Låt mig säga det på en gång, jag brukar ha den största respekt för Karin Bojs. Hon är en kunnig chef för en av Sveriges få vetenskapsredaktioner, på DN.
Men ibland får hon mig att reagera, och undra vad hon håller på med. De två senaste fallen gäller vetenskapliga undersökningar om effekterna av olika dieter.
Den ena artikeln gäller en jämförelse mellan olika bantningsmetoder, som publicerades i den ansedda medicinska tidskriften JAMA. Tre hundra gravt överviktiga kvinnor delades in i olika grupper som följde var sin bantningsmetod.
Jag har bloggat om undersökningen och de slutsatser Karin Bojs och andra drog. Resultatet var ganska dåligt, den grupp som minskade mest i vikt gick i snitt ned 5,2 kilo. ”Atkins metod fungerade bättre än de tre övriga metoderna” skrev Karin Bojs i sin artikel. Slutsatsen är märklig. När det gäller viktnedgång visar forskarnas artikel bara en vetenskapligt säkerställd skillnad, mellan Atkins och en annan diet med lågt innehåll av kolhydrater, Zone. Möjligtvis kan man påstå att Atkins fungerar bättre än Zone. Ingen annan skillnad kunde visas. En av de andra dieterna, Learn, är dessutom snarlik de kostråd som ges i Sverige.
Mitt andra exempel bygger också på en forskarrapport i JAMA. Rapporten handlar om en 1,5-årig jämförelse mellan två viktminskningsdieter. Den ena baserades på lågt glykemiskt index (GI), den andra på ett lågt fettinnehåll (LFI).
I studien deltog 73 feta patienter, alla med ett BMI (Body Mass Index) över 30. Studien visar ingen skillnad i slutresultat vad gäller viktnedgång mellan dieterna. Dock fick personer med höga insulinnivåer en bättre viktnedgång med GI-metoden. Höga insulinnivåer är en riskfaktor när det gäller att utveckla diabetes.
Även i denna undersökning var viktnedgången liten. I gruppen med störst viktnedgång var snittet 5,8 kilo, trots att de var ordentligt överviktiga.
GI-metoden bygger på de kostråd som länge har getts till diabetiker. Den är säkert bra för personer med trassligt blodsocker, vilket resultaten i undersökningen antyder. Livsmedelsverket sammanfattar och kommenterar resultaten och DN har en artikel om undersökningen.
Samtidigt skriver Karin Bojs en artikel där hon hävdar att många undersökningar bekräftar GI-metodens förträfflighet. Svenska kostråd är ovetenskapliga, hävdar hon. Jag citerar artikeln:
En läkemedelsmyndighet skulle aldrig drömma om att godkänna en ny medicin förrän det finns solida resultat från välgjorda randomiserade studier.
Märkligt nog ger sjukvården och Livsmedelsverket fortfarande kostråd som inte lever upp till samma krav.
I inledningen av artikeln skriver hon dessutom att Livsmedelsverket rekommenderar att 25-35 procent av matens energi ska komma från fett. Detta som ett exempel på att verket betonar lågt fettinnehåll. Men GI-kosten i undersökningen ovan innehöll just det, 35 procent fett.
Man får inte heller glömma bort att de allmänna kostråden är avsedda för vanliga, friska, personer. Många av de undersökningar som citeras gäller sjuka, till exempel feta, patientgrupper. Det gäller till exempel de båda nämnda undersökningarna.
Att Karin Bojs inte gillar de svenska kostråden, som ges av företrädare som Stefan Rössner och Livsmedelsverkets Åke Bruce, är helt klart. Men att med exempel som dessa artiklar påstå att kostråden är ovetenskapliga verkar inte speciellt väl underbyggt.
Andra bloggar om: Bantning, Diet, Atkins, Forskning, Viktminskning, GI-metoden, Karin Bojs
Lämna ett svar