web analytics
  • Life-butikens kampanj ”Vart tog näringen vägen?” är grovt vilseledande, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Kampanjens huvudbudskap, att man inte kan lita på att det finns tillräckligt med näring i vanlig mat och att konsumenten själv måste ta ansvar för sin hälsa genom att äta ”naturliga” kosttillskott, använder sig av vilseledande argument. Verket har nu anmält kampanjen till Konsumentverket.

    Att kampanjen är suspekt har till exempel min bloggkollega och vän Louise Ungerth redan noterat. I ett inlägg på sin blogg ifrågasätter hon en rad argument och påståenden i Life-kampanjen.

    Jag har alltid påstått att om du äter en allsidig kost behöver du inte äta några dyra kosttillskott. Det är bara vid speciella sjukdomar och tillstånd, som graviditet, som kosttillskott kan vara nödvändiga. Life-butikerna sprider myter, missuppfattningar och påståenden som saknar vetenskaplig grund. Att flera självutnämnda hälsoprofeter påstår samma sak gör inte det hela bättre. En seriös kedja i hälsobranschen borde inte ägna sig åt sådant.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • I fyra av totalt 39 prov av soja, majs, ris och linfrö fanns spår av genmodifierade växter som inte är godkända inom EU, visar en undersökning från Livsmedelsverket.

    I undersökningen framkom också att tjugo företag av 76 kontrollerade använde sig av den otillåtna märkningen ”fri från GMO”.

    – Genetisk modifiering blir allt vanligare utanför EU och det är viktigt att kontroll av GMO ingår i kommunernas årliga planering, säger Zofia Kurowska, statsinspektör på Livsmedelsverket.

    Andra bloggar om: ,

  • Livsmedelsverket har sett över sina kostråd när det gäller spannmålsprodukter. Det nya budskapet är: ”Välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, bröd, flingor och gryn.” I dag finns ett rikt utbud av fullkornsprodukter i handeln. Samtidigt visar studier att spannmål i form av fullkorn har positiva hälsoeffekter, skriver verket i ett pressmeddelande. De nya råden refereras också av TT.

    Livsmedelsverkets vill att vi ska äta mellan 70 och 90 gram fullkorn per dag. Rekommendationen kan nås med olika sorters spannmålsprodukter.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Coca-Cola lever inte upp till Livsmedelsverkets krav på hur näringsvärden ska deklareras. I rutan med information om Bonaqua Emotions näringsvärde listas vitamin E. Men för att vitaminen ska få stå med krävs att drycken innehåller en ”betydande mängd”, läser jag i DN.

    – De borde känna till reglerna, som funnits sedan nittiotalet, säger Anita Laser Reutersvärd, nutritionist på Livsmedelsverket.

    En portion måste innehålla minst 1,5 milligram vitamin E för att det ska vara en betydande mängd, enligt livsmedelsbranschens rekomendationer. En portion Bon-aqua på 2,5 deciliter – vilket är storleksmåttet på en portion enligt Livsmedelsverket och branschens egna riktlinjer – innehåller bara 1,25 milligram E-vitamin.

    På Coca-Cola har man dock en annan syn på vad som är en portion.

    – Vi anser att en portion av Bon-aqua är en halvlitersflaska, 500 milliliter. Vi anser att vi följer det regelverk som finns, säger Anna Dittmer på Coca-Cola Company till DN.

    Jag kan bara tillägga att vitaminberikade vatten är rena larvet. Normalt sett får du i dig alla vitaminer du behöver genom en allsidig kost. Behöver du extra vitaminer – köp vitaminpiller på apoteket i stället. Det är betydligt billigare.

    Andra bloggar om: , ,

  • Kommunerna är dåliga på att kontrollera livsmedelsföretag som ligger i den högsta riskklassen, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Enligt rapporteringen för 2008 fick 15 procent av dessa inget kontrollbesök alls.

    – Vi är starkt kritiska. Konsumenterna ska ha tillgång till säkra livsmedel och verksamheter som ligger i den högsta riskklassen måste därför få minst ett årligt kontrollbesök, säger Peter Brådenmark, chef för Livsmedelsverkets tillsynsavdelning.

    Kommunernas rapportering visar också att många kommuner fortfarande behöver fler inspektörer, skriver verket.

    Jag har ofta undrat varför den här kontrollen ligger på kommunernas bord. Eftersom den syns inte direkt för kommuninnevånarna, i motsats till skola och omsorg, kan kommunerna frestas till besparingar. Dessutom säljer livsmedelsföretagen ofta inte bara i den egna kommunen. Det här är en nationell angelägenhet!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Tre av fyra mejerier följer inte märkningsreglerna. Förpackningar innehåller för lite och producenterna struntar i att kontrollera om de följer reglerna, aslöjar ATL och avslöjandet följs upp av både GP och SvD.

    Livsmedelsverket inspekterade under förra året 39 av landets största mejerier, ysterier, ostbitningsanläggningar och glasstillverkare. Bland det som undersökts är förpackningar med mjölk, yoghurt, smör och ost. Såväl konsument- som storhushållsprodukter granskades. Vid 29 anläggningar upptäckte verket att företagen inte följde märkningsbestämmelserna.

    Milko i Östersund hade för lite messmör i tuberna. I företagets 20-liters storhushållsförpackningar var det mindre mjölk än vad som angavs. Falköpings mejeri fyllde inte tillräckligt med lättmjölk i 1,5 litersförpackningarna. Arla Foods i Göteborg tog betalt för 20 liter mjölk. Men i själva verket var det mindre i storhållsförpackningarna, skriver ATL.

    – Vi ser allvarligt på fel på märkningsuppgifter. Den information som kunden får ska vara korrekt, säger Åsa Eneroth, statsinspektör vid enheten för inspektion vid Livsmedelsverket till tidningen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Påståenden om att olika matvaror innehåller omega-3 och att detta skulle vara bra för hälsan har blivit vanliga i butikerna. Samma sak gäller för påståenden om antioxidanter, läser jag i SvD.

    I en serie artiklar har SvD visat att man måste äta 311 av Wasas knäckebröd för att det ska motsvara mängden fiskolja i en liten sillbit på 25 gram. Även i många andra fall krävdes en orimligt stor konsumtion för att man ska komma i närheten av de doser av fiskolja som gett positiva effekter i vetenskapliga studier.

    Nu har Livsmedelsverket gjort en egen tolkning av EU:s regler om närings- och hälsopåståenden och i dagarna informeras kommunernas hälsoskyddsinspektörer om vad som gäller. Den som inte följer reglerna riskerar ytterst åtal för vilseledande marknadsföring.

    Innebörden är att bara två omega-3-påståenden tillåts:

    • ”Innehåller omega-3-fettsyror”. Uttrycket ”källa till” kan också passera men inte ”rik på”. Kravet är minst 0,33 gram omega-3 per 100 gram och tydligt angivet om det är från fisk eller från växtriket.

    • ”Ökat innehåll av omega-3-fettsyror”. Om halten av en specifik fettsyra är 30 procent högre än i jämförbara produkter.

    När det gäller antioxidanter tillåts endast påståendet att varan innehåller en angiven antioxidant ”som bidrar till att skydda kroppens celler”. Som antioxidanter räknas vitaminerna A, C , E samt spårämnet selen. Däremot får man inte alls nämna innehållet av astaxantin, lutein och lykopen och andra polyfenoler och flavonoider, enligt tidningen.

    Det är bra att Livsmedelsverket städar upp. Att omega-3 och antioxidanter har fått en positiv klang ska naturligtvis inte kunna utnyttjas på ett oseriöst sätt. Knäckebröd och pasta är inte ett bra sätt att få i oss de fettsyror vi mår bra av. Ät fisk i stället, det är gott!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • ”Tillsatser i livsmedel” är Livsmedelsverkets faktabok om livsmedelstillsatser. Den har nu kommit i en reviderad version.

    Boken ger grundläggande information om tillsatsernas användning, funktion, eventuella hälsorisker förknippade med dem och hur de ska deklareras på livsmedelsförpackningarna. I tabeller redovisas dessutom ämnenas E-nummer, kemiska namn, ursprung och exempel på godkänd användning.

    Det här är ett svårt område. Det existerar nämligen en massa tyckande kring tillsatser, inte minst på webben. Men den här boken uppfattar jag som tillförlitlig.

    Den kan beställas direkt från Livsmedelsverket och kostar 140 kronor. Många bibliotek har den också.

    Andra bloggar om: ,

  • Skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt odlad mat inte är så stor för klimatet, anser Livsmedelsverket, som har undersökt livsmedlens miljöpåverkan. Det hör jag på Ekot.

    I höst ska Livsmedelsverket miljöanpassa sina allmänna kostråd och därför har man undersökt olika livsmedels miljöpåverkan, mer än bara klimatpåverkan.

    Då har man tittat på några av de nationella miljömålen, som att bevara odlingslandskap, värna om en giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv.

    Slutsatser som Livsmedelsverket drar av undersökningen är att baljväxter som ärtor och bönor är mindre miljöpåverkande än allt kött, oavsett om de är inhemska eller importerade.

    Den generellt höga köttkonsumtionen i Sverige i dag bör minska, men framför allt är det konsumtionen av utländskt kött som ska ner, för den inhemska köttproduktionen behövs för att hålla betesmarkerna öppna.

    Potatis är också ett bättre val för miljön än ris, vars koldioxidutsläpp är större.

    Fördelen med ekologiska produkter är att man slipper gifter i naturen, säger Monika Pearson, nutritionist på Livsmedelsverket.

    – När man tänker på klimatmålet till exempel, då går det inte att se någon större skillnad mellan ekologiskt eller konventionellt odlat.

    – Ibland kan man se en fördel med ekologiskt men i det stora hela är det egentligen giftfri miljömålet som man kan se en tydlig skillnad i, säger Monika Pearson.

    Organisationen Krav håller inte med, men välkomnar Livsmedelsverkets initiativ att miljöanpassa sina kostråd, enligt Ekot.

    Jag anser att det finns en övertro när det gäller ekologiskt odlat. Tillskyndarna verkar tro att ekologiskt odlat är bättre på alla sätt. Vi vet till exempel att viss ekologisk odling fordrar mer mekanisk bearbetning än konventionell odling. Bonden får, enkelt uttryckt, köra mer med traktorn, vilket ger mer utsläpp. Det vore bra om vi får fler perspektiv när det gäller skillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt odlat.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det damp ner ett pressmeddelande från Livsmedelsverket i brevlådan. Som av en ren händelse berör det den granskning som SvD publicerat samma dag.

    Livsmedelsverket är starkt kritiskt till de företag som på felaktiga grunder hävdar att deras omega-3-produkter skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Vid intag av små mängder omega-3-fettsyror är det enbart de fettsyror som finns i fisk som ger en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, skriver verket i sitt pressmeddelande.

    – Genom att påstå att små mängder omega-3-fett från raps och linfrön minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar vilseleder företagen konsumenterna. De företag som ger ogrundade löften bör tänka om, säger Wulf Becker, chefsnutritionist på Livsmedelsverket.

    I forskningen finns ett tydligt samband mellan små mängder av de omega-3-fettsyror som finns i fisk, främst EPA och DHA, och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Små mängder av den omega-3-fettsyran, som finns i till exempel raps och linfrön, ALA, ger inga sådana effekter.

    Enligt den nya EU-förordningen om närings- och hälsopåståenden ska företag som vill använda påståenden om minskad sjukdomsrisk göra en ansökan till Livsmedelsverket. Sedan skickar Livsmedelsverket den vidare till EU för behandling och beslut, enligt pressmeddelandet.

    Det är helt klart att verket läser tidningar. Det enda märkliga är att de inte reagerat tidigare. Reklamen för åtminstone en av de produkter som SvD tar upp i sin granskning, Wasa Sport Plus, har varit omfattande.

    Livsmedelsverket, Omega-3