web analytics
  • mobilsamtalUnder våren har täckningen i mobilnäten diskuterats och många har klagat på dålig täckning, framför allt i glesbygd. Efter en kappvändning av IT-minister Anna-Karin Hatt gav regeringen Post- och telestyrelsen, PTS, tre uppdrag för att det ska bli bättre.

    Ett av dem har nu genomförts. PTS har gjort stickprovsmätningar av taltäckning och åtkomst till datatjänster i olika delar av landet. Mätningarna har gjorts i utkanten av operatörernas täckningsområden, skriver PTS i vett pressmeddelande. Resultaten uppmärksammas också av Computer Sweden samt av TT.

    Knappast förvånande visar det sig att operatörernas täckningskartor inte stämmer med verkligheten, men i olika grad.

    Bäst klarar sig Telia. I nio av tio mätområden lever Telia upp till eller överträffar den täckning som de presenterar på sin webbplats. Tele2 och Telenor överskattar sin täckning och lever endast upp till den presenterade täckningen i ett av tio mätområden. Operatören Tre redovisar en täckning som stämmer i fyra av de tio mätområdena.

    Täckningskartorna ger konsumenterna dålig vägledning, anser PTS, som uppmanar operatörerna att se över dem. Det bästa är att testa olika operatörers täckning i praktiken, och gärna med olika typer av telefoner. De flesta operatörer erbjuder någon form av testabonnemang. Om de inte vill gå med på det, vänd dig till någon annan!

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Livsmedelsverkets provtagning av sik fiskad i Vättern visar att vissa fiskar innehåller så höga halter dioxiner och PCB att ett försäljningsförbud kan bli aktuellt. Det skriver verket i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av SR.

    – Det här är ingen rolig nyhet, varken för yrkesfiskare eller fritidsfiskare. Men halten av dioxiner och PCB i siken är hög, i vissa fall nästan dubbelt så hög som gränsvärdet, och därför råder vi nu barn och kvinnor i barnafödande ålder att äta siken högst 2-3 gånger per år, säger Anders Glynn, toxikolog på Livsmedelsverket.

    Resultaten har överlämnats till länsstyrelserna i Västra Götaland, Östergötland, Jönköping och Örebro. Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om vilka åtgärder som måste vidtas, exempelvis säljförbud.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Nu anser Radiotjänst att alla apparater som skulle kunna ta emot tv-sändningar också ska betala tv-avgift. Det gäller tv-mottagare, datorer, datorplattor och till och med smarta mobiler. Argumentet är att lagstiftningen är teknikneutral.

    Nyligen meddelade regeringen att den nuvarande modellen med tv-avgift ska finnas kvar, åtminstone under de närmaste sex åren, rapporterar Ekot och en vida spridd TT-artikel. De regeringspartier som tidigare var för en skattefinansiering fick nöja sig med att en utredning om avgiften ska tillsättas.

    Men många datorägare har överklagat att de måste betala tv-avgift, framför allt med argumentet att de inte tittade på tv. I domar, som omfattade flera överklaganden, slog förvaltningsrätten i Luleå fast att datorinnehav också innebär avgiftsplikt, enligt Ekot och en TT-artikel i många tidningar.

    – Då är det vår tolkning att det nu är så att många tv-bolag sänder över internet, och många väljer att inte köpa en tv utan kanske en dator, och då är ett av dess användningsområden numera att ta emot tv-program och då är den avgiftspliktig, säger lagman Victoria Bäckström till TT.

    Utslaget har gett upphov till en intensiv debatt. ”I och med domarna har licensen slutligen spelat ut sin roll” skriver Axel Björklund i DN. Liknande tongångar kommer från Timbros Lars Anders Johansson på SvD:s debattsida. ” Att tvinga konsumenterna att betala en avgift trots att de kanske inte ens tar del av programutbudet är inte längre hållbart”, skriver han bland annat.

    ”Radiotjänst och SVT bör inför ett lösenordssystem för SVT Play för dem som har betalat tv-avgiften i stället för att tvinga alla som använder Internet i hemmet att betala en avgift”, skriver doktoranden Erik Widman vid KTH, likaså på SvD:s debattforum. En annan KTH-anställd, professor Gunnar Karlsson tycker att Radiotjänsts tolkning leder till godtycke och liknar avgiften vid en bluffaktura.

    Även Småföretagarnas Riksförbund retar upp sig på betalningen. ”Horribelt att alla, från snickare till frisörer, ska betala”, säger Leif Svensson, ordförande i förbundet, till DN. (Men företag kan slippa avgiften, se Radiotjänsts webbplats). Enn annan debattör kallar det för en Internet-avgift.

    I Ring P1 hörde jag en debattör jämföra avgiften för dator med att parkera sin bil å någon annans tomt och sedan ta betalt. Jag kan inte annat än hålla med. Det är orimligt att man ska betala tv-avgift för datorer med internetanslutning, datorplattor och ännu mindre för smarta mobiler.

    Jag tror att regeringen gjorde en allvarlig missbedömning när de beslutade att avgiftsmodellen ska vara kvar. Det var Moderaterna, med Anders Borg i spetsen, som drev igenom det. De kanske borde lyssnat på de övriga regeringspartier. Tillräckligt många är förbannade för att det ska kunna påverka valresultatet.

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Kemikalieinspektionen (KemI) ha gjort en undersökning av olika gifter i de plagg vi bär närmast huden, som bad- och underkläder, scarves, T-shirts, tröjor och toppar. 110 plagg från 29 butiker i Sverige har undersökts, skriver KemI i ett pressmeddelande. Undersökningen refereras också i DN.

    Ämnen som eftersöktes var azofärgämnen, vissa ftalater, nonylfenol och nonylfenoletoxilat. Ämnena, eller deras nedbrytningsprodukter, tillhör grupperna miljö- och hormonstörande samt cancerframkallande.

    Det främsta fyndet var förekomst av nonylfenoletoxilat. Det används i rengöringsmedel och färger och är giftigt för vattenlevande organismer. I 48 av plaggen, många underkläder, fanns ämnet, och i 13 av dem var halterna mycket höga.

    – Att så mycket som 32 procent av plaggen verkligen innehåller ämnet ger en stark indikation på att det är vanligt förekommande i importerade kläder, säger Camilla Westlund, inspektör på KemI i pressmeddelandet.

    Av de badplagg som analyserades var tolv så kallade UV-dräkter, dvs. mer heltäckande badkläder för små barn. Fem av dessa innehöll nonylfenoletoxilat, varav en av dem i mycket låg halt. En av de fem UV-dräkterna innehöll höga halter av ämnet. Ett tryck på en barnbaddräkt innehöll ftalat i låga halter.

    Två scarves och en T-shirt innehöll förbjudna halter av azofärgämnen, varav en del bryts ner till produkter som bedöms vara cancerframkallande.

    Samtliga berörda företag har informerats om att kontrollen har gjorts och om analysresultaten. De har också fått information om reglerna. De plagg som innehöll otillåtna ämnen måste sluta säljas och företagen har lagt säljstopp på dessa, skriver KemI.

    Uppdatering: Med anledning av KemI:s undersökning kritiserar Bitte Assarmo, chefredaktör för Liv&Rätt, myndighetens agerande. I en debattartikel i SvD tycker hon att KemI borde gått ut med information till konsumenterna om vilka plagg och vilka företag det gäller. ”Myndigheten – som drivs med skattebetalarnas pengar – prioriterar företagen på bekostnad av konsumenterna och undanhåller information som varje medborgare i ett land bör få tillgång till”, skriver hon bland annat.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Barn_datorEnligt Marknadsdomstolen är det tillåtet att låta barn ingå avtal utan att föräldrarna ges möjlighet att samtycka. Det visar en ny, i mitt tycke märklig, dom i Marknadsdomstolen (MD).

    Det var KO som hade dragit huvudmannen för lekportalen Habbo, finska Sulake, inför MD. KO menade att det är orimligt att barn kan lockas in i en dyr lek utan att föräldrarna ens informeras.

    Habbo är ett ”virtuellt hotell” på Internet där barn leker med varandra genom Habbo-figurer. Hotellet har rum som användarna kan inreda med virtuella möbler eller adoptera ett virtuellt husdjur. Att registrera sig hos Habbo hotell är gratis, men för att skaffa inredning och husdjur måste man betala med så kallade Habbomynt, som kan köpas för riktiga pengar med hjälp av fasta telefoner, mobiltelefoner och olika kort.

    KO menade att Sulake måste ge föräldrar en rimlig chans att på något sätt och vid något tillfälle samtycka till barnens köp. Målet handlade i grund och botten om att pröva bolagets behov av snabba affärer mot barnfamiljers trygghet och föräldrars rätt till kontroll över vad deras barn gör på nätet, skriver KoV i ett pressmeddelande.

    Maxgränsen för vad ett barn kan shopppa för ligger på 750 kronor i månaden, vilket Habbo menar ”motsvarar den köpkraft användarna har”. Habbo har en undre åldersgräns på 12 år.

    Marknadsdomstolen går dock helt emot KOs linje. Det strider varken mot den aktuella lagen föräldrabalken eller mot internationell marknadsföringspraxis att låta barn köpa webbtjänster på egen hand, skriver Computer Sweden i en artikel med anledning av domen.

    – Domen innebär att tveksamma affärsmetoder prioriteras på bekostnad av barns och föräldrars trygghet. Skyddet för barn och föräldrar fungerar uppenbarligen inte, säger Konsumentombudsmannen Gunnar Larsson i en kommentar.

    Jag förstår inte hur MD resonerar. Det är trots allt, enligt lag, så att barn under 18 år inte kan ingå avtal eller köpa något utan förälders samtycke. KoV har tagit emot många klagomål där föräldrar fått en obehaglig, och dyr, överraskning. Måste lagstiftningen förtydligas för att täcka liknande fall?

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Google Glass är en innovativ produkt som lanserats av Google. Det är datoriserade glasögon som bland annat kan visa information, fotografera och spela in film. Dessutom är de försedda med GPS. För att använda glasögonen måste de anslutas till ett Google-konto.

    Dataskyddsmyndigheter från hela världen är bekymrade över de integritetsproblem som glasögonen kan medföra, skriver Datainspektionen i ett pressmeddelande. Oron kanske kan ses mot bakgrund av de avslöjanden som kommit den senaste tiden. Bland andra Google har delat information med myndigheter i USA.

    I brevet till Google listas ett antal frågor som myndigheterna vill att Google besvarar. Följer Google Glass reglerna i befintliga dataskyddslagar? Vilken information kan Google samla in via glasögonen? Hur ska företaget använda den insamlade informationen? Har företaget gjort någon egen utvärdering av integritetsriskerna som glasögonen kan medföra?

    Allt tyder på att vi får se upp med vilken information vi delar med bolag som Google, Facebook, Microsoft och Apple. Man vet aldrig var den kan hamna.

    Brevet i sin helhet finns här.

    Uppdatering: Även Comptuer Sweden har en kort artikel om frågorna till Google.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Konkurrensen mellan bankerna fungerar inte och ett nytt regelverk för att underlätta byten måste fram. Det anser Dan Sjöblom, generaldirektör på Konkurrensverket.

    – Konkurrensen fungerar inte så bra som den borde. Kostnaden för finansiella tjänster utgör en väsentlig del av de svenska hushållens utgifter och vi anser att det finns mycket mer att göra, säger han till SvD.

    Hans slutsatser grundar sig på en rapport som föreslår olika åtgärder för att stärka konsumenternas ställning. Det handlar inte bara om att göra det enklare att byta bank. Lika viktigt är att bankerna redovisar sina kostnader och vart avgifter på fonder egentligen går. Klara besked gör det helt enkelt lättare för kunden att ta ställning.

    – Ta rådgivningssitutationen när man köper fonder hos en bank. Då tycker vi att det vore bra om den som är rådgivare talar om för kunden att om du väljer det jag föreslår, kommer det att kosta dig de här avgifterna och jag som bank får så här mycket i provision, säger Dan Sjöblom till Ekot.

    Han anser också att SBAB förlorat sin roll som prispressande aktör och numera agerar som alla andra på marknaden. Han ifrågasätter därför det statliga ägandet, enligt SvD.

    Uppdatering: SvD publicerar en krönika av Carolina Neurath på ämnet. ”Göra det enklare för kunderna att bryta bundna låneavtal. Svag konkurrens och låg transparens – det är ingen fördelaktig ekvation för kunderna” skriver hon bland annat.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Roaming-avgifter, det vill säga de avgifter du får betala när du ringer via andra operatörer kan försvinna inom EU, berättar SvD som i sin tur hänvisar till en artikel i brittiska The Telegraph. Det skulle medföra att kostanden för att använda en smartphone blir densamma oavsett var på kontinenten man befinner sig.

    Under de kommande veckorna ska EU-representanter skissa på detaljerna i förslaget. Ett mål är att få folk att använda luren vid resor inom EU, vilket kan vara positivt för operatörerna. Å andra sidan verkar kommissionen, enligt The Telegraph ssom hänvisar till en anonym källa, tycka att det finns för många operatörer inom EU. Förslaget kan få som följd att antalet minskar.

    – Det finns runt 100 operatörer i Europa, att jämför med fyra stycken i USA. Det är inte hållbart om vi ska ha en enskild marknad och investering. Europa har just nu mindre 4G mobilt bredband än vad Afrika har, säger den anonyma källan till tidningen.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Handel 10.06.2013 2 Kommentarer

    slantarJag har själv råkat ut för det. När jag handlade ett litet tillbehör till min mobil i en 3-butik visade det sig att de inte tog emot kontanter, bara kort. Jag vill inte betala med kort, så följden blev att jag gick till en annan butik.

    Antalet butiker som bara tar kort ökar, berättar DN i en artikel. Telia, 3-butikerna, datorsäljaren Digital Inn och Kungsängen är några av dem. Utbytet av sedlar som inleds i höst väntas driva på trenden, skriver DN.

    Det är många som, liksom jag, inte vill betala med kort. Det har dessutom rapporterats om personer som har vägrats öppna bankkonto, och ännu mindre kan få betalkort, på grund av betalningsanmärkningar.

    Jag tycker att det är åt helskotta att inte ta emot reda pengar. Företag som agerar på det sättet vill uppenbarligen inte ha oss som kunder. Bojkotta dem!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Midyat honungMidyat Honung har sålts som honung fastän den endast innehåller fruktos, glukos och honungsarom. Nu har den fått saluförbud, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    – Honung är en skyddad beteckning. En sockerlösning får inte säljas som honung även om man anger att innehållet enbart består av socker och arom, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket.

    Midyat Honung finns i 460 gr samt 720 gr glasburkar med bäst före-datum 29-04-2015. Det finns i nuläget inget som tyder på att produkten är skadlig att äta, skriver verket.

    På Livsmedelsverkets webbplats finns listor på skyddade beteckningar. Det finns också en speciell föreskrift om honung.

    Uppdatering: Livsmedelsverket kommer med ännu ett pressmeddelande om ”honungen”. Flera partier om sammanlagt 19 ton som stoppas från importören. Produkten har även sålts vidare från Sverige till Finland och Litauen, vars myndigheter informerats. Produkten har sitt ursprung i Turkiet och därför har även de turkiska myndigheterna kontaktats, enligt vverket.

    Småningom kom nyheten i flera medier.

    Andra bloggar om: , ,