT.

    Uppdatering: Kritiken mot FK tillbakavisas av kassans nya Generaldirektör Dan Eliasson i Ekots lördagsintervju, nägot som även uppmärksammas av TT.

    – Vi fortsätter att tolka lagen som vi har gjort och vi har fått stöd av högsta instans, säger han till Ekot.

    En märklig inställning, kan man tycka.

    Uppdatering: Efter generaldirektörens uttalande i lördagsintervjun har juristerna på LO-TCO Rättsskydd anmält Försäkringskassan till Justitieombudsmannen, JO, berättar Ekot. Enligt LO-TCO Rättsskydd gav Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson felaktiga uppgifter i intervjun.

    Andra bloggar om: , ,

  • När Alliansregeringen tillträdde 2006 var en prioriterad fråga att ta itu med det ”utbredda” fusket med bidrag. Bland annat fuskades det friskt med bidraget för vård av barn, VAB, påstod regeringen. Följden blev ett nytt system som infördes 2008.

    Idag är man tvungen att först rapportera in barnets sjukdom till Försäkringskassan. Sedan får man hem en blankett som lärare eller förskolepersonal måste skriva under och till sist måste man själv skicka in blanketten till Försäkringskassan igen.

    Krånglet har sina följder. Nära tjugo procent av alla anmälda VAB-dagar begärs inte ut, berättar P4 Kronoberg. Försäkringskassan får också många klagomål över krånglet.

    – Vi får ett antal synpunkter varje månad på att det är för krångligt, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till P4 Kronoberg.

    Hur utbrett fusket var verkar ingen veta. Precis som andra påståenden om bidragsfusk verkar det vara byggt på gissningar. Visst förekommer det fusk med alla bidragssystem, men jag tror fortfarande att regeringens påståenden var mycket överdrivna och att många åtgärder var onödiga.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har tidigare berättat att en av grundbultarna i regeringens a-kassepolitik, de differentierade avgifterna, döms ut av regeringens egna finanspolitiska råd. Nu kommer kritik på samma grund från regeringens a-kasseutredare, Irene Wennemo. Avgifterna till a-kassan måste ändras om det ska gå att få ett brett politiskt stöd för en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, berättar Ekot som refereras av DN.

    Regeringens motivering för att införa differentieringen var bland annat att den skulle motverka arbetslöshet.

    – Nu har det kommit en del analyser av det, bland annat har finanspolitiska rådet dömt ut den här modellen som icke fungerande. Det är också en nyhet jämfört med tidigare, säger utredaren Irene Wennemo till Ekot.

    Varför inte regeringen erkänner sitt misstag och ändrar a-kassepolitiken är fortfarande en gåta. I synnerhet som mänskliga tragedier kan följa i dess spår.

    Andra bloggar om: , , , ,