Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Liivsmedel & produktion
  • Ekomjölk är mycket rikare på hälsosamma omega-3-fettsyror än vanlig mjölk. Det skriver Svenska Dagbladet (i en låst artikel) och hänvisar till en ny stor studie i USA. Men nyheten uppmärksammas även av TT.

    Tidigare studier, även svenska, har pekat i samma riktning som den amerikanska, säger Pelle Fredriksson på Sveriges lantbruksuniversitet till tidningen. Han förklarar den högre omega-3-halten i ekomjölk med att korna får gå ute och beta.

    Det kan väl vara en tröst för den som inte vill äta fet fisk, som är en utmärkt källa för Omega-3.

    Uppdatering: Den undersökning som SvD refererar till är gjord i USA. Men svenska kor äter annat foder än de i USA, därför skiljer det mindre mellan ekologisk och traditionell mjölk i Sverige, säger professor Ulf Emanuelson vid SLU till Ekot.

    Andra bloggar om: , ,

  • Nyligen köpte jag en stor, färsk, kyckling. Den kallades gårdskyckling och varumärket var Kronfågel. Kycklingen vägde ungefär två kilo och såldes i ett tråg som var stort som ett A4-ark.

    Jag kan visserligen laga mat, inklusive kyckling, men ville ändå läsa innehållsdeklarationen och tillagningsanvisningen. Men det var inte lätt. Efter letande hittade jag en liten etikett på förpackningens undersida.

    På hälften av etiketten återfanns tillagningsanvisning samt innehålls- och näringsdeklaration. Men texten var så liten att jag, som ser halvtaskigt, inte kunde läsa den. Att texten delvis var utplånad gjorde inte saken bättre. Etikettens text var antagligen utskriven på en bläckstråleskrivare och hade inte klarat påfrestningarna under resan till butiken.

    Då gick jag in på Kronfågels webbplats. Men det var inte lätt att hitta någon tillagningsanvisning. Genom att söka på Gårdskyckling och tillagning fick jag ett antal recept, men hela tiden rekommenderades jag att först tillaga kycklingen enligt anvisningen. Efter en hel del letande, med stigande irritation, hittade jag till slut en tillagningsanvisning.

    Man kan undra varför Kronfågel tycker att vi ska nöja oss med en liten etikett med minimal textstorlek. På undersidan finns ju plats för en etikett som kunde vara nästan lika stor som förpackningen. Då kunde man dessutom kosta på sig en textstorlek som även passar den som ser lite sämre. Dessutom kunde man göra tillagningsanvisningen lätt att hitta på webbplatsen.

    Uselt av Kronfågel, man kan undra om de har något att dölja?

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • MjolkglasLivsmedelsverket vill införa ett totalförbud för försäljning av opastöriserad mjölk, berättar Ekot. Redan i dag är försäljningen av opastöriserad mjölk starkt begränsad. Bonden får bara sälja mjölken direkt till enskilda konsumenter, på den egna gården.

    I Sverige är all mjölk som säljs i butiker lågpastöriserad, upphettad till 72-74 ºC under 15 sekunder och därefter snabbt nedkyld. Det tar kål på hälsofarliga bakterier, men inte de som påverkar hållbarheten.

    Livsmedelsverket anför att något eller några fall där personer blir sjuka förekommer varje år. Eftersom få dricker opastöriserad mjölk är risken tillräckligt stor för ett förbud.

    Men många vill ha opastöriserad mjölk, i många fall av hälsoskäl. De anser den vara nyttigare. Andra vill ha mjölk ”som den smakade förr”. En bloggkollega, Husfadern, har startat en namninsamling till förmån för den opastöriserade mjölken.

    Motståndare mot ett förbud menar att man istället borde införa ett system liknande det som finns i till exempel Finland och Frankrike. Där får opastöriserad mjölk säljas dagsfärsk ur automater. Samtidigt kontrolleras mjölken regelbundet så att den inte innehåller farliga bakterier. Livsmedelsverket menar att ett sådant system inte skulle fungera, enligt Ekot.

    Jag kan inte se att det är motiverat med ett förbud. Låt dem som vill behålla möjligheten. Möjligtvis kan en ökad kontroll vara motiverad.

    Uppdatering: Ett förbud kan innebära slutet för traditionell småländsk ostkaka. Det menar KD-politikern Irene Oskarsson från småländska Aneby ensligt TT.Hon får medhåll från Håkan Jönsson som forskar om matkultur vid Lunds universitet.

    – Det finns en risk att den här typen av beslut gör att de få aktörer som fortsätter tillverka mat på traditionellt vis försvinner, säger han till TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • Många svenska konsumenter vill veta hur djuret haft det innan dess kött hamnar på tallriken. Var är det fött och uppfött? Var är det slaktat och hur gick transporten till. Förhållandena och regelverken är väldigt olika i olika länder.

    Just nu är EU på väg att ta fram nya regler för hur köttet ska märkas och förslag ska läggas i december. Men de tänkta alternativen möter kritik. I stället för att lyssna på konsumenterna väljer EU-kommissionen att gå den europeiska köttindustrins väg, hävdar företrädare för den svenska köttbranschen på SvD:s debattsida. De ser märkningen som en ödesfråga för den svenska branschen.

    Frågan om märkning uppmärksammas även av Ekot.

    – Ja vi har ju jobbat för en ursprungsmärkning, därför att det ligger i både i svenska bönders intresse och svenska konsumenters intresse och allt däremellan. Vi är besvikna därför att några av de alternativ EU föreslår är egentligen inte en ursprungsmärkning, utan snarare att man döljer ursprung, eller gör det mer oklart, säger LRF:s ordförande Helena Jonsson till Ekot.

    Enligt förslaget ska visserligen stå var djuret är uppfött och slaktat, men med så få detaljer att det är möjligt att föda upp djur i ett land och sedan transportera det till ett annat för slakt, skriver Ekot.

    Jag kan inte annat än instämma i kritiken. Några gemensamma och heltäckande regler för djurhållning lär vi knappast få. Då är det viktigt med en heltäckande märkning.

    Uppdatering: Centerpartiet kräver fullständig ursprungsmärkning av gris, får, get och fjäderfä och har kravet som en profilfråga, skriver SvD i en artikel som även uppmärksammas av TT.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Transfetter, enkelt uttryckt fetter som härdats i industriella processer, har diskuterats genom åren. De flesta tycks vara överens om att de inte är några hälsoprodukter, att de ökar risken för hjärt/kärlsjukdomar och cancer. Redan för två år sedan tog riksdagen ett majoritetsbeslut om att snarast införa ett förbud mot transfetter efter dansk modell, men ännu har inget hänt. Livsmedelsverket och Regeringen hävdar att en minskning skett på frivillig väg.

    Det är SvD som tar upp frågan igen, med hänvisning till en dansk undersökning som visar att Sverige ligger i europatoppen när det gäller förekomst av transfetter i livsmedelshandelns produkter. Transfett används för att ge en fastare, smörliknande konsistens åt vegetabiliska oljor, men även för att öka hållbarhetstiden, skriver SvD.

    Den danska forskargruppen har tagit fram rapporter som är tänkta som underlag inför ett EU-beslut om transfetter.

    Förekomsten av transfett sjönk inom EU mellan 2006 och 2009 men nya provtagningar under 2012 visade att transfettet fortfarande är vanligt i östra EU och balkanländerna där stora tillverkare använder det i en del produkter som sedan sprids över EU, enligt SvD.

    Den minskning som västeuropeiska tillverkare genomfört kan alltså vara en chimär. Transfetterna når våra butiker ändå.

    0Andra bloggar om: , ,

  • saltkristallerDet finns mer än dubbelt så mycket salt i vissa livsmedelsprodukter jämfört med andra produkter av samma slag. Det konstaterar Konsumentföreningen Stockholm (KfS) efter att ha granskat salthalten i 294 livsmedel i de svenska butikshyllorna.

    Det skriver föreningen i ett pressmeddelande som även uppmärksammas av TT. Föreningens rapport, ” Salt II – Granskning av saltmängd i våra livsmedel”, uppmärksammas också i en SvD-artikel.

    – Fem gånger mer salt i Lidls potatismos än i Icas. Tre gånger så mycket salt i Coops Branflakes som i Willys Garant. Nästan dubbelt så mycket salt i rökt Lönnebergaskinka som i ICAs och Coops skinka. Dubbelt så mycket salt i Citygross pytt i panna som i Coops. Det är stor skillnad på hur mycket salt det är i olika varumärken, säger Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö på KfS.

    Enligt hälso- och livsmedelsmyndigheter i Sverige och internationellt bör vi inte äta mer än 5-6 gram salt per dag, men vi äter i genomsnitt dubbelt så mycket. Nästan 80 procent av det salt vi får i oss kommer med maten vi köper i butik och äter på restaurang, skriver Kfs.

    Andra bloggar om: , , ,

  • En härva med kött som flaggats falskt har avslöjats av Miljönämnden i Helsingborg efter tips efter en inspektion i Malmö, berättar HD. Avslöjandet tas också upp av Ekot samt av TT.

    Företaget Meatsson AB har levererat polskt kött under svensk flagg till bland andra ICA och KF i Sverige. Det handlar om åtskilliga ton kött som har levererats från anläggningen i Sydhamnen i Helsingborg till Sverige, Holland och Danmark, berättar Ekot. Sammanlagt rör det sig om 50 ton.

    Köttet har också märkts med ett sigill som visar att företaget hade tillstånd från Livsmedelsverket. Men något tillstånd fanns inte, det hade gått ut.

    Bolaget har ålagts att återkalla det kött som finns kvar och en åtalsanmälan ska lämnas in, uppger HD. Enligt Ekot kommer Livsmedelsverket att inrikta sig på att avslöja olika typer av fusk. Tidigare har verket främst inriktat sina kontroller på att hitta hälsofarliga produkter.

    Fusket lönar sig tydligen. Det visar den senaste tidens skandaler. Men kontrollen måste bli bättre!

    Uppdatering: Företaget ska nu polisanmälas av miljöförvaltningen, berättar TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • – Det handlar inte om att vi ska sluta salta på maten, men vi bör äta betydligt mindre salt, säger Louise Ungerth, Chef Konsument & Miljö, vid Konsumentföreningen Stockholm (KfS).

    Det kan låta motsägelsefullt. Men faktum är att 80 procent av det salt vi får i oss kommer med maten vi handlar i butik eller när vi äter ute, resten tillsätts när vi lagar mat. I Sverige äter vi mer än dubbelt så mycket salt som de 5 gram som WHO, EU och Livsmedelsverket rekommenderar av folkhälsoskäl. Saltfrågan tas upp av KfS i ett pressmeddelande inför ett miniseminarium om saltfrågan.

    För mycket salt kan leda till högt blodtryck och en rad följdsjukdomar, som stroke.

    KfS tycker att det är avgörande att regeringen, livsmedelsbranschen och restaurangnäringen hjälper till. Exempelvis krävs en nationell strategi för att minska saltintaget, något som finns i flera andra länder.

    Enligt Ekot får föreningen medhåll från Anette Jansson, som är dietist på Livsmedelsverket. Hon tycker att politikerna inte prioriterat frågan tillräckligt och efterfrågar mer resurser.

    – Vi har inget riktigt politiskt stöd i frågan och det efterlyser industrin. Vi skulle behöva ett mer tydligt uppdrag kring att jobba med saltet, det tror jag skulle vara bra. Det är så man har jobbat i andra länder. När man har fått ner intaget eller mängden i olika livsmedel har det varit en fråga på politisk nivå. Då kan man få industrin att reagera lite snabbare än vad vi kan få i Sverige genom att bara föra en dialog mellan myndigheter och industri, säger Anette Jansson, till Ekot.

    I en mejl-kommentar till Ekot säger Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, som är ansvarig för livsmedelsfrågor, att frågan är viktig. Men Sverige har valt att föra en dialog med branschen istället för att lagstifta.

    Uppdatering: KfS verkar ha lyckats i att få igång en debatt. Tillsammans med professor Lena Hulthén publicerar Louise Ungerth en debattartikel i ämnet. TT refererar pressmeddelandet i flera tidningar och SvD följer upp med en egen artikel och en chatt i frågan. Mothugg kommer från professor Anders Alvestrand som menar att saltfrågan är överdriven. SvD har också intervjuat Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) som bekräftar att han inte vill lagstifta om saltmängderna.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Torsk2Det ska bli enklare att få information om var fisk och skaldjur är fångad och på vilket sätt. Det skriver Jordbruksverket in ett pressmeddelande.

    Förutom artens handelsbeteckning, produktionsmetod och fångstzon måste nu även bland annat vetenskapligt namn samt redskapstyp anges när produkten säljs till konsument.

    – Det kommer att bli tydligare för konsumenten var fisken eller skaldjuren är fångade och på vilket sätt. Kravet på märkning med denna information gäller framöver även vid försäljning till storkök, säger Annelie Rosell, Jordbruksverket.

    Förändringen är en följd av den nya marknadsordningen för fiskeripolitiken som träder i kraft 1 januari 2014.

    Andra bloggar om: , ,

  • Livsmedelsverkets provtagning av sik fiskad i Vättern visar att vissa fiskar innehåller så höga halter dioxiner och PCB att ett försäljningsförbud kan bli aktuellt. Det skriver verket i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av SR.

    – Det här är ingen rolig nyhet, varken för yrkesfiskare eller fritidsfiskare. Men halten av dioxiner och PCB i siken är hög, i vissa fall nästan dubbelt så hög som gränsvärdet, och därför råder vi nu barn och kvinnor i barnafödande ålder att äta siken högst 2-3 gånger per år, säger Anders Glynn, toxikolog på Livsmedelsverket.

    Resultaten har överlämnats till länsstyrelserna i Västra Götaland, Östergötland, Jönköping och Örebro. Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om vilka åtgärder som måste vidtas, exempelvis säljförbud.

    Andra bloggar om: , , ,