web analytics
  • Det har länge talats om att olika elprylar, allt från dammsugare till mobiltelefoner, har ett inbyggt åldrande. De är gjorda för att gå sönder i förtid, vi ska tvingas att köpa nya. Det är ett påstående jag ofta möter men aldrig sett något belägg för.

    Tidningen Aktuell Hållbarhet försöker reda ut saken i en artikel. Tyvärr bara genom att fråga en branschexpert, Klas Elm, vd för branschorganisationen Elektronikbranschen,. Men han refererar ett argument som gör intryck på mig.

    – Så sent som igår hörde jag en intervju med en av de största mobiltillverkarna som sa att det skulle vara helt förödande för dem om de hade produkter som gick sönder. Man vill ju behålla konsumenterna så att de fortsätter köpa samma märke, säger han till tidningen.

    Jag tror faktiskt att ”inbyggt åldrande” är en myt. Däremot får vi kassera prylar som blir offer när ny teknik kommer i bruk, som vid övergången från videoband till cd-skivor. Likaså byts ständigt teknik i mobiltelefonerna. Gamla gsm-lurar kunde inte mycket jämfört med dagens fjärde generationens mobilteknik.

    Vad man däremot kan fundera över är varför det numera är så svårt att byta batterier i många av dagens mobiltelefoner. De måste oftast skruvas sönder för att komma åt batterierna, som är det som åldras fortast. Men jag tror att det är en sak som kommer att uppmärksammas, och åtgärdas.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Diskmaskiner av märkena Bosch och Siemens, tillverkade 1999-2005, kan ha ett tekniskt fel som gör att de kan börja brinna. Det är tidningen Hem & Hyra som kommer med varningen som också vidarebefordras av TT.

    De berörda diskmaskinerna har fått stor spridning, det finns runt 100 000 i Sverige.

    Du kan själv kolla om din diskmaskin tillhör de berörda. Klicka på denna länk, och följ instruktionerna.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • När mina pojkar var små brukade de roa sig med att hänga i handtaget till vår kyl. Så småningom gick handtaget av plast sönder, så jag försökte skaffa ett nytt från tillverkaren, Bosch, som jag själv tänkte sätta på plats. Det visade sig kosta nästan 300 kronor, så vår kyl saknar fortfarande handtag.

    Ett annat exempel är en trasig armatur till en halogenlampa i vårt badrumsskåp. När jag kontaktade tillverkaren, Svedbergs, vägrade de att sälja en ersättningsarmatur direkt till mig. I stället måste jag beställa via deras återförsäljare, som jag vet gör ett påslag på 100 procent. Jag avstod och lagade armaturen själv, på ett primitivare sätt.

    Båda är exempel på att det är oerhört dyrt att reparera saker som går sönder. Men det kan också vara omöjligt då reservdelar inte går att få tag på. Sen finns det en annan faktor. Många prylar har blivit så billiga att det inte lönar sig att reparera dem. Jag hörde någon uttrycka det som att prylarna produceras i låglöneländer, men behöver repareras i höglöneländer.

    Mitt inlägg inspireras av ett par inslag i SR. Både Ekot och P1 Morgon tar upp fenomenet att många ganska nya prylar hamnar på soptippen.

    SR pekar på alla de förhållanden som jag själv har upplevt men också att många konsumenter har inställningen att när något går sönder så köper man nytt.

    För mig känns det onödigt att köpa nytt när en gammal pryl kunde repareras. Undantaget är när det kan löna sig att köpa nytt med tanke på till exempel energiförbrukning. Reparera, sälj eller byt i stället.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Att el- och elektronikkedjan OnOff begärts i konkurs kan knappast ha undgått någon. Nyheten har kablats ut i de flesta media, ibland med lokal vinkel. Anledningen sägs vara den stora konkurrensen, med tillhörande prispress och dålig lönsamhet.

    Vad har du för rättigheter efter en konkurs? Det enkla svaret är att det beror på vad saken gäller.

    Alla garantier gäller fortfarande. I praktiken är det inte kedjan, utan tillverkaren eller den svenska importören, som står för garantin. Men för konsumenten blir det lite trassligare. Har du ett garantiärende måste du kontakta tillverkaren eller importören för att få reda på hur du ska göra.

    Har du köpt en tilläggsförsäkring är det försäkringsbolaget som står bakom den som ska hjälpa dig. Titta i villkoren.

    Däremot kan det bli krångligt att lämna tillbaka varor, vid returrätt eller öppet köp. Men har du betalat med kort kan du vända dig till kortutgivaren för att få reda på hur du ska göra, och eventuellt få pengar tillbaka.

    Har du presentkort eller tillgodokvitto kan du nog glömma de pengarna. Du kan visserligen vända dig till konkursförvaltaren och försöka, men dessa fordringar är oprioriterade och betalas sist, om det finns pengar kvar.

    Men det kan vara fyndläge också. Antagligen blir det en konkursutförsäljning med tillhörande låga priser!

    Har du frågor kan du alltid vända dig till din kommuns konsumentrådgivning.

    Även DN har en artikel om dina rättigheter.

    Uppdatering: Nu har Konsumentverket lagt ut information på sin webbplats.Även SvD:s ekonomisajt E24 har en artikel på ämnet. Gp har en artikel som berör vissa ämnen, som presentkort.

    Uppdatering: Småningom kommer även Sydsvenskan med en artikel påp ämnet.

    Andra bloggar om: , ,

  • När jagen gång o tiden läste på teknis tipsade föreläsaren om att det var stor skillnad i kvalitet op de mikrovågshuvuden som genererar mikrovågor i en mikrovågsugn. Hade ugnen en roterande tallrik var mikrovågshuvudet så dåligt att fältet i ugnen blev ojämnt. Det fick man kompensera genom att rotera det som skulle värmas upp, berättade han.

    Den föreläsningen kommer i mina tankar när jag läser Testfaktas test av mikrovågsugnar, som publiceras ibland andra GP, DN och GD. Det är just jämnheten i uppvärmning som i första hand skiljer ugnarna åt. Samsung var tillsammans med Menuett sämst på att värma jämnt, OBH Nordica bäst.

    Användarvänligheten skiljer också mycket. Plottriga displayer, svårt att ställa in tiden och att se genom glaset i luckan. Enligt testlaboratoriet finns det även en hel del tveksamma funktioner och designbrister på de testade mikrovågsugnarna, skriver Testfakta.

    Total testvinnare blev Whirlpool, som presterade bra i samtliga moment.

    Som konsument kan det vara svårt att i förväg testa hur jämn uppvärmningen är. Man får i stället lita till tester, som det här. Däremot kan man testa hur lätt det är att använda, och ställa in, olika funktioner. För mig, som är matlagningsintresserad, är mikron ett ovärderligt hjälpmedel. Inte bara för att värma, jag kokar till exempel de flesta grönsaker på ett skonsamt sätt i mikron.

    Andra bloggar om: ,

  • mikro Det finns en envis myt kring mikrovågsugnar – att de förstör näringen i maten. Att värma på annat sätt, till exempel på spisen, skulle vara skonsammare. Enligt en undersökning som gjorts av Konsumentföreningen Stockholm tror en tredjedel av alla svenskar att så är fallet.

    För mig, som i botten är fysiker, är detta helt obegripligt. Vad som händer i ugnen är att mikrovågorna ”boxar till” vattenmolekylerna så att de börjar vibrera, de blir varma. Vid annan uppvärmning blir konsekvenserna desamma, molekylerna börjar vibrera.

    Att jag tar upp saken beror på att jag läst en artikel på Råd & Rön. De berättar att myten sprids vidare genom boken Döden i grytan, av Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart.

    De refererar till en forskningsartikel där forskarna hade mikrat 10 gram kött i fem minuter på 500 W, och kommit fram att det inte fanns något vitamin B12 kvar.

    Enligt boken skulle detta visa att mikrovågsuppvärmning påverkar näringsinnehållet negativt. Det är snarare förvånansvärt att något fanns kvar av ursprungsmaterialet när man värmer en sådan liten mängd så länge. Resultatet hade blivit detsamma på en vanlig spis, något som Nilsson och Ennart inte verkar ha funderat över. Försöket visar bara att kött förlorar näringsämnen vid extremt lång uppvärmning, olika metoder jämförs inte.

    Det finns inget som tyder på att mikrovågsuppvärmning skulle minska halten näringsämnen i maten, jämfört med andra metoder, snarare tvärt om. Vid mikrovågsuppvärmning används lite, eller inget, vatten. Det skulle kunna leda till att vattenlösliga näringsämnen, till exempel vitamin B och C, bevaras i högre grad.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Från januari gäller ekodesignkrav på standby hos hushållsapparater och hemelektronik. Detta innebär att produkter som drar mer än 1 W i standby inte längre får sättas på EU:s marknad, skriver energimyndigheten i ett pressmeddelande.

    Ekodesignkraven för standby gäller produkter som tv-apparater, stereoanläggningar, tvättmaskiner, datorer och leksaker. De nya kraven trädde i kraft den 7 januari och innebär att de mest energislukande modellerna inte längre får importeras eller tillverkas för försäljning inom EU.

    Standby i svenska hushåll står för 1 TWh/år av elanvändningen som totalt ligger på 129 TWh/år. Ekodesignförordningen för standby beräknas spara 0,7 TWh/år i Sverige vid 2020, vilket motsvarar användningen av hushållsel i Göteborgs alla lägenheter.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om tilläggsförsäkringar, som ofta är helt onödiga men en god affär för försäljarna. Jag har också bloggat om Konsumentverkets kritik mot försäkringsvillkoren.

    Nu berättar GP om en effekt av de märkliga försäkringsvillkoren.

    Julia Wintertidh fick en digitalkamera, inklusive tilläggsförsäkring, i presenta av sin mamma. Efter en kort tid upphörde kameran att fungera och Julia fick en ny kamera på garantin.

    Men då upphörde tilläggsförsäkringen att gälla, enligt försäkringsvillkoren. Trots att försäkringen var tecknad för flera år framåt gällde den bara den ursprungliga kameraindividen och någon återbetalning av outnyttjad försäkringspremien skulle inte ske.

    I det här fallet löste sig det hela ändå. Efter det att GP börjat rota i fallet erbjöd sig återförsäljaren att betala tillbaka premien.

    Men fallet får mig att undra över hur tilläggsförsäkringarnas villkor är utformade. Det gäller tydligen att lusläsa villkoren och tänka efter ordentligt innan man tecknar en tilläggsförsäkring!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ett nytt kylskåp eller en ny spis släpar man i de flesta fall inte hem själv. Installationen av en ny diskmaskin ska man nog inte göra själv. Dessutom kan det vara värt en slant att få den gamla vitvaran bortforslad. Men allt detta medför extrakostnader som tillkommer när du köper en ny vitvara.

    GP har jämfört dessa kostnader för nio butiker i Göteborgs-området. Kostnaderna för leverans, installation och återtag jämfördes för tre olika produkter: spis, kylskåp och diskmaskin.

    Generellt sett var OnOff dyrast, ungefär tre gånger dyrare än det billigaste alternativet, MediaMarkt. Skillnaden var alltså stor.

    Jämförelsen gällde alltså Göteborgs-området, och kan inte generaliseras till alla orter. Men kolla inte bara prislappen i butiken när du köper vitvaror. Kolla extrakostnaderna också!

    Andra bloggar om: , ,

  • Elektronik- och vitvarukedjorna tjänar stora pengar på att sälja extraförsäkringar, som oftast är helt onödiga. Nu går KO till attack, verkets granskning visar att försäkringarna strider mot lagen. Det skriver KoV i ett pressmeddelande, och GP och SvD har artiklar om saken.

    Konsumentverket har granskat produktförsäkringar som säljs i fyra stora butikskedjor: Siba, Onoff, Expert Stormarknad och Elgiganten. Bedömningen är att de på flera punkter strider mot försäkringsavtals- och marknadsföringslagen, sammanfattar GP. Dessa punkter är:

    • Förköpsinformation. Försäkringsbolagen ger inte tillräcklig muntlig och skriftlig information om försäkringarnas begränsningar.
    • Försäkringstid. Bolagen säljer enbart försäkringar som har längre försäkringstid än tillåtna ett år.
    • Upphörande vid totalskada. Om en försäkring upphör innan försäkringstidens slut har konsumenten rätt att få tillbaka premien för den tid försäkringen inte kan användas. Detta uppfylls inte alltid av bolagen.
    • Försäkringsanmälan. Ett av bolagen har villkor som säger att en försäkringsanmälan ska ske inom tolv månader efter skadetillfället. Men enligt lagen har konsumenten alltid rätt att anmäla en skada senare.

    – Konsumenterna har rätt att kräva att branschen följer de regler som finns, säger Gunnar Larsson, Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket. Vi förväntar oss att branschen nu självmant förändrar sina villkor, annars kommer vi att agera, säger han i verkets pressmeddelande.

    Köp inte dessa tilläggsförsäkringar, de är oftast helt onödiga! De tjänar bara ett syfte, att öka kedjornas intäkter. Säljarnas argument är många gånger direkt felaktiga, men de har ju provision.

    Andra bloggar om: , , , , , ,