web analytics
  • markningI butikerna finns det en uppsjö av olika typer av märkningar för livsmedel, tvättmedel, kläder och så vidare. Många ställer sig frågande till vad de egentligen betyder och vilken organisation som står bakom.

    Nu har Konsumentverket, KoV, via sin centrala konsumentupplysning, Hallå konsument, tagit tag i saken och publicerar en märkningsguide på nätet.

    I dagsläget finns 20 miljö- och hållbarhetsmärkningar i guiden med inriktning på livsmedel, textilier, möbler med mera. Planen är att utöka guiden med märkningar även för till exempel energismarta val och varningsmärkningar för kemikalier. Det skriver KoV i ett pressmeddelande.

    – Märkningsguiden är mobilanpassad och det är för att du ska kunna använda den när du är och handlar. Står du till exempel vid chokladhyllan kan du med hjälp av guiden söka ut vilka märkningar som finns för choklad och vad de står för, säger Katarina Järverup Frisk, vid Hallå konsument.

    Andra bloggar om: , , ,

  • kuvertAtt posten, eller Postnord som de numera heter, har problem med utbärningen är knappast någon nyhet. Tillsynsmyndigheten Post- och Telestyrelsen (PTS) har utökat sin tillsyn efter många klagomål och Postnords vd Håkan Ericsson erkänner att de har problem.

    Vad händer om brev inte kommer fram i tid?

    Vi kan drabbas på många sätt. Det är inte bara kallelser, exempelvis till läkaren, som kan komma för sent. Post kan också få juridisk betydelse. En räkning som kommit på avvägar kan gå till inkasso, ett försenat inkassobrev kan göra att ärendet går vidare till kronofogden, och så vidare.

    Vem tar ansvar för att posten inte fungerar?

    Andra bloggar om: , ,

  • Tidigare har det meddelats att roamingavgifterna, de som du får betala när du använder andra operatörers nät i andra länder, ska tas bort från sommaren 2017. Det verkade som om roamingavgifterna skulle tas bort helt.

    Men nu kommer andra signaler. Enligt en talesperson för kommissionen har EU-kommissionen förslagit att mobiloperatörer ska införa en minimigräns på 90 dagar för avgiftsfri roaming inom EU. Det läser jag i SvD.

    Söker jag på EU:s officiella webbplats kan jag läsa att från den 15 juni 2017 gäller ” Inga roamingavgifter längre när du tillfälligt använder mobilen utomlands. Operatörerna kan fortfarande ta ut en avgift om du permanent använder ditt SIM-kort i ett annat land”.

    Hur det i realiteten ska tolkas är oklart, vi får avvakta ett definitivt beslut.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det handlar om tillsvidare-avtal, den avtalsform du automatiskt får om du inte väljer annat. Det är den dyraste avtalsformen, den kostar 35-50 öre mer per kilowattimme. En halv miljon hushåll har avtalsformen, ofta av ointresse eller ren okunnighet.

    Men nu har regeringen tappat tålamodet med elbolagen och de dyra tillsvidare-avtalen. Nu tvingas bolagen tydligt redovisa på fakturorna vad det handlar om, annars hotar prisreglering. Det skriver TT i en artikel, som publiceras i flera tidningar. Även Ekot har ett inslag om detta.

    – Att man utnyttjar konsumenternas ointresse, eller ibland okunskap om hur det här förhåller sig, det är inte acceptabelt, säger energiminister Ibrahim Baylan till Ekot.

    Regeringen beslutar nu om ett lagförslag, som innebär att alla elbolag tydligt måste informera sina kunder om hur dyra de anvisade avtalen är. Dessutom måste det tydligt framgå att man kan byta avtal, samt att uppsägningstiden inte får vara längre än två veckor, skriver Ekot.

    Om detta inte bidrar att minska antalet anvisningsavtal ska regeringen få möjlighet att prisreglera dem.

    – Tanken är att sätta tryck på branschen och få den att ta tag i det. Sker det inte får regeringen gå vidare, säger Baylan till TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Från och med den 1:a augusti omfattas fler tjänster av rut-avdrag. Det gäller bland annat fler trädgårdstjänster, flytt- och it-tjänster. Du kan läsa om de nya tjänsterna på Skatteverkets webbplats.

    På webbplatsen finns även uppgifter om vad som gäller för att du ska kunna utnyttja rot- och rutavdrag.

    Andra bloggar om: , ,

  • kraftledningSom infrastruktur räknar jag här är anläggningar som används dagligen av alla, företag och personer, i samhället. Det gäller system för transport av varor, personer och tjänster samt distribution av energi och information. De kostar i allmänhet stora summor.

    Tidigare var det den svenska staten som finansierade och ägde i stort sett alla sådana system. I flera fall är det fortfarande så.

    Men under de senaste 20 åren har svenska politiker drabbats av en övertro på marknadens välsignelser. Avregleringar och privatiseringar har utlovats som ideala lösningar, allt ska bli bättre och billigare om marknaden får sköta det.

    Låt oss titta på en av de avreglerade marknaderna – telemarknaden. När den avreglerades i början av 1990-talet började en snabb utbyggnad av mobilnäten. Men operatörerna kunde inte komma överens om en gemensam infrastruktur utan de större operatörerna, Telia, Telenor, Tele2 och Tre byggde var sitt eget nät.

    Utbyggnaden skedde dessutom på kommersiella villkor. Till en början var det bara större städer och vägar som fick täckning, det var där stora intäkter fanns. I övrigt gick utbyggnaden långsamt. Än idag är det ofta dålig täckning i glesbygd.

    Man kan fundera över vad som hade hänt om infrastrukturen för mobilnät varit gemensam för alla operatörer. Antagligen hade den blivit billigare, med lägre samtalspriser som följd.

    Om infrastrukturen dessutom varit ägd och styrd av samhället, hade vi dessutom kunnat styra utbyggnad och täckning. Det hade inte minst varit viktigt idag, när det bolagiserade Telia i snabb följd lägger ner det gamla fasta telenätet.

    Det finns andra aspekter på fria marknader och infrastruktur också. Nyligen varnade flera myndigheter för att villkorslöst auktionera bort ett nytt frekvensområde för mobilkommunikation, 700 MHz-bandet. Även Säpo är kritiskt, de vill behålla denna infrastruktur under samhällskontroll, rapporterar SvD.

    Du kan säkert hitta andra exempel, till exempel för elmarknaden och dess infrastruktur.

    Att en ogenomtänkt privatisering av infrastruktur är negativ för oss alla borde vara helt klart. Se bara på Margret Thatchers hänsynslösa privatiseringar, då tågen låg som plocke-pinn runt London.

    Min slutsats är att infrastruktur borde ägas och styras av samhället, det vill säga av oss all. Frågan är bara om vi kan överlåta ansvaret på våra politiker som de har agerat hittills. Under senare år har skattesänkningar varit viktigare än underhåll av kvarvarande infrastruktur, intressant nog.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • SMS-lån, även kallade snabblån, är en märklig företeelse där lånebolag utnyttjar människor i trångmål. Följden är skyhöga kostnader för kunden. Men nu kommer förändringar gradvis, från den 1 juli blir det tuffare regler för bolagen och förslag på ytterligare skärpningar är på gång. DN sammanfattar förändringarna i en artikel.

    Nu har Finansinspektionen och Konsumentverket ansvar för tillsynen av bolagen. Tidigare krävdes inga tillstånd för att ge sådana lån. Men nu har reglerna ändrats och bolagen måste söka tillstånd hos Finansinspektionen. Hittills har 60 bolag blivit godkända i den nya prövning som görs, skriver DN.

    Men flera bolag har fått ändra sin hantering av kunderna för att få godkänt. Det gäller exempelvis kreditprövningar och klagomålshantering.

    Från den 1 juli i år skärps reglerna för de här företagen. Då kan Konsumentverket stoppa bolag direkt som missköter sig med sin marknadsföring. Tidigare har bolagen kunnat överklaga myndighetens beslut, skriver tidningen.

    – De har fortsatt med utlåningen tills beslutet vunnit laga kraft och det har kunnat ta ett år. Nu kan de överklaga vårt beslut men får inte fortsätta låna ut pengar, säger Anna Hult, jurist på Konsumentverket, till DN.

    I höst läggs också en utredning om snabblånen fram. Enligt direktiven handlar den om sanktionsregler när det finns brister i kreditgivningen. Att sätta ett tak för hur hög ränta bolagen får ta ut och ett tak för hur höga kostnaderna kan bli för lån är två andra punkter, enligt DN.

    Snaran dras åt om en bransch som länge varit oreglerad och i många fall oseriös.

    Andra bloggar om: ,

  • Jag har upptäckt att det är enorma skillnader i priser för utlandssamtal hos olika operatörer.

    Några exempel:

    Samtal till USA:
    Telenor 9,00 kr/minut
    Tele2
    Tre 4,25 kr/minut
    Telia 0,76 kr/minut
    Comviq 0,10 kr/minut

    Samtal till Pakistan:
    Telenor 22,50 kr/minut
    Tele2 7 kr/minut
    Tre 8,50 kr/minut
    Telia 8,76 kr/minut
    Comviq 0,75 / 0,95 kr/minut

    Samtal till Peru:
    Telenor 22,50 kr/minut
    Tele2 7 kr/minut
    Tre 8,50 kr/minut
    Telia 8,76 / 7,56 kr/minut
    Comviq 0,71 / 0,92 kr/minut

    Startavgifter tillkommer. Som ni ser är prisskillnaderna stora. Comviq, som har låga utlandspriser som affärsidé, är generellt billigast och Telia i särklass dyrast. Hur Telenor kan motivera mer än dubbelt så högt pris som närmaste konkurrent är en gåta. För USA är de 90 gånger dyrare än Comviq.

    Det gäller att hålla koll om du ska ringa till utlandet!

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Från och med 30 april 2016 sänks pristaken för mobiltrafik vid resor inom EU. Det handlar om de så kallade roamingavgifterna, de som du får betala när du använder andra operatörers nät i andra länder.

    Jag har skrivit om det tidigare, de nya takpriserna framgår av ett pressmeddelande från PTS och uppmärksammas bland andra av Ekot.

    De nya takpriserna är:
    Ringa samtal: 58 öre per minut
    Ta emot samtal: 13 öre per minut
    Skicka sms: 23 öre
    Datatrafik: 58 öre per megabyte

    Om knappt ett år, 15 juni 2017, ska extrakostnaden tas bort helt. Då ska du alltså kunna använda telefonen med samma avtal som hemma utan några extra kostnader när du reser inom EU.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

  • När jag nyligen besökte köpcentret vid Globen i Stockholm, Globen shopping, noterade jag att flera lokaler stod tomma och anslag efterlyste nya hyresgäster. Även i Liljeholmens galleria finns tomma lokaler och små aktörer byts ut med ojämna mellanrum.

    Den som följt min blogg har kanske noterat att jag är kritisk till stora köpcentra. Mitt främsta argument är att de utarmar stadsbilden, mindre, specialiserade och fackkunniga, affärer försvinner. Bara de stora aktörerna finns i galleriorna, som alla ser likadana ut.

    Nu läser jag till min förfäran att flera stora köpcentra planeras runt om i Sverige. Efter den senaste ”suoergallerian”, Mall oif scandinavia i Solna, planera köpcentra med en handelsyta som motsvarar 14 sådana supergallerior.

    Det är SvD som tagit del av en kartläggning som gjorts av HUI Research. Den visar att det sammanlagt finns planer för 2,4 miljoner kvadratmeter ny handelsyta i riket. Av dessa planeras 1,4 miljoner kvadratmeter färdigställas fram till 2020.

    – Vår prognos är att omkring 75 procent av ytan kommer att förverkligas, säger Tobias Rönnberg, analytiker på HUI Research, till tidningen. Han förklarar att allt som planläggs inte blir verklighet men konstaterar samtidigt att det är bra fart i byggandet av ny fysisk handel, trots en växande e-handel.

    Enligt planerna kommer flera nya köpcentra att byggas runt om i Stockholmsregionen. Men även på platser som Göteborg, Umeå,
    Kristianstad och Haparanda finns planer.

    Vill vi ha dem?

    Andra bloggar om: , , ,