Datalagringsdirektivet, en del av Thomas Bodströms dröm om ett övervakningssamhälle, kan bli dyrt för oss konsumenter.
Regeringen har, efter lång väntan, tvingats lägga fram en svensk datalagringslag. Den bygger på ett tvingande EU-direktiv, som dåvarande justitieministern Thomas Bodström drev fram. Lagen innebär att all mobiltrafik och e-post mellan olika personer ska lagras i ett halvår. Innehållet i trafiken ska inte lagras, bara tidpunkter och uppgifter om avsändare och mottagare. Med lagen ska polisen kunna bekämpa grov och organiserad brottslighet och lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011. TT har en artikel om regeringens förslag.
Det låter inte så mycket, några få uppgifter om varje kommunikation. Men med tanke på hur många telefonsamtal vi gör och hur mycket e-post som skickas blir volymerna ohyggligt stora.
Notan för lagringen blir hög, och det är vi abonnenter som lär få betala den. Regeringen räknar med att kostnaden blir 200 miljoner kronor medan branschen räknar med en engångskostnad på 1,1 miljarder och en årlig driftskostnad på 364 miljoner kronor. Registren kommer att kosta varje hushåll drygt 250 kronor som engångskostnad och sedan 80 kronor om året, hävdar branschen enligt TT.
Frågan är om det syfte som eventuellt uppnås är värd den extraskatt som drabbar oss. Det är väldigt enkelt att undvika de kopplingar som polisen och myndigheterna vill ha reda på. Brottslingarna använder redan i dag mobiler med oregistrerade kontantkort och anonyma e-postkonton. Jag tror inte att syftet idag är att övervaka medborgarna för övrigt men i en framtid är det fullt möjligt genom att lagen ger ytterligare ett verktyg.
För mig är detta en integritetsfråga. Med hänvisning till olika typer av brottslighet, som terrorism, barnporr och fildelning, hsnävar politikerna in på vår privata sfär. Ofta med argumentet att den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta.
Uppdatering: Även DN har en TT-artikel om kostnaderna.
Andra bloggar om: Datalagring, Regeringen, EU, Politik, Övervakning, Integritet
MP är det enda parti som säger att de inte använder telefonpåringningar för att locka väljare inför valet. Övriga partier i riksdagen säger att de inte gör det från centralt håll, men att det förekommer eller är möjligt att det förekommer på lokal nivå, berättar SvD i en 
