Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Banker & finansiella tjänster
  • Redan i dag domineras marknaden av de så kallade storbankerna – SEB, Handelsbanken, Nordea, Swedbank och Danske bank. De har i det närmaste oligopol och sätter de villkor som påverkar oss kunder.

    Därför blir jag orolig när jag läser om fusionsplaner mellan Swedbank och SEB, som DI berättar om och som TT refererar i de flesta tidningar.

    Om fusionen går igenom kommer två stora bli en ännu större och det behöver vi definitivt inte. En sådan jätte kommer att dominera marknaden fullständigt och därigenom kunna sätta sina egna villkor. Dessutom kommer vi att få se ännu färre kontor.

    Frågan är vad konkurrensmyndigheterna i Sverige och i EU säger om saken. Vi kan bara hoppas att de stoppar samgåendet om de skulle gå så långt. Vi behöver inte färre stora banker, vi behöver fler!

    Uppdatering: Uppgifterna dementeras i en artikel signerad SvD-TT.
    – Uppgifterna är helt felaktiga. Det finns inga som helst fusionsdiskussioner. Det är obegripligt för mig var tidningen har fått de här uppgifterna från, säger Swedbanks informationsdirektör Thomas Backteman till TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det blir allt vanligare att svenska banker inför spärrar som gör att korten i vanliga fall inte kan användas utomlands. Det minskar risken för bedrägerier, men för kunderna gäller det att se upp, läser jag i Sydsvenskan. Glöm inte att ta bort utlandsspärren innan du reser!

    I vissa banker sätts utlandsspärren automatiskt och kunden måste avaktivera den. Andra banker erbjuder utlandsspärren som en tjänst som kunden måste aktivera, och avaktivera. Kolla med banken hur det är med ditt bank- eller kreditkort! Annars kan du stå där, i utlandet, utan möjlighet att betala.

    Andra bloggar om: , ,

  • Svenskt kvalitetsindex, SKI, har genomfört årets undersökning av hur nöjda kunderna är med bankerna. Resultaten finns i form av en rapport (pdf), men återges också i en rad tidningsartiklar. SvD har en egen artikel med analys, som också återfinns på deras ekonomisajt E24, men TT refererar också undersökningen.

    Svenska banker får allt nöjdare kunder, enligt undersökningen. Men när privatkunderna sätter betyg är skillnaden mellan de olika bankerna stor.

    I topp ligger Länsförsäkringar Bank med ett index på 79,6 och i botten hamnar skandalomsusade SEB med index 70,0. Den lika skandalomsusade Swedbank hamnar näst sist med index 70,3.

    Andra bloggar om: , , ,

  • taxifil Malmöpolisen har den senaste tiden fått flera anmälningar som tyder på att kundernas kort skimmats i samband med betalning i taxibilar, rapporterar Sydsvenskan.

    Kunderna har betalt med kort i taxibilen/bilarna för att sedan upptäcka att deras konton tömts på pengar. Det är samma taxibolag som figurerar i anmälningarna men polisen vill inte utesluta att flera bolag eller chaufförer sysslar med verksamheten, enligt tidningen.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Det är fler som väljer att binda sin boränta, läser jag i en TT-artikel. Frågan är hur klokt det är.

    Jag har skrivit om det förut: Historiskt sett har det varit en dålig affär att binda räntan. Ett skäl till att binda är dock att man vet sin räntekostnad under längre tid, och därför sover bättre på natten.

    Själv har jag alltid haft rörlig ränta. Med undantag för ett kvartal, när Riksbanken under fastighetskrisen höjde räntan till 500 procent, har det alltid varit en bra affär. Det kvartalet fick jag betala runt 16 procent. Men å andra sidan har jag aldrig varit högbelånad, så jag kunde ta den smällen.

    Omvänt har den som binder räntan alltid betalat mer än den som haft rörlig ränta. Frågan är om det inte är klokare att ha rörlig ränta, och lägga mellanskillnaden i en pott för att kunna ta eventuella smällar.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Bankomaterna behöver moderniseras och alla bankomater ska kunna erbjuda samma tjänster i framtiden. Som ett första steg bildar de största bankerna ett gemensamt bolag som ska äga bankomaterna, berättar TT i en artikel som finns i flera tidningar.

    I dag ägs bankomaterna av enskilda banker. Och tjänsteutbudet varierar. Exempelvis kan man i SEB:s bankomater föra över pengar mellan sina konton i banken och ladda ett telefonkort. I framtiden kommer dessa tjänster att finnas i alla bankomater.

    För bankerna innebär nyordningen besparingar. Och det lär bli lättare att införa avgifter för kontantuttag, tänker jag.

    Andra bloggar om: , ,

  • Fem av tio resebyråer som granskades av GP tog ut en avgift vid kortbetalning, trots att det är förbjudet enligt den nya betaltjänstlagen.

    Avgifterna varierade mellan 69 och 79 kronor och kallades ibland för administrativ avgift eller säkerhetsavgift. Motiveringen kan vara ganska krystad.

    – Bankernas skydd täcker inte hela transaktionskedjan. Som handlare har vi därför sett oss tvingade att investera i ytterligare skydd för att säkerställa att inga inblandade blir bedragna, säger Mats Kalles, försäljningschef på Travelpartner, som tar ut en ”säkerhetsavgift” på 79 kronor, till GP.

    – Det är oklart vad det är för tjänst kunden köper. Det räcker inte med att döpa om en avgift som beror på att kunden betalar med ett kontokort till något annat för att komma runt lagen om betaltjänster, säger Johan Terfelt, jurist på Finansinspektionen, till tidningen.

    Lagen är helt ny, och många frågetecken finns ännu att räta ut. Det inbjuder till fixande och trixande hos företagen. Men jag är helt övertygad om att dessa företag kommer att få en knäpp på näsan. Det ska till mycket speciella omständigheter för att ett företag ska kunna ta ut avgifter.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Vid flera av musikfesterna i somras har kortuppgifter skimmats i samband med göp av mat och dryck. Det berättar GP i en artikel som inte är tillgänglig på nätet, men TT refererar.

    Bland annat vid festivalen Way out west i Göteborg har näringsidkare som sålt mat och dryck på området skimmat sina kunders kort.

    – Vi har sett samma scenario vid reggaefestivalen i Uppsala och Sonisphere i Stockholm, säger Kerstin Ottosson, informationsansvarig på SEB Kort.

    En polisutredning pågår i ärendet, skriver TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Finansinspektionen bolånetak, som införs 1 oktober i år, verkar ha gett den effekt som kritikerna varnat för. Samtliga storbanker uppger att de kan ge andra krediter än vanliga bolån vid bostadsköp. Räntan blir dock högre, vilket innebär en högre slutkostnad för låntagaren, läser jag i SvD.

    Syftet med bolånetaket var att minska skuldsättningen. Men om vi i stället tar andra typer av krediter för att ersätta de traditionella bolånen uppnås knappast det målet. I stället får låntagaren högre kostnader för sitt boende, och det kan knappast ha varit avsikten.

    -Detta är inte ett bolånetak. Det är ett pantsättningstak, säger Rikard Josefson , ställföreträdande chef för kontorsrörelsen i SE, till SvDB.

    Dock finns det de som tror att taket påverkar:

    -Visst kan taket ge någon form av psykologisk effekt där köpare nu avvaktar för att man spekulerar i en nedgång på marknaden, säger Michael Skytt bolånechef på Nordea till tidningen.

    Jag kan inte låta bli att ställa frågan: Var bolånetaket en god idé? Men det får väl framtiden visa, bolånetaket har inte trätt i kraft ännu.

    Uppdatering: Finansinspektionen räknar ändå med att åtgärden ska ha en inverkan på lånemönstret, skriver SvD i en uppföljande artikel. FI lovar fler regleringar om målet inte nås.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • kreditkort Jag har tidigare kritiserat bankerna för höga avgifter för kortköp, de tar betalt i bägge ändar. De tjänar ändå pengar på minskad kontanthantering.

    Nu får vi siffror på bankernas förtjänster, TT rapporterar att det rör sig om miljardbelopp. TT uppskattar, utifrån siffror från Riksbanken och Finansinspektionen, bankernas inkomster från kortköp till cirka 7,5 miljarder kronor. En stor del är ren vinst, enligt Peter Englund på Handelshögskolan i Stockholm. Siffran är antagligen lågt räknad eftersom kortköpen har ökat och väntas öka ytterligare när det nu blivit ”gratis” att handla med kort, skriver TT.

    Det är nog rimligt att anta att handeln kommer att pressa bankerna att sänka avgifterna. I synnehet efter förbudet mot extra avgifter för kortbetalningar.

    Tyvärr är det ingen som företräder oss konsumenter när det gäller våra kostnader för att ha kort som man kan betala med. Vi kan konstatera att bankerna tvingar oss att betala höga avgifter, men vi kan protestera.

    Andra bloggar om: , , ,