Bankerna har just släppt sina bokslut för tredje kvartalt. De visar att bankerna tjänar allt mer pengar på räntenettot, det vill säga skillnaden mellan in- och utlåningsräntor. Enkelt uttryckt lånar vi ut våra pengar till bankerna, och får mycket låg ränta, som i sin tur lånar ut pengarna till en mycket högre ränta.
Under de senaste två veckorna har riksbanken sänkt sin styrränta med en procent. Det har ändå inte påverkat boräntorna mer än marginellt.
Tidigare har styrräntan haft en direkt koppling till boräntorna, och då framför allt den rörliga. Har styrräntan ändrats har boräntorna ändrats med samma procentsats.
Men det gäller inte längre, säger bankerna och Riksbanken. Detta skulle bero på finanskrisen, och att bankerna därför vill ha en högre ränta när de lånar ut till varandra. Men Stiborräntan, som är ett genomsnitt av bankernas kostnader för att låna av varandra, dök direkt när Riksbanken aviserade den senaste räntesänkningen. Och regeringen har avsatt 1 500 miljarder kronor som bankerna kan låna till fördelaktig ränta. Något som vi subventionerar över skattsedeln.
Bankdirektörer! Nu har ni ingenting att skylla på längre. Det är dags att sänka de rörliga boräntorna, skriver DN:s Maria Crofts i en kommentar.
DnB Nor var den enda bank som sänkte den rörliga boräntan på torsdagen efter Riksbankens räntebesked. Den norska banken sänkte med 0,48 procentenheter. På eftermiddagen meddelade SBAB att banken sänker tremånadersräntan med 0,60 procentenheter på fredagen. Nordea sänker sin rörliga ränta med 0,25 procentenheter och tremåndersräntan med 0,5 procentenheter på måndag.
Nu är det dags för er andra att följa efter, skriver hon.
Jag håller med. Det är dags att boräntorna sänks, och det på riktigt. Det duger inte med någon tiondels procent. Annars kan vi inte ha något förtroende för bankerna längre. Förtroendet är redan naggat på grund av det stora räntenettot. Bankerna och dess ägare måste ta ett större ansvar!
Andra bloggar om: Banker, Boräntor, Räntenetto, Styrränta, Utlåningsränta, Ränta