• Om det inträffar en katastrof i utlandet, och svenskar måste evakueras, vem ska betala för det? Frågan började diskuteras i samband med flodvågskatastrofen 2004 när också regeringen kritiserades för att vara senfärdiga.

    Senare utreddes saken och det resulterade i en ny lag, som börjar gälla 1 augusti 2010. TT berättar om den.

    - Nu sätter man ner foten och säger att regeringen har ansvar för att ha en kris- och katastrofberedskap, säger Patric Nilsson, departementssekreterare vid UD:s konsulära och civilrättsliga enhet, till TT.

    Samtidigt konstateras att det är den enskilde individen som blir ersättningsskyldig för kostnader för transporter och hälso- och sjukvård som kan knytas till dig om du råkar ut för en kris eller katastrof då du är utanför Sveriges gränser, skriver TT.

    Den nya lagen verkar inte orimlig. Om du blir sjuk i utlandet, och måste fraktas hem, får du redan i dag betala transporten själv.

    Det gör det ännu mer nödvändigt att ha en bra försäkring som täcker sådana situationer.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om den debatt som uppstått efter att det potentiellt hormonstörande ämnet bisfenol hittats i olika plastkärl, bland annat nappflaskor. Då konstaterade jag att jag inte kan bestämma mig får vad jag ska tycka, från det underlag som finns.

    Nu berättar Livsmedelsverket att de fått ett uppdrag från regeringen. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ska tillsammans utreda och utvärdera om det är möjligt och lämpligt att införa ett nationellt förbud mot bisfenol A i vissa plastprodukter. Nyheten rapporteras även i DN, i en osignerad artikel.

    Jag vet fortfarande inte hur jag ska ställa mig i frågan. Det kan vara mycket väsen för ingenting.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det blir, som tidigare aviserats, pensionssänkning även nästa år. Men sänkningen blir större än vad man tidigare trott – 4,3 procent. Siffran gäller den så kallade inkomstpensionen. Garantipensionen höjs däremot med 70 kronor i månaden och hur det blir med premiepensionen bestäms först i december, enligt ett pressmeddelande från Pensionsmyndigheten.

    För en ålderspensionär med 12 000 kronor per månad i inkomstpension betyder det en sänkning med 512 kronor. Men räknar man in de löften regeringen gett om skattesänkningar för pensionärerna – det är ju valår – begränsas den faktiska sänkningen i detta exempel till 155 kronor.

    TT berättar om pensionerna i en artikel som publiceras allmänt. Vad jag noterar i TT-artikeln är ett uttalande från finansminister Anders Borg (M). Han antyder ytterligare skattesänkningar för pensionärerna.

    – Vi får ju nya tillväxtsiffror hela tiden och vi måste naturligtvis väga allt tillsammans. Men jag tycker det finns goda skäl att titta närmare på pensionärernas situation i de diskussionerna och pröva om det inte behöver göras mer, säger Borg till TT.

    Som sagt, det är ju valår. Då räknas även pensionärerna, eller rättare sagt deras röster.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Förra året drog polisen in över 671 miljoner kronor i så kallade ordningsböter, där den största delen kommer från trafikbrott. Beloppet kan jämföras med 285 miljoner kronor år 2005. Orsaken är fler fartkameror och högre bötesbelopp, enligt en artikel i DN.

    Men satsningen på fortkörning möter också kritik.

    – Det är möjligt att det är bra med intäkter till staten, men det kommer inte att göra att vi kommer till rätta med trafiksäkerhetsproblematiken, säger Motormännens vd Maria Spetz till DN.

    Hon tycker i stället att polisen ska satsa mer på att bekämpa exempelvis rattfylleri i stället för att bötfälla bilister och då behövs fler poliser längs vägarna.

    Andra bloggar om: , ,

  • Researrangören Flyhome, som specialiserat sig på resor till Irak, har försatts i konkurs. Cirka 600 resenärer har blivit strandsatta i Irak, berättar TT och DN i en artikel.

    Men det kan bli svårt att få ersättning, konstaterar jag efter att ha läst Konsumentverkets pressmeddelande om konkursen och samma slutsats drar GP i en artikel.

    Har man enbart köpt en flygbiljett omfattas inte resan av resegarantin och Allmänna reklamationsnämnden prövar inte ärenden mot bolag i konkurs. Det är inte heller troligt att det går att få ersättning från konkursboet.

    Två möjligheter återstår: har man betalt resan med kredit- eller bankkort finns möjlighet till ersättning från kortutgivaren och resan kan också omfattas av en reseförsäkring. Antingen har man löst en separat sådan eller också ingår en sådan i hemförsäkringen.

    KoV uppmanar alla drabbade att ta kontakt med konsumentrådgivarna i sin kommun.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Mobil på stranden Ursäkta att jag tjatar, men är du ute och reser ska du ge sjutton i att surfa med mobilen eller ditt mobila bredband. Annars kan det bli dyrt, mycket dyrt.

    Det gäller även inom EU. Många tror att det finns ett pristak, som EU bestämt, men det stämmer inte. Pristaket gäller bara vanliga mobilsamtal, och sms, men inte datatrafik via mobilnäten. Däremot ska operatörerna erbjuda en spärr för kostnaden för mobiltrafik.

    SvD:s ekonomisajt E24 har en artikel om priserna. I Frankrike kan datatrafik kosta 32 kronor per nedladdad Mb, I Spanien 30 kronor. Det kan jämföras med storleken på en vanlig webbsida, som är cirka 3 Mb. Att ladda ner en sådan kan alltså kosta bortåt hundralappen. Tittar du i stället på film eller tv rakar kostnaden i höjden.

    Du kan visserligen komma billigare undan om du köper ett lokalt kontantkort. Många hotell har också Internetanslutning, men då via fast anslutning, inte via mobilnätet.

    Sen kan man fråga sig varför inte EU kan komma överens om att begränsa priserna även för datatrafik via mobilnäten.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • kort_i_handen Jag har tidigare berättat om den nya lag som förbjuder handlare att ta ut extraavgifter för kortbetalningar. Men följden kan bli att handlare slutar med kortbetalningar, hävdar SvD i en artikel.

    Den effekten av den nya lagen var inte oväntad. Handlaren får ju betala några kronor för varje kortbetalning. Små förtjänster vid små köp kan ätas upp av bankens avgift.

    Problemet är att bankerna tar ut avgifter i båda ändar för betalkorten. Kortinnehavaren får betala en avgift för att ha kortet och handlaren får betala för varje kortköp.

    Bankerna säger sig vilja minska kontanthanteringen, ivrigt påhejade av Riksbanken. Men om så var fallet finns en rad åtgärder som bankerna skulle kunna göra, bland annat att minska avgifterna för kortköp och kortinnehav. Vi får väl se om handeln, genom sina organisationer, kan göra något åt sina avgifter. Som kortinnehavare är det svårare, så länge inte organisationer som Sveriges konsumenter tar upp saken. Till dess får vi protestera, var och en, hos banken. Bankerna vill ju tvinga oss att ha bank- och betalkort, som vi får betala för.

    UYppdatering: Bankerna ställer sig helt oförstående till handelns kritik mot avgifterna för kortbetalning, berättar SvD i en uppföljande artikel.

    Andra bloggar om: , , ,

  • I dag publiceras min debattartikel om konsumentpolitik på SvD Brännpunkt. Min förhoppning är att konsumentpolitiken ska diskuteras inför valet, det behövs. Läs och begrunda!

    Andra bloggar om: , ,

  • Transportstyrelsen tog över ansvaret för körkortsfrågor från länsstyrelserna den 1 januari i år. Men myndigheten verkar vara helt oförberedd för uppgiften. Timmar i telefonkö, en icke fungerande hemsida, mejl som inte besvaras och beslut som aldrig kommer. Det är några av de problem som personer som försöker komma i kontakt med Transportstyrelsen i olika körkortsärenden drabbas av, berättar DN.

    En rad personer har anmält problemen till JO. Det gäller till exempel lång väntan på att få tillbaka indragna körkort. Också Domstolsverket har reagerat på bristerna och trots att Förvaltningsrätterna i en rad län har stött på Transportstyrelsen för att få in handlingar har det dragit ut på tiden.

    - Grunden till problemen är att vi fick ta över så många ärenden från länsstyrelserna. Men det blev bättre och bättre fram till sommaren tills semestrarna kom. Sedan har de ökat igen. Vi räknar med att vara full styrka i mitten av augusti och kommer då att kunna korta köerna igen, säger Tina Löfdahl, ställföreträdande enhetschef för körkortsenheten på Transportstyrelsen, till DN.

    Allt tyder alltså på att myndigheten var helt oförberedd för sin uppgift, ett ansvar som faller tillbaka på myndighetens ledning. Den borde ta konsekvenserna för sina misstag, så här får det inte gå till i myndighetssverige!

    Uppdatering: TT refererar DN-artikeln, vilket publiceras i flera tidningar.

    Andra bloggar om: ,

  • Sopor Att många, många ton mat slängs i butikerna är ett problem för oss konsumenter. På flera sätt, det ger inte bara högre priser utan är också ett miljöproblem. De miljöeffekter som produktion och transporter ger är i bokstavlig mening bortkastade.

    Konsumentföreningen Stockholm (KfS)har länge varit aktiva i denna fråga. De lät studenter vid Lantbruksuniversitetet (SLU) kartlägga svinnet i tre butiker under en veckas tid. Därefter gjordes en uppskattning som visar att det bara inom Coop Forum och Coop Konsum slängs omkring 1 200 ton kött varje år. KsF har också haft ett seminarium om matsvinnet.

    Nu finansierar Nordiska ministerrådet en stor kartläggning av orsakerna till matsvinnet i butiker och hos grossister i de nordiska länderna, skriver Svenska Dagbladet. Rapporten ska vara klar i slutet av året, berättar SvD. TT har också en notis om uppdraget.

    Konsumenternas krav på välfyllda hyllor och handlarnas ovilja att rea ut mat med kort bäst före-datum är några orsaker, skriver SvD i sin artikel.

    Själv brukar jag hålla ögonen öppna efter varor med kort tid kvar, och brukar ofta göra fynd. Kan jag inte använda dem omedelbart hamnar de i frysen. Att handla sådana varor är inte snålt, det är miljömedvetet, skriver min vän Louise på sin blogg. Det har jag tagit till mig.

    Jag ser med spänning fram emot resultatet av studien, men det är uppföljningen som blir det viktiga. Hur ska svinnet minskas?

    Andra bloggar om: , , ,

Protected by Akismet
Blog with WordPress