web analytics
  • Juridik, Lagstiftning 24.10.2011

    Juristsvenska är ofta tillkrånglad och använder ofta ålderdomliga ord. Ibland har jag funnit att de inte själva begriper vad de skrivit, jag har själv bearbetat texter som är fulla av motsägelser. Juristspråket uppmärksammas i en artikel i Dagens Juridik som jag hittar via en TT-artikel.

    Tvärt emot vad man kan tro är det oftast yngre jurister som krånglar till det, medan äldre hurister skriver rakt upp och ner.

    – De använde oftare ett fikonspråk, utan rak ordföljd och med ålderdomliga ord, medan de äldre skrev rakt upp och ner, säger Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, till DJ.

    En förklaring kan vara, enligt tidningen, att jurister under utbildningen ofta läser äldre böcker, och språket i dem fastnar. Med erfarenhet blir språket enklare.

    Jag vet att det pågår arbete för att förenkla språket. Till exempel ska lagtexter som lämnar Riksdagen inte innehålla ordet skall, som ofta upplevs som alltför formellt. Det ersätts av ordet ska.

    I artikeln finns ett annat exempel. Hovrätten för Västra Sverige försöker städa språket i sina domar. För att alla ska förstå vad som står i en dom försöker de undvika krångliga ord. ”Ehuru” ersätts till exempel med fastän/trots att och ”eljest” med annars/på annat sätt.

    Men det är bra att juristspråket uppmärksammas. Men jag kan tycka att skriftlig framställning kanske borde få ett ökat utrymme under utbildningen. Det är meningslöst om många svenskar inte begriper vad juristerna skriver.

    Andra bloggar om: , , ,

    Skrivet av av Carl @ 9:35

  • Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *