web analytics
  • Foto: Kristdemokraterna

    Foto: Kristdemokraterna

    Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kd och främsta pådrivare av den så kallade apoteksreformen, har kallat den succé. Jag är fortfarande mycket kritisk till den.

    Enligt propagandan skulle den leda till ökad tillgänglighet och lägre priser, men enligt min uppfattning blev det varken eller utan i stället tvärt om.

    Nu summeras effekterna av ”reformen” i en artikelserie i DN.

    Den första artikeln granskar DN om priserna har blivit lägre. Det gäller då receptfria läkemedel, receptbelagda läkemedel har sedan tidigare varit prisreglerade. DN har jämfört priserna för 105 receptfria läkemedel. Jämförelsen utgår från priserna år 2008, året före ”reformen”, och år 2015. Slutsatsen blir att receptfria läkemedel har blivit dyrare efter omregleringen, i vissa fall har priserna ökat med mer än 50 procent.

    Så var det med det löftet.

    Den andra artikeln gäller tillgängligheten. Tidningen konstaterar att apoteken har blivit betydligt fler efter omregleringen. Dessutom har öppettiderna förbättrats.

    Men var har de nya apoteken öppnats? Här i Stockholm har vi snart apotek i varje gathörn, men hur har det blivit i glesbygd?

    Av de 486 apotek som har öppnats i Sverige hade över hälften (266 stycken) ett apotek sedan tidigare inom en 500-metersradie, skriver tidningen. I shoppingcentrum finns det numera ofta inte bara ett apotek utan flera. Så många som 85 apotek öppnades inom en 100-metersradie från en annan verksamhet.

    Antalet apotek i glesbygdskommuner har varit oförändrat. Däremot har antalet apoteksombud, det vill säga utlämningsställen för läkemedel på mindre orter, minskat betydligt. Detta enligt DN.

    Sen kan man visserligen lägga till att du numera kan köpa vissa receptfria läkemedel på nya ställen, som bensinstationer och matbutiker. Å andra sidan är det numera svårt att få reda på var du kan hitta ett visst läkemedel, speciellt receptbelagda och mindre vanliga. Någon samordning finns inte.

    Alltså, fler apotek i tätt befolkade områden, men sämre tillgänglighet i glesbygd. Så funkade det löftet.

    Som jag flera gånger skrivit, som helhet är omregleringen, reformen, eller vad du än kallar den, ett fiasko. Göran Hägglund borde skämmas. Ordentligt, och dessutom erkänna vad resultatet blev – ett fiasko!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • telemarketingKonsumentverket (KoV) har låtit genomföra en undersökning om konsumenters inställning till telefonförsäljare. Drygt tusen personer har svarat på frågorna. Resultaten sammanfattas i ett pressmeddelande rubricerat ” Massivt missnöje med telefonförsäljning”.

    KoV sammanfattar resultaten:
    • Endast en procent av konsumenterna är positiva till att bli kontaktade av telefonförsäljare från företag där de inte är kund.
    • En majoritet (58 procent) upplever att det är lätt att bli vilseledd eller lurad av telefonförsäljare.
    • Mer än var tionde konsument (11 procent) upplever att de har tackat nej till ett erbjudande över telefon men ändå fått en leverans.

    Undersökningen är en uppföljning av en undersökning tre år tidigare, med liknande resultat. För att komma tillrätta med många av problemen har Konsumentverket tidigare föreslagit fram att en skriftlig bekräftelse vid telefonförsäljning. En utredare la fram samma förslag till regeringen i maj 2015. Nu anser Konsumentverket att det är hög tid för politikerna att ta problemen på allvar.

    Jag kan inte annat än instämma med Konsumentverkets förslag. En skriftlig bekräftelse skulle lösa flera problem. Det är obegripligt att lagstiftarna inte tagit tag i detta.

    Uppdatering: Tidigare har KO stämt teleoperatören Fastcom för att få ett förbud mot operatörens kritiserade marknadsföring. Patent- och marknadsdomstolen gav KO rätt och utfärdade ett förbud. Nu går KO vidare och stämmer även Fastcoms callcenterbolag, Telework, för medverkan. Det berättar KoV i ett pressmeddelande.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Många företag med tveksamma försäljningsmetoder gömmer sig i andra länder. Då kan det vara svårt att stoppa deras metoder eftersom det kräver samarbete mellan myndigheter i flera länder.

    Ett av företagen med tveksamma försäljningsmetoder är bilvärderingstjänsten carprice.se. Trots det svenska domännamnet är företaget baserat i Lettland.

    Företaget har annonserat sina tjänster på Facebook. Det ser ut som om det är gratis, men den som fyller i registreringsnummer och klickar på ”fortsätt” får sedan en faktura på mellan 900 och 1250 kronor.

    Men nu agerar den lettiska motsvarigheten till Konsumentverket mot bolaget Carprice. Myndigheten kräver att bolaget tydligt visar priset på webbsidan och tydligt informerar om konsumentens ångerrätt. Bolaget förbjuds att marknadsföra sig som de gör idag. Det skriver Konsumentverket i ett pressmeddelande.

    Det är vanligt med klagomål mot bilvärderingstjänster. Sedan 2015 fram till idag har drygt 4 500 konsumenter hört av sig till Konsument Europa, Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument och de kommunala konsumentvägledarna med klagomål på bilvärderingssajter. Mörkertalet är förmodligen också stort.

    Andra företag som använder liknande metoder som Carprice är Hurmycket.com och Autopriser.net.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • direktreklamDirektreklam är reklam som kommer med posten, adresserad till dig. För sådan reklam fungerar inte en skylt, ”ingen reklam tack”, vid brevlådan. Posten är skyldig att leverera alla adresserade försändelser.

    Men det finns ett enkelt sätt att slippa den typen av reklam. Du kan nixa den, precis som du kan nixa ditt telefonnummer. Tjänsten kallas NIX adresserat. Du ringer bara upp ett telefonnummer och anger ditt personnummer. Sewdab får du hem ett brev med ett svarskort för att bekräfta det hela. Information om hur du gör finns på organisationen SWEDMAs webbplats.

    Andra bloggar om: , ,

  • markningI butikerna finns det en uppsjö av olika typer av märkningar för livsmedel, tvättmedel, kläder och så vidare. Många ställer sig frågande till vad de egentligen betyder och vilken organisation som står bakom.

    Nu har Konsumentverket, KoV, via sin centrala konsumentupplysning, Hallå konsument, tagit tag i saken och publicerar en märkningsguide på nätet.

    I dagsläget finns 20 miljö- och hållbarhetsmärkningar i guiden med inriktning på livsmedel, textilier, möbler med mera. Planen är att utöka guiden med märkningar även för till exempel energismarta val och varningsmärkningar för kemikalier. Det skriver KoV i ett pressmeddelande.

    – Märkningsguiden är mobilanpassad och det är för att du ska kunna använda den när du är och handlar. Står du till exempel vid chokladhyllan kan du med hjälp av guiden söka ut vilka märkningar som finns för choklad och vad de står för, säger Katarina Järverup Frisk, vid Hallå konsument.

    Andra bloggar om: , , ,

  • kuvertAtt posten, eller Postnord som de numera heter, har problem med utbärningen är knappast någon nyhet. Tillsynsmyndigheten Post- och Telestyrelsen (PTS) har utökat sin tillsyn efter många klagomål och Postnords vd Håkan Ericsson erkänner att de har problem.

    Vad händer om brev inte kommer fram i tid?

    Vi kan drabbas på många sätt. Det är inte bara kallelser, exempelvis till läkaren, som kan komma för sent. Post kan också få juridisk betydelse. En räkning som kommit på avvägar kan gå till inkasso, ett försenat inkassobrev kan göra att ärendet går vidare till kronofogden, och så vidare.

    Vem tar ansvar för att posten inte fungerar?

    Andra bloggar om: , ,

  • Tidigare har det meddelats att roamingavgifterna, de som du får betala när du använder andra operatörers nät i andra länder, ska tas bort från sommaren 2017. Det verkade som om roamingavgifterna skulle tas bort helt.

    Men nu kommer andra signaler. Enligt en talesperson för kommissionen har EU-kommissionen förslagit att mobiloperatörer ska införa en minimigräns på 90 dagar för avgiftsfri roaming inom EU. Det läser jag i SvD.

    Söker jag på EU:s officiella webbplats kan jag läsa att från den 15 juni 2017 gäller ” Inga roamingavgifter längre när du tillfälligt använder mobilen utomlands. Operatörerna kan fortfarande ta ut en avgift om du permanent använder ditt SIM-kort i ett annat land”.

    Hur det i realiteten ska tolkas är oklart, vi får avvakta ett definitivt beslut.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det handlar om tillsvidare-avtal, den avtalsform du automatiskt får om du inte väljer annat. Det är den dyraste avtalsformen, den kostar 35-50 öre mer per kilowattimme. En halv miljon hushåll har avtalsformen, ofta av ointresse eller ren okunnighet.

    Men nu har regeringen tappat tålamodet med elbolagen och de dyra tillsvidare-avtalen. Nu tvingas bolagen tydligt redovisa på fakturorna vad det handlar om, annars hotar prisreglering. Det skriver TT i en artikel, som publiceras i flera tidningar. Även Ekot har ett inslag om detta.

    – Att man utnyttjar konsumenternas ointresse, eller ibland okunskap om hur det här förhåller sig, det är inte acceptabelt, säger energiminister Ibrahim Baylan till Ekot.

    Regeringen beslutar nu om ett lagförslag, som innebär att alla elbolag tydligt måste informera sina kunder om hur dyra de anvisade avtalen är. Dessutom måste det tydligt framgå att man kan byta avtal, samt att uppsägningstiden inte får vara längre än två veckor, skriver Ekot.

    Om detta inte bidrar att minska antalet anvisningsavtal ska regeringen få möjlighet att prisreglera dem.

    – Tanken är att sätta tryck på branschen och få den att ta tag i det. Sker det inte får regeringen gå vidare, säger Baylan till TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Från och med den 1:a augusti omfattas fler tjänster av rut-avdrag. Det gäller bland annat fler trädgårdstjänster, flytt- och it-tjänster. Du kan läsa om de nya tjänsterna på Skatteverkets webbplats.

    På webbplatsen finns även uppgifter om vad som gäller för att du ska kunna utnyttja rot- och rutavdrag.

    Andra bloggar om: , ,

  • kraftledningSom infrastruktur räknar jag här är anläggningar som används dagligen av alla, företag och personer, i samhället. Det gäller system för transport av varor, personer och tjänster samt distribution av energi och information. De kostar i allmänhet stora summor.

    Tidigare var det den svenska staten som finansierade och ägde i stort sett alla sådana system. I flera fall är det fortfarande så.

    Men under de senaste 20 åren har svenska politiker drabbats av en övertro på marknadens välsignelser. Avregleringar och privatiseringar har utlovats som ideala lösningar, allt ska bli bättre och billigare om marknaden får sköta det.

    Låt oss titta på en av de avreglerade marknaderna – telemarknaden. När den avreglerades i början av 1990-talet började en snabb utbyggnad av mobilnäten. Men operatörerna kunde inte komma överens om en gemensam infrastruktur utan de större operatörerna, Telia, Telenor, Tele2 och Tre byggde var sitt eget nät.

    Utbyggnaden skedde dessutom på kommersiella villkor. Till en början var det bara större städer och vägar som fick täckning, det var där stora intäkter fanns. I övrigt gick utbyggnaden långsamt. Än idag är det ofta dålig täckning i glesbygd.

    Man kan fundera över vad som hade hänt om infrastrukturen för mobilnät varit gemensam för alla operatörer. Antagligen hade den blivit billigare, med lägre samtalspriser som följd.

    Om infrastrukturen dessutom varit ägd och styrd av samhället, hade vi dessutom kunnat styra utbyggnad och täckning. Det hade inte minst varit viktigt idag, när det bolagiserade Telia i snabb följd lägger ner det gamla fasta telenätet.

    Det finns andra aspekter på fria marknader och infrastruktur också. Nyligen varnade flera myndigheter för att villkorslöst auktionera bort ett nytt frekvensområde för mobilkommunikation, 700 MHz-bandet. Även Säpo är kritiskt, de vill behålla denna infrastruktur under samhällskontroll, rapporterar SvD.

    Du kan säkert hitta andra exempel, till exempel för elmarknaden och dess infrastruktur.

    Att en ogenomtänkt privatisering av infrastruktur är negativ för oss alla borde vara helt klart. Se bara på Margret Thatchers hänsynslösa privatiseringar, då tågen låg som plocke-pinn runt London.

    Min slutsats är att infrastruktur borde ägas och styras av samhället, det vill säga av oss all. Frågan är bara om vi kan överlåta ansvaret på våra politiker som de har agerat hittills. Under senare år har skattesänkningar varit viktigare än underhåll av kvarvarande infrastruktur, intressant nog.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,