Carls konsumentblogg

Jag brukar utnämna det till ett av mina bästa spartips – att ta med lunch till jobbet. I dag kostar en genomsnittlig utelunch 74 kronor, vilket summerar till knappt 1500 kron0r i månaden.

DN har en serie artiklar om uteluncherna. I den första försöker man reda ut varför priset har ökat så mycket, och låter en branschföreträdare komma till tals. De främsta orsakerna är högre råvarupriser och att svarta pengar blivit vita, säger han.

Jag känner mig tveksam till den första delen av förklaringen. Priset för en dagens lunch på restaurang har enligt statistik från SCB stigit med 22 procent sedan 2004, medan KPI, konsumentprisindex gått upp med 7,8 procent, enligt DN. Visserligen har KPI fler faktorer än råvarupriser, men ändå. Samma höjningar i råvarupriserna drabbar restauranger och oss vanliga konsumenter. Priseffekterna av att branschen blivit vitare är omöjliga att beräkna.

De höga priserna har i alla fall gett en effekt. Enligt TT väljer vi bort krogen till förmån för kaféer och snabbmatsrestaunger, visar Statistiska Centralbyråns (SCB) restaurangindex för januari. Men konkurrensen sker på olika villkor. Märkligt nog har take-away-mat en momssats på 12 procent, medan restaurangmaten är försedd med en momssats på 25 procent.

Att slarva med lunchen är inte bra. Men jag vidhåller, att ta med en egen, fullvärdig lunch är ett mycket bra spartips. Det är bara att laga lite mer när du ändå lagar mat. Brister dina matlagningskunskaper, gå en kurs eller använd åtminstone en bra kokbok.

Andra bloggar om: Lunch, Lunchpriser, Snabbmat, Spartips

Vad sägs om en arbetskostnad på 2 765 kronor för en timmes servicearbete på bilverkstaden. Nix, något annat än själva arbetet ingår inte i summan.

Det är GP som berättar om en i och för sig snabb service, men till hög arbetskostnad. Det handlar om en verkstad i Toyotas servicenät, som har gott rykte.

Att det verkligen rör sig om enbart arbetskostnad för en person och en timme bekräftas av tidningen. Verkstaden skyller på att priserna sätts centralt, av Toyota.

Det verkar vara en bra affär för Toyota.

Andra bloggar om: Bil, Bilverkstad, Arbetskostnad

Regeringen har bett Försäkringskassan att gissa igen. Åter gäller det att gissa fusk och fel i de olika bidragssystem som kassan hanterar.

Kassans gissning slutar på en totalsumma om 16,4 miljarder under fjolåret. Några delsummor är719 miljoner kronor för mycket i bostadstillägg och på de sjukskrivnas konton rullade det felaktigt in över 4 miljarder, rapporterar DN och artikeln refereras av TT i flera tidningar.

Jag tror inte ett ögonblick på de här siffrorna, och det är som sagt bara gissningar som fått det förskönande namnet analys.

Men risken är överhängande att regeringen på nytt tar hårda tag mot ”fusket”. Det var så de gjorde i början av regeringsperioden, vi utnämndes till ett folk av fuskare.

Ett gott exempel är det omtalade fusket med ersättning för vård av barn. Det visade sig vara ett mycket litet problem, och regeringens åtgärd med vab-intyg blev bara ett dyrbart slag i luften.

Visst finns det fusk med bidragssystemen, men jag tror fortfarande inte att vi är ett folk av fuskare.

Andra bloggar om: Försäkringskassan, Regeringen, Bidragsfusk

Som husägare har du bra möjligheter att se en del av din byggnads energiprestanda nu när vi har en rejäl vinter med mycket snö på taken, tipsar Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Dåligt isolerade vindsbjälklag kan nämligen betyda att smältvatten rinner längs det uppvärmda taken och bildar istappar längs takkanter och hängrännor.

För fastighetsägare innebär det här dubbla kostnader. Inte bara betalar du för energi som läcker ut genom dåligt isolerade vindsutrymmen, du kan också tvingas betala dyrt för att få bort dessa istappar så de inte ska falla ner och skada människor eller bilar, skriver myndigheten.

Egentligen är det ganska självklart, men jag måste erkänna att det hade jag inte tänkt på. Bra tips, med andra ord.

Energimyndigheten passar också på att göra reklam för en av sina publikationer, ”Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar” som du beställa gratis eller ladda ner i pdf-format i Energimyndighetens webbshop.

Andra bloggar om: Hus, Tilläggsisolering, Uppvärmning, Energi

Nu får kvällstidningarna konkurrens, nu kan du få en prisindikation för olika bostäder på nätet. Det är SBAB som lanserar tjänsten Värdeguiden.

Genom att ge adressen och ytan för en bostad får du reda på ett spann för bostadens pris. Det bygger framför allt på statistik från försäljningar, men kan förfinas med hänsyn till olika faktorer som kommunikationer, närhet till skola och dagis, utsikt med mera.

Jag kan tänka mig att guiden ger det pris som bankerna tar fram i samband med låneansökningar.

Sydsvenskan har en artikel om den nya tjänsten.

Andra bloggar om: Bostad, Bostadspris, Bostadsvärde, Villapris

Det här är för bra för att vara sant, var min första reaktion när jag läste rubriken ”Regeringen vill slopa kortavgifter”. Och det var det, förslaget kommer att ha högst marginell betydelse.

Det handlar om att regeringen vill förbjuda vissa kortavgifter, nämligen den avgift som vissa handlare tar ut vid små köp. Det var SvT som kom med nyheten, men TT gav den det utrymme den förtjänade, en notis.

Konsumenterna skulle alltså bli vinnare, är tanken enligt Svt, med färre avgifter för att använda kort. Hanteringen av kontanter är dyr för samhället, och minskar man den så är alla vinnare, menar regeringen. Därför tror också Mats Odell att handlarna kommer att acceptera förändringen.

Ville regeringen verkligen minska kontanthanteringen skulle de i stället förbjuda alla kortavgifter. Nu är betalning med kort en kassako för bankerna, och det är vi som betalar – i bägge ändar. Men det förslaget lär knappast komma från Mats Odell, marknadens bäste vän.

Kort, Kortbetalning, Kortavgifter

Lantmännen Cerealia har beslutat att dra in tre sorters Soygurt av märket GoGreen med bäst-före-datum 06.03.2010. Anledningen är att en 1-liters förpackning Soygurt Blåbär visat sig innehålla mjölkprotein. Enligt Peo Lantmännen Cerealia, återkallar man även de övriga sorterna eftersom de producerats på samma linje, skriver Livsmedelsveket i ett pressmeddelande.

Det är fråga om en faktisk hälsofara eftersom produkten är avsedd för laktosintoleranta, och de tål inte mjölkprotein.

Lantmännens pressmeddelande kan också vara av intresse.

Andra bloggar om: Soygurt, GoGreen, Laktosintolerans, Mjölkprotein

Är det så jäkla konstigt, är min reaktion när jag läser rubriken ” Svenska gubbar om svensken får välja” i ATL. Det är väl ungefär lika konstigt som att jordgubbar, potatis eller något annat från den egna täppan smakar bäst. Eller att grönskar och frukt smakar bäst i de länder där de odlas?

Det handlar naturligtvis om transporter. Frukt och (många) grönsaker kan naturligtvis inte skördas i fullmoget skick om de ska transporteras lång väg. De får mogna på vägen, och det ger inte samma resultat. Är de inte fullmogna har de inte heller utvecklat full smak, eller för den delen inte heller fullt näringsinnehåll. Näringsinnehållet har också med mognadsgraden att göra.

Det är därför det närodlat är både nyttigare och godare. Det finns visserligen produkter som kan lagras, som till exempel rotsaker eller äpplen, men det mesta måste ätas i färskt skick. Därför är det inte så konstigt att vi föredrar de produkter vi odlat själva, eller som är närodlade. Smaken är så oändligt mycket bättre. Att välja något som har transporterats lång väg, och kanske är billigare, är ofta ett rent nerkjöp.

För mig är närodlat mest en smakfråga, i ordets bokstavliga bemärkelse!

Andra bloggar om: Närodlat, Grönsaker, Rotsaker, Frukt

Jag har flera gånger bloggat om GDA-märkning. Bland annat har Sveriges konsumenter anmält chips- och läsktillverkare för deras användning av märkningen och Livsmedelsverket har sagt att den kan vara missledande.

GDA står för Guidance daily amount och är tänkt att visa hur stor andel av det rekommenderade dagliga intaget av olika näringsämnen som en portion av livsmedlet står för. Men genom att trixa med portionsstorlekarna kan siffrorna bli missledande.

Men industrin gilla märkningen, och trycker på genom sina lobbyister. Det kanske inte är så konstigt, för med hjälp av märkningen kan till och med godis se ut som rena hälsokosten.

Industrins ansträngningar i Bryssel kan ge resultat, läser jag i en SvD-artikel. Märkningen kan rent av bli obligatorisk på livsmedel inom EU.

Enligt min uppfattning är GDA-märkningen ett dåligt alternativ. Det finns alldeles för stort utrymme för fix och trix. Går förslaget om obligatorisk GDA-märkning igenom är det bara ytterligare ett bevis för att EU är ett rent näringslivsprojekt. Industrins intressen går före konsumenternas.

Uppdatering: OLW tycker att 25 gram chips är en portion när de räknar ut GDA. Det innebär att en 300-grams påse är dimensionerad för 12 persioner, läser jag i Råd & Rön. Märkligt, men mest märkligt är att OLW har Livsmedelsverket på sin sida.

Andra bloggar om: GDA, GDA-märkning, Livsmedel, Innehållsdeklaration, Livsmedelsmärkning, EU, Näringsdeklaration

Intresseföreningen Villaägarna pekar i en ny undersökning ut de bästa och sämsta elbolagen, och syftar då på genomsnittspriserna. Undersökningen bygger på siffror från 2009 och refereras i ett inslag i Svt:s nyhetsprogram samt i en TT-notis.

-En vanlig villaägare med normal förbrukning kan spara nästan 2.000 kronor på att byta elleverantör, säger Joacim Olsson som är vice förbundsdirektör för Villaägarnas Riksförbund.

Högst genomsnittspris hade Ljusdal Energi, Sevab Energi i Strängnäs och Habo Energi.

Bland de elbolag som Villaägarnas Riksförbunds undersökning listade som billigast hamnade Uppsala El i topp, men det har blivit uppköpt och tecknar inte nya kunder, enligt SVT. Därefter följer Skellefteå Kraft och Varberg Energimarknad, skriver TT.

Andra bloggar om: El, Elmarknad, Elbolag, Elpriser