Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har hållit seminarier under rubriken Matnyttigt. En rad forskare berättade om forskningsläget inom olika områden. Före detta biografen Rival i Stockholm var fullsatt, men jag hade lyckats få en plats.
I programmet fanns bland annat en trendspaning av Louise Ungerth, KfS, och Kristina Ossmark, Coop. Några av trenderna framgår av rubriken: Naturligt, fritt från, bekvämt och syndigt. Och, fick jag snart klart för mig, de gick in i varandra.
Den stora trenden är mat och hälsa. Vi vill äta hälsosamt och ibland är gränsen mellan läkemedel och livsmedel är hårfin. Det finns så kallad mervärdesmat (functional food) med kolesterolsänkande talloljor i margarinet och fiskoljor i mjölken. Andra produkter bygger nog mer på tro, som läsk med örtextrakt. Ibland undrar jag hur tillverkarna tänker, när ”hälsosam” lågkaloriyoghurt innehåller en rad kemiprodukter som konsistensgivare, färgämnen och sötningsmedel.
Yoghurten, utan fett och socker, skulle kunna vara ett exempel på ”fri från”-trenden där produkterna inte ska innehålla något speciellt oönskat ämne, exempelvis socker. Vår sockerjakt har faktiskt fått sockerförbrukningen per capita att gå ned för första gången på åtskilliga decennier.
Yoghurten är knappast ett exempel på en annan trend – äkta och naturligt. Den hänger ihop med den allmänna fokuseringen på miljöfrågorna. Antalet ekologiska produkter ökar, det finns till och med kommuner som prioriterar dem. Vi är i ökad utsträckning beredda att betala mer för sådana produkter. Att många dessutom tror att de smakar bättre, och är nyttigare att äta, gör inte saken sämre.
Ekologi är dessutom en del av en annan trend. Antalet rättvisemärkta varor ökar. Vi är beredda att betala mer för varor som är framställda under anständiga förhållanden för lantarbetarna – ekonomiskt, socialt och arbetsmiljömässigt.
Rättvisemärkt rör produktion i tredje världen. En annan trend ligger oss närmare i geografin, och det är just det som är själva finessen. Kunderna efterfrågar lokalt och regionalt producerade produkter, och handlarna anpassar sig. De tar in varor från regionen och producerar själva färdiglagad mat. Vi vill veta matens ursprung och det finns till och med restauranger där du kan välja mellan kött från olika gårdar.
En annan kul utvecklig är det så kallade matmeccanot. I stället för att köpa kompletta färdiglagade måltider kan man köpa fisk, kött eller fågel i färdiglagad eller nästan färdiglagad form. Sedan kompletterar man med potatis, ris eller pasta och slutligen med grönsaker och sås. Variationsmöjligheterna blir stora och du bygger måltiden själv. Då kan man fortfarande påstå att man lagat maten själv. Trenden kan dras ut till det som förekommer i USA. Där finns det butiker (Dream dinners) där kunden går in i ett kök och lagar veckans mat. Med hjälp av recept och färdigskurna ingredienser lagas mat för hela veckan. Din egen uppgift blir att sätta samman ingredienser, paketera, kyla och frysa. Två timmars insats och du har hela veckans måltider klara.
En glädjande följd av de jordnära trenderna är en dragning till småskalighet. Det pågår en utveckling mot mindre, och mer lokala, butiker. Den kanske får en extra skjuts nu när folk börjat inse att bilresan till och från den stora köpladan är den stora miljöboven när det gäller mattransporter.
Den jordnära trenden har också en form av mottrend – lyxtrenden. Vi handlar gärna dyrare mat, till exempel svensk löjrom och lyxig Pata negra-skinka. Vanliga tillverkare, med mer vanliga produkter, hänger på och gör gärna om förpackningarna för att utstråla lyx.
Andra bloggar om: Konsumentföreningen Stockholm, Konsumentförening, Mat, Hälsa, Småskalighet, Lokala produkter
