I årtionden har hushåll kunnat få billigare el när energiförbrukningen är låg. Men systemet är på väg bort. Elbolagen avvecklar systemet när ny teknik införs, berättar DN i en artikel.
– Vi erbjuder inte längre detta i nyförsäljningen, säger Anders Bergman, prisansvarig hos Eon.
I flera decennier har hushåll kunnat välja om de vill ha elräkning med tidstariff. Det betyder att elkunderna får ett lägre elpris från klockan 22 på kvällen till 6 på morgonen och under sommarmånaderna – när elförbrukningen är låg. Tidstarifferna infördes när kärnkraften byggdes ut. Kärnkraften, som producerar el dygnet runt, gav ett överskott på nätterna och på dagarna räckte kraften inte till när industrierna var igång.
Det finns två huvudanledningar till att allt fler elbolag överger tidstarifferna. 1999 infördes det en reform som gjorde det enklare för kunden att byta leverantör. En bieffekt blev att elbolagen slutade med att gå ut med nationella kampanjer om tidstariffer eftersom de inte visste vilka som hade en elmätare som klarade en tidsuppdelning.
Ett annat skäl till att tidstarifferna avvecklas är att elbolagen byter från manuella till fjärravlästa elmätare. De enklaste nya elmätarna klarar inte att registrera dagförbrukningen från nattförbrukningen. Elbolagen vill heller inte ha tidsuppdelade taxor när en så stor förändring ska genomföras.
Vattenfall är det enda av de stora elbolagen som låter nya kunder ansluta sig till systemet, och då släpper man endast in kunder som har Vattenfall som elnätsleverantör. I dag har Vattenfall drygt 90.000 privatkunder som har tidstariff, enligt DN.
Med dagens teknik är det fullt möjligt att låta en modern elmätare att skilja på olika tider. Antingen har bolagen valt bort den möjligheten eller också mörkar man den. Det gäller uppenbarligen att tjäna lite extra. Med nuvarande elpriser och vinstmarginaler borde elbolagen ha råd att införa nattaxa dygnet runt.
Andra bloggar om: Elpriser, Tidstariff, Natttaxa
Timtaxa ska vi ha, inte nattaxa!
De modernaste – inte alla sorter – elmätare som nu monteras in klarar timavläsning och då kan man få direkt koppling till elmarknadens spotpris.
Men det är tyvärr inte tekniskt så lätt. Med månadsavsläsning: 1 mätvärde i månaden, med timavläsning 600 mätvärden i månaden. Med fem miljoner elmätare blir det 50 miljarder mätvärden om året att jonglera med. Vem betalar det?
(Länken till den kommersiella webbplatsen borttagen av Carl, se kommentarsreglerna)
Magnus Askaner: Mängden mätvärden torde inte vara något som helst problem att hantera i en dator, jämför till exempel antalet transaktioner i en bank. Det borde elbolagen betala eftersom de gör enorma vinster på att införa fjärravlästa mätare.
Att koppla priserna till spotmarknaden kan man överväga den dag då den nordiska elbörsen fungerar som en marknad, och int som i dag, ett oligopol där den sist producerade kWh:en sätter priset. /Carl