Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Hälsa, vård och behandling
  • – Det handlar inte om att vi ska sluta salta på maten, men vi bör äta betydligt mindre salt, säger Louise Ungerth, Chef Konsument & Miljö, vid Konsumentföreningen Stockholm (KfS).

    Det kan låta motsägelsefullt. Men faktum är att 80 procent av det salt vi får i oss kommer med maten vi handlar i butik eller när vi äter ute, resten tillsätts när vi lagar mat. I Sverige äter vi mer än dubbelt så mycket salt som de 5 gram som WHO, EU och Livsmedelsverket rekommenderar av folkhälsoskäl. Saltfrågan tas upp av KfS i ett pressmeddelande inför ett miniseminarium om saltfrågan.

    För mycket salt kan leda till högt blodtryck och en rad följdsjukdomar, som stroke.

    KfS tycker att det är avgörande att regeringen, livsmedelsbranschen och restaurangnäringen hjälper till. Exempelvis krävs en nationell strategi för att minska saltintaget, något som finns i flera andra länder.

    Enligt Ekot får föreningen medhåll från Anette Jansson, som är dietist på Livsmedelsverket. Hon tycker att politikerna inte prioriterat frågan tillräckligt och efterfrågar mer resurser.

    – Vi har inget riktigt politiskt stöd i frågan och det efterlyser industrin. Vi skulle behöva ett mer tydligt uppdrag kring att jobba med saltet, det tror jag skulle vara bra. Det är så man har jobbat i andra länder. När man har fått ner intaget eller mängden i olika livsmedel har det varit en fråga på politisk nivå. Då kan man få industrin att reagera lite snabbare än vad vi kan få i Sverige genom att bara föra en dialog mellan myndigheter och industri, säger Anette Jansson, till Ekot.

    I en mejl-kommentar till Ekot säger Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, som är ansvarig för livsmedelsfrågor, att frågan är viktig. Men Sverige har valt att föra en dialog med branschen istället för att lagstifta.

    Uppdatering: KfS verkar ha lyckats i att få igång en debatt. Tillsammans med professor Lena Hulthén publicerar Louise Ungerth en debattartikel i ämnet. TT refererar pressmeddelandet i flera tidningar och SvD följer upp med en egen artikel och en chatt i frågan. Mothugg kommer från professor Anders Alvestrand som menar att saltfrågan är överdriven. SvD har också intervjuat Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) som bekräftar att han inte vill lagstifta om saltmängderna.

    Andra bloggar om: , , ,

  • myggaDet låter bra, ta på dig ett armband så slipper du myggen. Men armbanden innehåller ämnen so kan ge upphov till kraftiga allergiska reaktioner. Symptom som andnöd, utslag och brännande fötter har rapporterats, berättar Ekot. Nyheten uppmärksammas av DN och SvD i egna artiklar samt av TT.

    Flera konsumenter har hört av sig till Kemikalieinspektionen och undrat över hur armbanden kan vara godkända. Men myggarmbanden räknas till gruppen biocider. Enligt dagens lagstiftning behöver inte biocidprodukter godkännas av Kemikalieinspektionen för att kunna säljas.

    Den första september i år skärper EU, lagstiftningen av biocider. Den nya lagstiftningen innebär bland annat att varor bara får innehålla biocider med verksamma ämnen som är godkända av Kemikalieinspektionen, skriver SR.

    Andra bloggar om: , ,

  • Frysta jordgubbar har redan tidigare varit huvudmisstänkta för att sprida hepatit A i flera nordiska länder. Nu stärks misstankarna och danska myndigheter har pekat ut gubbar från Marocko och Egypten som sannolik smittkälla, berättar Livsmedelsverket i ett pressmeddelande, något som även noteras av TT.

    Som en följd har Coop beslutat att återkalla Coop Jordgubbar 300 och 500 gram, något som också noteras av TT. Övriga jordgubbar omfattas inte av återkallelsen. De har andra leverantörer, enligt Coop.

    Rekommendationen från Livsmedelsverket att koka köpta frysta jordgubbar gäller fortfarande.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Utbrottet av hepatit A har sannolikt orsakats av köpta frysta jordgubbar. Det visar Smittskyddsinstitutets utredning, enligt ett pressmeddelande från Livsmedelsverket. Saken uppmärksammas också av TT i flera medier.

    Tidigare har verket rekommenderat att vi alltid ska koka alla köpta frysta bär, men nu anses alltså jordgubbar vara huvudmisstänkta. Men verket står fast vid sin tidigare rekommendation.

    Totalt har 44 bekräftade fall rapporterats som kan kopplas till samma hepatit A-stam. 26 från Danmark, 10 från Sverige, 5 från Norge och 3 från Finland.

    – Vi vet ännu inte från vilket land eller från vilken leverantör de smittade bären kommer. Smittskyddsinstitutets studie visar att det är frysta jordgubbar som sannolikt orsakat utbrottet och det stämmer väl överens med vad som rapporterats från de övriga nordiska länderna. Livsmedelsverken i de nordiska länderna fortsätter att spåra smittkällan, säger epidemiolog Margareta Löfdahl vid Smittskyddsinstitutet till TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • nappDet är bra att rengöra barnets napp genom att ta den i sin egen mun. Det anser forskare på Sahlgrenska i Göteborg har följt nästan 200 barn under 3 år. Barn vars föräldrar gör så har mer sällan eksem, enligt en DN-artikel och ett inslag i Vetenskapsradion.

    Forskarnas teori är att föräldrarnas munbakterier stärker barnets immunförsvar och skyddar mot allergi.

    Tycker man att det verkar äckligt kan man säkert skölja av nappen innan den tas i munnen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ytterligare fall av hepatit A har konstaterats i Sverige. Fortfarande misstänks frysta bär vara orsaken till smittan. Rådet om att koka frysta, köpta bär gäller därför fortfarande.

    Hittills har Livsmedelsverket dock inte kunnat hitta hepatit A i de prov som analyserats, enligt ett pressmeddelande från Livsmedelsverket.

    – Det är fortfarande den ledtråden vi arbetar med, säger Margareta Löfdahl, epidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, i en kommentar till TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • laxHalter av miljögifterna dioxiner och PCB är fortsatt höga i fet fisk från Östersjöområdet, ofta över de högt satta gränsvärdena. Det visar en ny rapport (PDF) från Livsmedelsverket, som följt utvecklingen under 10 år, skriver verket i ett pressmeddelande. Uppgifterna refereras av TT i en vitt spridd notis.

    Dioxiner och PCB finns främst i fet fisk som strömming från Östersjön, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern. Miljögifterna lagras i feta fiskar och ju äldre fiskarna är desto högre halt miljögifter har de.

    För strömming är halterna av miljögifter högst i Bottenhavet och Bottenviken och halterna överskrider ofta gränsvärdena. I egentliga Östersjön, söder om Ålandshav, är halterna höga i strömmingen även om de sällan överskrider gränsvärdena.

    Trist, tycker jag som är strömmingsälskare. Jag hade hoppats att halterna skulle minska, efter en rapport om minskande dioxinhalter i Bottenhavets vatten. Det är ju egentligen nyttigt att äta fet fisk.

    Gravida rekommenderas att helt avstå från dessa fiskar. Är du osäker på vilken fisk som är bra att äta så kan du få mer information på www.nyttigfisk.se.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Koka alla köpta frysta bär i minst en minut innan de ska ätas. Den uppmaningen kommer från Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande n som också refereras av TT i en mängd media.

    Sedan december 2011 har 22 personer insjuknat i Sverige. Det är ovanligt många. Tidigare år har ungefär fem personer smittats, sammanfattar TT.

    Smittkällan är ännu inte klarlagd. Frysta bär blev först misstänkta i Danmark när ovanligt många fall observerades även där. Även finska myndigheter har gått ut med en varning.

    Alla typer av frysta bär bör kokas innan de äts, oavsett var de kommer från eller vilka som säljer dem. Jordgubbarna kan vara extra farliga. Rådet gäller även företag och storhushåll som tillagar exempelvis bärsåser, smoothies eller desserter.

    Hepatit A klassas som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig. Inkubationstiden är två till sex veckor. Vanliga symtom är feber, illamående, eventuellt kräkningar och så småningom gulhet i hud och ögonvitor – gulsot.

    Rådet gäller till dess smittkällan är klarlagd och gäller bara köpta bär.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • I hälften av 77 000 prover från mer än 500 livsmedel finns rester av kemiska bekämpningsmedel, visar en EU-rapport, som DN Berättar om. Men bara i ett fåtal fall anser EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa, att halterna kan vara farliga. Artikeln refereras också av TT.

    Olika livsmedel väljs varje gång ut för den årliga rapporten och de är därför inte jämförbara. I år testades äpplen, vitkål, purjolök, sallad, mjölk, persikor, päron, spannmål, jordgubbar, fläskkött och tomater.

    Havre, vindruvor, jordgubbar, citrusfrukter och lever ligger högt upp på listan, både vad gäller mängder och antalet bekämpningsmedelsrester i samma prov.

    För första gången testades också förekomsten av stråförkortningsmedlet chlormequat i spannmålsprodukter. Det misstänks bland annat påverka reproduktionen hos djur och människor.

    I flera av EU-proverna överskreds gränsvärdet. Men i Sverige är stråförkortningsmedel bara godkänt för råg. Eftersom Sverige är i stort sett självförsörjande på spannmål kan man anta att de överskridna värdena kommer från övriga EU, skriver DN.

    Importeras produkter framställda av dessa spannmål, funderar jag. Hälsa tycks vara mindre intressant för EU, den heliga handeln går först.

    Uppdatering: I en uppföljande artikel verkar DN försöka minska den oro som ursprungsartikeln kan orsaka. DN konstaterar att de gränsvärden som omtalas oftast är mycket lågt satta. ”Att gränsvärdena för förbjudna kemikalier överskridits, behöver inte nödvändigtvis innebära en omedelbar risk för konsumenten. För förbjudna ämnen sätts ofta gränsvärdet vid den minsta mängd som går att uppmäta, och inte vid den gräns som är farlig för människor”, skriver DN.

    Andra bloggar om: , ,

  • PillerDet finns många som tror att höga doser av C-vitamin är bra för att hålla sig frisk. Men då kan de bita sig i tummen, visar en ny, stor, svensk studie, som refereras av TT i flera medier.

    Studien, som genomförts vid Karolinska Institutet, omfattade 23 000 män som antingen inte tog kosttillskott eller bara tog C-vitamin. Det visade sig att risken att drabbas av njursten var dubbelt så hög bland de män som tog C-vitamin.

    Det finns för övrigt få studier som stöder att vitamintillskott är bra. Det mesta är nog övertro.

    Andra bloggar om: , , ,