Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2013 » juli
  • Det brukar framhållas att vi har billig mat. Men svensk mat är fjärde dyrast i Europa, efter Norge, Schweiz och Danmark. Den svenska prisnivån för livsmedel och alkoholfria drycker låg 24 procent över EU-snittet 2012. Det visar statistik från Eurostat som presenteras av SCB, enligt en TT-notis i flera tidningar.

    Och matpriserna går upp, med 2,6 procent senaste året. Kött har blivit 4,8 procent dyrare (nötkött 5,6 procent), fisk 4,3 procent dyrare under senaste året. Frukt har blivit 3,9 procent dyrare. Detta trots att Sverige har noll-inflation, enligt en TT-artikel.

    Branschföreträdare ger olika förklaringar till prishöjningarna, men jag kan inte se att någon håller fullt ut. Det kanske är dags att pressa livsmedelshandeln.

    Andra bloggar om: , ,

  • Ibland kan den enda utvägen för en konsument att få rätt vara att stämma företaget man tvistar med inför domstol. Det kan till exempel gälla då konsumenten fått rätt i Allmänna reklamationsnämnden, ARN, men då företaget vägrar följa nämndens rekommendation. ARNs utslag är inte tvingande.

    Eftersom sådana mål oftast rör sig om belopp mindre än 22 000 kronor handläggs de som förenklade tvistemål, så kallade FT-mål.

    För närvarande kostar det 450 kronor att ansöka om stämning i ett sådant mål. Domstolsverket föreslår nu att avgiften ska höjas till 1900 kronor, berättar DN. Diskussionen om den föreslagna höjningen verkar ha sitt ursprung i ett inlägg på GP:s debattsida GP tar också upp saken på ledarplats. Även TT har en notis om saken och Ekot har ett inslag och en egen artikel.

    Juristerna bakom debattinlägget är starkt kritiska till höjningen. De saknar konsumentperspektivet i Domstolsverket förslag, som motiveras med att höjningen ska verka ”avhållande på obefogade tvister”.

    – Redan 450 kronor har en viss avhållande effekt. 1900 kronor kommer att innebära att folk hellre struntar i att väcka talan och det gör att näringsidkare kan bete sig lite som de vill, säger juristen Peter Hellman till DN.

    Genomförs förslaget är det ett definitivt hot mot konsumenters rättssäkerhet. Skrota det!

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • kreditkortEU-kommissionen har lagt ett förslag som innebär ett tak för de avgifter som handeln får betala till banker och kortföretag vid kortköp, enligt TT-Reuters.

    Procentavgiften vid ett kortköp ska begränsas till 0,3 procent. I dag kan avgiften vara så hög som 1,5 procent. De nya reglerna kan komma att börja gälla från slutet av nästa år och kommer inledningsvis gälla kortköp över gränserna, skriver nyhetsbyrån.

    Jag har tidigare kritiserat systemet där bankerna tar betalt i bägge ändar. Totalt betalar vi i Sverige sju miljarder för kortköpen, cirka 1 500 kronor per hushåll. Handelns avgifter får vi betala i form av högre priser, oavsett om vi handlar med kort eller inte.

    Men vi kommer knappast att se lägre priser om EU-förslaget genomförs, det kommer främst att gynna handeln.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Efter den i mitt tycke orimliga domen från förvaltningsrätten i Luleå, som gjorde internetanslutna datorer och datorplattor jämställda med en vanlig tv, har diskussionen gått vidare.

    Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH, som tidigare deltagit i debatten, varnar i en intervju i SvD för att Radiotjänsts tolkning av lagen får orimliga konsekvenser – också för dem själva. Intervjun uppmärksammas också av DN.

    – I lagen finns också en rapporteringsskyldighet av tv-mottagare. Den som köper en tv måste anmäla innehav, och den som säljer måste rapportera det. Nu plötsligt tvingar lagen Radiotjänst att föra register över i princip all typ av kommunikationsutrustning, och det blir helt orimligt för dem. Jag tror inte att de har tänkt igenom de konsekvenserna ordentligt, säger professorn till SvD.

    Han tycker dessutom att förvaltningsrättens dom har stora brister eftersom den inte definierar vad en dator är för något.

    Även politiker har reagerat. ”Det är uppenbart att Radiotjänst har stora problem med att upprätthålla respekten för sitt uppdrag hos svenska folket”, skriver riksdagsledamoten Lars Beckamn (M) på SvD:s debattsida. Han tycker att indrivningen av licenspengar för datorer och datorplattor bör ses över. ”Lagstiftningen är tydlig om när avgiftsplikt för tv föreligger”, svarar Carl-Gustav Johansson, vd för Radiotjänst i Kiruna.

    Det må vara hur det vill med lagstiftningen, men i varje fall tolkningen ger orimliga konsekvenser. Exempelvis ska blinda, som har stor nytta av både dator, datorplatta och smarta mobiltelefoner, betala tv-avgift. De lär knappast titta på tv.

    Dessutom innehåller vår omgivning massor av datorer, som ofta kan vara internetanslutna. Det gäller till exempel övervakningsutrustning, hushållsmaskiner och bilar. Ska vi betala tv-avgift för dem?

    Det är nog dags att se över både lagstiftning och tolkning. Det blev nog inte som lagstiftaren tänkt sig och regeringen borde agera.

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Konsumentverket (KoV) har granskat tio resesajter, ingen klarar sig utan kritik. De brister i informationen till konsumenterna och avtalsvillkoren kan vara oklara. Dessutom tar flera sajter ut en olaglig avgift för kortbetalningar, berättar SvD i en artikel. DN har en egen artikel i ämnet.

    Det visar sig dessutom att sju av sajterna, Travelfinder, Travelpartner, Seat 24, Travelstart, Flygvaruhuset, Supersavertravel och Budjet, alla har Svenska Resegruppen som paraplybolag.

    – Vi ser allvarligt på det och vill att bolaget ska förtydliga att det står bakom alla de olika varumärkena, säger Maja Lindstrand, jurist på Konsumentverket, till SvD.

    Sju sajter under samma paraplybolag får mig att undra hur konkurrensen fungerar. Sajterna lär knappast sluta avtal med flygbolag, hotellförmedlingar och researrangörer var för sig. Det vore intressant med en prisjämförelse, dem emellan.

    Andra bloggar om: , , ,

  • – Det handlar inte om att vi ska sluta salta på maten, men vi bör äta betydligt mindre salt, säger Louise Ungerth, Chef Konsument & Miljö, vid Konsumentföreningen Stockholm (KfS).

    Det kan låta motsägelsefullt. Men faktum är att 80 procent av det salt vi får i oss kommer med maten vi handlar i butik eller när vi äter ute, resten tillsätts när vi lagar mat. I Sverige äter vi mer än dubbelt så mycket salt som de 5 gram som WHO, EU och Livsmedelsverket rekommenderar av folkhälsoskäl. Saltfrågan tas upp av KfS i ett pressmeddelande inför ett miniseminarium om saltfrågan.

    För mycket salt kan leda till högt blodtryck och en rad följdsjukdomar, som stroke.

    KfS tycker att det är avgörande att regeringen, livsmedelsbranschen och restaurangnäringen hjälper till. Exempelvis krävs en nationell strategi för att minska saltintaget, något som finns i flera andra länder.

    Enligt Ekot får föreningen medhåll från Anette Jansson, som är dietist på Livsmedelsverket. Hon tycker att politikerna inte prioriterat frågan tillräckligt och efterfrågar mer resurser.

    – Vi har inget riktigt politiskt stöd i frågan och det efterlyser industrin. Vi skulle behöva ett mer tydligt uppdrag kring att jobba med saltet, det tror jag skulle vara bra. Det är så man har jobbat i andra länder. När man har fått ner intaget eller mängden i olika livsmedel har det varit en fråga på politisk nivå. Då kan man få industrin att reagera lite snabbare än vad vi kan få i Sverige genom att bara föra en dialog mellan myndigheter och industri, säger Anette Jansson, till Ekot.

    I en mejl-kommentar till Ekot säger Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, som är ansvarig för livsmedelsfrågor, att frågan är viktig. Men Sverige har valt att föra en dialog med branschen istället för att lagstifta.

    Uppdatering: KfS verkar ha lyckats i att få igång en debatt. Tillsammans med professor Lena Hulthén publicerar Louise Ungerth en debattartikel i ämnet. TT refererar pressmeddelandet i flera tidningar och SvD följer upp med en egen artikel och en chatt i frågan. Mothugg kommer från professor Anders Alvestrand som menar att saltfrågan är överdriven. SvD har också intervjuat Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) som bekräftar att han inte vill lagstifta om saltmängderna.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Regeringen kan lägga en ny punkt till sin lista över fiaskon – sänkningen av restaurangmomsen. Sänkningen, som var den prioriterade satsningen inför det senaste valet, skulle ge lägre priser och 6 000 nya jobb. Satsningen var dyrbar, 3,5 miljarder, vilket skulle medföra att varje jobb skulle kosta närmare 600 000 kronor.

    Men det bidde inte lägre priser, lunchpriserna gick i stället upp. De nya jobben blev få, rapporterar DN som stödjer sig på statistik från SCB. I april i år var det totala antalet sysselsatta i branschen 138 700, medan det i april 2011 låg på 138 300, visar SCB:s siffror.

    En talesman för (M), Henrik von Sydow, säger till DN att han är ”försiktigt optimistisk till att sänkningen på sikt skapar fler jobb”.

    Branschorganisationen Visita ser hellre till lönesumman och omsättning när den utvärderar effekterna av momssänkningen. Enligt organisationen ökade lönesumman inom branschen med nio procent förra året, medan den för hela arbetsmarknaden ökade med fyra procent, skriver DN.

    Men lägre priser och 6 000 nya jobb bidde det inte. Räkningen slutade inte heller på 3,5 miljarder, första året kostade satsningen 5,4 miljarder kronor.

    DN har också en artikel om den uteblivna prissänkningen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Samtidigt kommer två nyheter som rör trasiga mobiltelefoner. TT berättar att sommaren är högsäsong för olyckor med mobiler, antalet anmälningar till försäkringsbolagen fördubblas. Det kanske inte är så konstigt, på sommaren tillbringar vi mer tid utomhus, ofta nära vatten. En tydlig ökning av antalet anmälda olyckor i samband med att en populär telefon släpps i ny modell kan knappast förklaras på samma sätt.

    Om din mobiltelefon måste repareras gäller det att jämföra priser hos olika verkstäder. Enligt en undersökning som Ekot gjort kan det skilja en tusenlapp för samma reparation.

    Ekot utgick från priser från jämförelsesajten comparerepair.se men gjorde också kontrollsamtal för att verifiera priserna. I artikeln finns ett antal prisexempel för vanliga reparationer och mobilmodeller.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Foto: Littleisland lighthouse /Wikimedia commons

    Foto: Littleisland lighthouse /Wikimedia commons

    Det ser ut att bli ett ovanligt bra bärår, åtminstone när det gäller hjortron och blåbär, läser jag i SvD.

    Ulf Hagner, vd på bärföretaget Blåtand, säger till tidningen att myrarna i norra Sverige är fulla av hjortron.

    – Där det finns myrar är det riktigt bra, det är bara att konstatera. Det lyser rödgult, en underbar syn, säger han.

    Även blåbären är fler i år. Ola Langvall, skogsforskare och blåbärsexpert på Sveriges lantbruksuniversitet, konstaterar för SvD att det finns omkring 40-50 procent mer blåbär än vanligtvis. Snötäcket har gjort att blåbärsriset klarat vintern bra.

    Frågan är om vi kan se fram emot billigare bär i år.

    Andra bloggar om: , ,

  • Torsk2Det ska bli enklare att få information om var fisk och skaldjur är fångad och på vilket sätt. Det skriver Jordbruksverket in ett pressmeddelande.

    Förutom artens handelsbeteckning, produktionsmetod och fångstzon måste nu även bland annat vetenskapligt namn samt redskapstyp anges när produkten säljs till konsument.

    – Det kommer att bli tydligare för konsumenten var fisken eller skaldjuren är fångade och på vilket sätt. Kravet på märkning med denna information gäller framöver även vid försäljning till storkök, säger Annelie Rosell, Jordbruksverket.

    Förändringen är en följd av den nya marknadsordningen för fiskeripolitiken som träder i kraft 1 januari 2014.

    Andra bloggar om: , ,