Åtta av tio gillar inte gatuförsäljare. Kritiken gäller att de stör, är påstridiga och oseriösa. Det visar en undersökning som Konsument Göteborg har gjort, läser jag i GP.
De säljer mobil- eller el-abonnemang och kreditkort. De står där du går. Mitt i steget kommer lockropet, oftast en fråga som ”vilket bolag ringer du med?” Så kommer blocket fram och några snabba streck blir en uträkning som visar vilken vinnare du kan bli när bytet är gjort till det gatuförsäljaren erbjudit. Väl hemma kommer ångern. Men ångerrätten gäller inte vid den här typen av gatuförsäljning.
– När det är många gatuförsäljare på stan får vi problem! Det är vi som får se baksidan av det här, säger konsumentvägledare Monika Jukic.
Konsument Göteborg har fått många klagomål och reklamationer och det är orsaken till undersökningen. Resultat: konsumenterna är mycket missnöjda med gatuförsäljningen.
Undersökningen visar att åtta av tio personer är negativt inställda till denna typ av försäljning och sju av tio tycker att försäljarna är påstridiga.
Attityderna är lika hos män och kvinnor och såväl yngre som äldre ogillar gatuförsäljningen, även om äldre är mest negativa. De som inte är negativa ser både fördelar och nackdelar. Bland annat gillar de att få personlig kontakt med säljaren och information om nya varor.
Men de allra flesta anser:
• Försäljare stör mig i min vardag.
• Det kan vara svårt att säga nej till erjudanden.
• Man kan lockas till impulsköp.
• Jag tycker att försäljningsmetoden är oseriös.
• Jag tycker att försäljarna är påstridiga.
Allt enligt GP. Men det största problemet är att konsumentlagstifrningen inte gäller vid den här typen av försäljning. Att regeringen inte tagit itu med detta, trots påpekanden från Konsumentverket, är väl bara ett bevis för att vi har en konsumentminister som snarast verkar ointresserad av konsumentfrågor.
Andra bloggar om: Konsumentlagstiftning, Eventförsäljning, Gatuförsäljning, Konsumentministern, Ångerrätt, Nyamko Sabuni, Regeringen
”vi har en konsumentminister som snarast verkar ointresserad av konsumentfrågor.”
Inte bara verkar, hon har själv sagt att hon inte prioriterar dessa frågor. Hon är ju framför allt integrations- och jämställdhetsminister, och hur statsministern fick in konsumentfrågor där är för mig en gåta. En katastrof i sammanhanget är hon i vilket fall.