Jag har tidigare ifrågasatt politikernas betygshets, men då som faktiskt mått på elevernas prestationer. Det finns bättre sätt, som utvecklingssamtal.
Men jag inser att betyg måste användas i vissa lägen, till exempel som urvalsinstrument till högre utbildning. Men då måste de kompletteras med andra urvalsinstrument.
Gymnasiebetyg sätts ibland på andra grunder än kunskap, avslöjar Rapport med Skolinspektionens granskning av 30 gymnasieskolor som grund. Avslöjandet refereras av TT i flera tidningar.
Till exempel att man lägger väldigt stor vikt vid närvaro, eller att man har lämnat in sina uppgifter i tid eller hur man uppför sig, säger Marie-Hélène Ahnborg vid Skolinspektionen.
Det finns även skolor som hittat metoder som gör betygen mer likvärdiga.
-De skolorna till exempel rättar varandras prov, diskuterar bedömningsfrågor, samarbetar med andra skolor för att undvika att det blir skillnader mellan skolor berättar Marie-Hélène Ahnborg för Rapport.
Men så har det väl alltid varit, det gäller att ligga bra till hos läraren för att få bra betyg. Social kompetens har alltid lönat sig, inte bara i skolan.
Andra bloggar om: Betyg, Gymnasium, Gymnasiebetyg
Nu är det ju knappast ny kunskap eftersom bland annat Helena Korp visar på det här fenomenet i sin avhandling som är 6-7 år gammal. Och att lärarkåren inte klarar av att sätta korrekta betyg framgår även av skolverkets granskning av nationella prov: http://www.skolvarlden.se/artiklar/29-000-prov-har-granskats