Kremering av avlidna bör upphöra eftersom proceduren bidrar till växthuseffekten, menar den australiske forskaren Roger Short. Bättre vore att begrava de döda i papplådor under träd, skriver SvD.
Enligt professor Short frigörs över 50 kilo koldioxid vid kremering av en genomsnittlig vuxen man, en process som tar 90 minuter i 850 graders värme. Då har man ändå inte räknat med koldioxideffekterna av bränslet eller tillverkningen och bränningen av träkistan.
Men det finns miljövänligare sätt att hantera de avlidna, säger Short. En god tanke kunde vara att människor skänker sin kropp efter döden som näring åt skogen, exempelvis genom att låta sig begravas i en papplåda under ett träd. Medan kroppen sönderfaller kan trädet ta upp näringsämnen och omvandla koldioxiden till livgivande syre i årtionden framöver, skriver tidningen.
I Sverige är det mycket svårt att få tillstånd att begravas på annat ställe än på en begravningsplats, så träden får nog planteras där.
I en annan artikel berättar SvD att andelen jordbegravningar ökar i Sverige. Ulf Lernéus, förbundsdirektör på Sveriges begravningsbyråers förbund, har två förklaringar till ökningen.
En är yngre människors miljöhänsyn. Många ser en nedsänkt kista som ett miljövänligare alternativ till att låta giftiga tandplomber förångas i kremeringsugnen.
Den andra förklaringen är att personer med invandrarbakgrund inte alltid kan tänka sig kremering.
Andra bloggar om: Begravning, Kremering, Koldioxid, Jordbegravning
Lämna ett svar