Jätteräkor, som också kallas tigerräkor eller scampi, är populära i Sverige. Du kan hitta dem i snart sagt varje livsmedelsaffär, eller beställa dem på krogen.
Men jag köper inte jätteräkor, av flera skäl, trots att de är goda.
För några år sedan gjorde jag research för ett inslag i Sveriges Radio. Bland annat var jag till Systemekologiska institutionen vid Stockholms Universitet. Jag träffade den då nydisputerade forskaren Lisa Deutsch och några av hennes kollegor.
De berättade för mig om hur fisk fångad i Atlanten fraktades över halva jorden för att bli föda åt odlad fisk och skaldjur i Asien. De berättade hur mangroveskogar avverkades för att ge plats för nya odlingar, men också hur sjukdomar spreds genom att räkhonor med rom fraktades för att ge nya räkor någon annan stans, långt bort. Det fick mig att välja bort jätteräkor.
Den mangrove som avverkas är inte bara träd som står i vägen. Mangroven är en barriär mellan hav och land. Den skyddar mot erosion men även extrema naturfenomen som stormar och tsunamis. Dess rötter, som sticker ner i vattnet är skydd åt fisk och många fiskar har också sina lekområden där. När träden avverkas minskar också den lokala tillgången på mat.
Men lokalbefolkningen drabbas på flera sätt, kan man läsa i artiklar i bland annat SvD och Sydsvenskan. Odlingen ger få, och uselt betalda, jobb åt lokalbefolkningen. Många körs bort från sina bostäder och försörjningsmöjligheter. Jordlösa bönder blir av med sina odlingar.
Vi börjar bli medvetna om fisk- och räkodlingens nackdelar. Ett antal restauranger har också valt att inte ha jätteräkor på menyn. Men till dess jag vet att de räkor jag köper odlats på ett socialt och miljömässigt vettigt sätt kommer at jag att fortsätta låta bli att handla. Till dess kan jag inte äta dem med gott samvete.
Andra bloggar om: Jätteräkor, Scampi, Odling, Miljö, Lokalbefolkning
