Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2011 » oktober
  • Förstoringsglas Tidigare i år berättade jag att Konsumentföreningen Stockholm tillsammans med Sveriges Konsumenter börjat testa läsbarheten för texter på förpackningar. Nu har den tidigare rapporten följts upp med en undersökning, gjord med hjälp av kunder i en livsmedelsbutik. Kunderna fick försöka läsa texten på tre förpackningar; Barillas Fusillo, Anthon Bergs marsipan och Sempers barnmatsburk.

    Resultatet visar att:

    • Sju av tio har svårt att läsa Barillas pastaförpackning. Storleken på bokstäverna är för liten och det är för mycket text på olika språk.
    • Åtta av tio har svårigheter att läsa på Anthon Bergs marsipan. Förpackningen har ett glänsande förpackningsmaterial i silver och texten är liten väldigt.
    • Knappt en av fem kan se vad som står på Sempers barnmatsburk och en del ansåg att bokstäverna var för tjocka samt ifrågasatte val av typsnitt.

    – Allt fler vill veta vad de stoppar i sig och oläsbara texter är ett lagbrott. Dessutom är det extra viktigt för allergiker och andra för vilka det kan vara direkt farligt att utsätta sig för risker, säger Louise Ungerth, chef för konsument- och miljöfrågor på Konsumentföreningen Stockholm, till SvD som har en artikel om undersökningen.

    Inom EU pågår ett arbete med krav för märkningen av förpackningar. Men i de regler som röstats igenom tillåts fortfarande text med minimal storlek. Men arbetet fortsätter, uppger Livsmedelsverkets jurist Gunilla Henrysdotter, som jag talat med.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Ibland stöter man på saker som bara får en att ruska på huvudet och undra om det är sant. Senast upplevde jag det när jag lyssnade på Ekot. De berättade att USA-företag försöker lansera nedspolningsbara produkter, som toarullar och -borstar, här i Sverige.

    Varför man ska kunna spola ner rullen eller borsten i toaletten kan jag inte begripa. Dessutom lär risken för stopp i avloppen öka betydligt. Att branschorganisationen svenskt Vatten nu sökt hjälp hos EU-parlamentet för att få bort produkterna kan jag begripa.

    – Om det inte blir frivilliga åtgärder med det här trycket utav så kallade nedspolningsbara produkter så får vi väl se över om vi behöver stärka lagstiftningen, säger Anders Finnson, vd på Svenskt Vatten, till Ekot.

    Spola skiten!

    Andra bloggar om: , ,

  • Från den 1 oktober får danskarna betala extra för mättat fett, 16 danska kronor kilot. Den nyvalda danska regeringen har som ambition att fördubbla den. Syftet är att minska hälsoproblem, bland annat övervikt.

    Fettskatten har väckt debatt även i Sverige. Läkare är positiva till en fettskatt, men de svenska politiska debattörerna är skeptiska.

    – En fettskatt på mellan 20 och 30 procent skulle få positiv effekt i Sverige, säger Claude Marcus, professor vid Karolinska institutet, till TT.

    ”Det är inte aktuellt i Sverige. Skatteinstrumentet är ett trubbigt medel. Jag tror på upplysning, skolans viktiga roll och personligt ansvar”, skriver socialminister Göran Hägglund i en kommentar till TT.

    Fettskatten kommenteras på ledarsidor. Lotta Holm på HD tycker inte att fettet ska beskattas, däremot är hon positiv till en extra skatt på godis och läsk.

    I en intervju i GP tycker den liberale debattören och ledarskribenten Johan Ingerö att det inte är samhällets uppgift att få människor att äta rätt. Fettskatten är idiotisk och sådana lagar har en tendens att sprida sig, anser han och betonar det personliga ansvaret.

    – Samhällets ansvar handlar snarare om att via skolan till exempel, få barn att röra på sig mer, och sedan ta med sig den vanan, säger han till GP.

    Även matskribenten Henrik Ennart kommenterar fettskatten i SvD. ”Motorn bakom fetmaepidemin är snarare socker och andra snabba kolhydrater. Om staten vill styra matvanorna med priset så borde man premiera färska råvaror. I dag är det dyrare att köpa färska grönsaker än att handla chips.”

    Själv håller jag nog snarast med Henrik Ennart. Det liberala argumentet att staten inte har rätt att lägga sig i ger jag inte mycket för. Så länge det allmänna står för notan för följderna, till exempel sjukvård, har det allmänna också rätt att lägga sig i. Men jag tror inte på fettskatt, det är bättre att gynna sunda vanor än att beskatta dåliga.

    Uppdatering: DN inbjuder till en kommentars-diskussion om en svensk fettskatt.

    Uppdatering: Livsmedelsbutikerna i Danmark har höjt priserna på smör, ost och andra varor mer än den nya fettskatten berättigar till. Det visar en priskoll som tidningen Söndagsavisen har gjort, berättar TT-Ritzau.

    Andra bloggar om: , ,

  • Axfood återkallar ett parti provencalsk kryddblandning av varumärket Spice Field eftersom rutinanalys påvisat salmonella. Inga sjukdomsfall har rapporterats. Det skriver Axfood i ett pressmeddelande och varningen vidarebefordras av Slv.

    Partiet har bäst före-datum/ lotnummer 30-08-2014 1072912.

    Kryddblandningen som kan vara salmonellasmittad har sålts i flera av Axfoods butiker; Willys, Hemköp och Tempo.

    Risken att just kryddor ska innehålla smittämnen har diskuterats tidigare. Risken anses vara relativt hög och det har föreslagits att kryddor ska steriliseras med hjälp av joniserande strålning från radioaktiva ämnen. Förslaget har lagts på hyllan eftersom konsumenterna knappast skulle acceptera detta trots att ingen radioaktivitet finns kvar efter steriliseringen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det har tidigare talats om att hantverkare passar på att skruva upp sina priser när staten står för halva arbetskostnaden. Nu kommer DN med siffror som visar att så verkligen är fallet.

    I dag kostar det i genomsnitt 450-570 kronor per timme att anlita en hantverkare. När skatteavdraget för hantverkstjänster slog igenom på allvar sommaren 2009 var timpriset 390-450 kronor, skriver DN.

    Tidningen återger också siffror från en enkätundersökning om hantverkspriserna under 2010 som Skatteverket har gjort. Genomsnittsfaktureringen för en målare hamnar till exempel på 472 kronor. Mest kostar el- och VA-arbeten, 574 kronor per timme, innan rotavdraget är gjort.

    ROT-avdraget hade två syften; att skapa sysselsättning och göra svarta tjänster vita. Frågan är om det spelat ut sin roll, men avdraget är så populärt att det knappast går att avskaffa.

    Andra bloggar om: , , , , ,