Finansinspektionen bolånetak, som införs 1 oktober i år, verkar ha gett den effekt som kritikerna varnat för. Samtliga storbanker uppger att de kan ge andra krediter än vanliga bolån vid bostadsköp. Räntan blir dock högre, vilket innebär en högre slutkostnad för låntagaren, läser jag i SvD.
Syftet med bolånetaket var att minska skuldsättningen. Men om vi i stället tar andra typer av krediter för att ersätta de traditionella bolånen uppnås knappast det målet. I stället får låntagaren högre kostnader för sitt boende, och det kan knappast ha varit avsikten.
-Detta är inte ett bolånetak. Det är ett pantsättningstak, säger Rikard Josefson , ställföreträdande chef för kontorsrörelsen i SE, till SvDB.
Dock finns det de som tror att taket påverkar:
-Visst kan taket ge någon form av psykologisk effekt där köpare nu avvaktar för att man spekulerar i en nedgång på marknaden, säger Michael Skytt bolånechef på Nordea till tidningen.
Jag kan inte låta bli att ställa frågan: Var bolånetaket en god idé? Men det får väl framtiden visa, bolånetaket har inte trätt i kraft ännu.
Uppdatering: Finansinspektionen räknar ändå med att åtgärden ska ha en inverkan på lånemönstret, skriver SvD i en uppföljande artikel. FI lovar fler regleringar om målet inte nås.
Andra bloggar om: Bostad, Bolån, Bostadskrediter, Lånetak, Finansinspektionen
Lämna ett svar