Övergång från kommunal verksamhet till fjärrvärme i bolagsform blev en dyr affär för hushållen, berättar Dina Pengar. Energiexperter uppskattar att fjärrvärmebolagen tar ut uppemot 5 miljarder kronor för mycket av konsumenterna. Den nya fjärrvärmelag som regeringen lagt fram kommer inte att stoppa överpriserna, anser kritiska bostadsorganisationer.
När energikonsulten Ekangruppen på uppdrag av HSB granskade prissättningen blev slutsatsen att hushållen skulle kunna sänka sina energiskostnader med mellan 2 och 5 miljarder kronor genom att värma upp bostäderna med pellets eller värmepump i stället för fjärrvärme.
Problemet är att hushållen sitter fast hos lokala oreglerade monopol, där fjärrvärmebolagen själva bestämmer priset.
– Priserna fortsätter uppåt i år. I de större kommunerna stiger priserna med fyra procent, i flera fall blir det betydligt mer, säger Thomas Folkesson, energiexpert på Ekangruppen. Flera undersökningar visar att prisskillnaderna på fjärrvärme är betydande.
I Gnesta, som har landets högsta fjärrvärmepris enligt Energimarknadsinspektionen, betalar en villa 21 900 kronor per år för sin fjärrvärme. I Luleå, som har landets lägsta fjärrvärmepris, är kostnaden 10 375 kronor. Genomsnittskostnaden är 17 325 kronor om året.
– I 75 procent av alla kommuner är fjärrvärme inte längre det billigaste uppvärmningsalternativet. Det innebär att många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kommer att säga upp sina fjärrvärmeavtal och gå över till andra billigare alternativ som kanske inte är miljöfrämjande, säger Åke Johansson, informationschef HSB Riksförbund till Dina Pengar.
Andra bloggar om: Fjärrvärme, Kostnad, Uppvärmning
[…] har redan berättat att bolagiseringen, och i vissa fall privatiseringen, av de kommunala fjärrvärmebolagen har inneburit […]