I mogon, den 7:e juni, är det dags att välja våra EU-parlamentariker. Att jag har konsumentglasögonen på när jag väljer är väl tämligen självklart. För att förbereda mig var jag för ett par veckor sedan på en utfrågning av (pdf) kandidaterna, som Sveriges konsumenter anordnade. Dessutom har jag sett tv-programmet där Plus-Sverker frågade ut kandidater.
Ingen av utfrågningarna var särskilt upplysande. Det var mest mat som stod på kandidaternas agenda. Men det är klart att mat är viktigt, inte minst när det gäller märkning. Men jag får fundera vidare.
Jag har inte sympati för SD på någon enda fläck, så dem stryker jag direkt.
M och KD går bort. De tillhör den partigrupp i parlamentet som är mest marknadsliberal. Och dessutom drivit igenom det direktiv gett oss IPRED-lagen och datalagringsdirektivet. I gruppen ingår Berlusconis och Sarkozys partier, så dem får man på köpet. Dessutom har jag inte lust att företrädas av en tokreligiös kreationist, KD:s Ella Bolin.
S väljer jag också bort. Visserligen har deras kandidat Åsa Westlund gjort ett utmärkt arbete i parlamentet för att stoppa farliga tillsatser, som azo-färger. Men S har också stött IPRED- och datalagringsdirektiven, det väger över.
C och FP vet jag inte riktigt var jag har. De är klart marknadsliberala, C närmast tokliberala, vilket gör att jag inte vet om de kommer att stå på min sida mot industrin. Visserligen har jag stor respekt för Marit Paulsen, och hennes kunnighet när det gäller jordbruksfrågor, men vill hon ha min röst får hon byta parti. Dessutom får hon sluta med att propagera för en euro-anslutning.
FI och Piratpartiet verkar inte ha konsumentfrågor på sin dagordning. Visserligen sympatiserar jag med piraterna när det gäller integritetsfrågor, men mer blir det inte.
Återstår Junilistan, MP och V.
Vilket jag väljer, det får vi se i morgon!
Andra bloggar om: EU, EU-parlamentet, Val, Konsumentfrågor
Lämna ett svar