Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Regeringen
  • Efter hittills lama insatser och hårt kritiserad insats under Riksdagens debatt om elpriserna verkar Centern ha förstått konsumenternas ilska över de höga elpriserna. Maud Olofsson har gjort ett debattinlägg på DN debatt där hon skjuter in sig på tillsvidare-avtalen. Även TT refererar inlägget i en artikel som publiceras i många tidningar.

    -Det är fortfarande 25 procent av kunderna som har tillsvidareavtal, många betalar för mycket, säger Olofsson till TT.

    -Det är ingen återreglering av elmarknaden vi är ute efter, men en del av elmarknaden behöver ett bättre regelverk.

    Men hur det ska gå till vill hon lämna till senare, det finns lite olika modeller. En vore att fastställa ett spann som priserna måste hålla sig inom, skriver TT.

    Att tllsvidarepriserna skulle vara ett stort problem ställer sig Energimarknadsinspektionen, EI, tveksam till.

    -Men vår definitiva uppfattning är att det till övervägande del är lägenhetskunder och kunder med mycket liten elförbrukning, säger Tommy Johansson, chef för avdelningen för marknadsövervakning vid EI, till TT. Även elbolagen är kritiska till utspelet, berättar SvD.

    -Men vår definitiva uppfattning är att det till övervägande del är lägenhetskunder och kunder med mycket liten elförbrukning, säger Tommy Johansson, chef för avdelningen för marknadsövervakning vid EI.

    Om det är så är utspelet bara ett kraftfullt slag i luften. Det behövs nog mer kraftfulla insatser mot de höga elpriserna.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Antalet barn som lever under fattiga förhållanden, visar en årlig undersökning från Rädda Barnen. Det handlar om omkring 220 000 barn i Sverige. Undersökningen refereras av många tidningar, som SvD, DN och Sydsvenskan. Även TT och Ekot refererar undersökningen.

    Det rör sig framför allt om barn till ensamstående föräldrar. Medelinkomsten för dessa föräldrar har minskat med cirka fem procent mellan 2007 och 2008, då de hade 71,5 procent av medianinkomsten i Sverige att leva på.

    Rädda Barnens definition på barnfattigdom är barn i familjer som antingen har försörjningsstöd eller låg inkomststandard. Med låg inkomststandard menas att inkomsten inte täcker skäliga levnadskostnader.

    Rädda Barnens rapport visar att barnfattigdomen totalt sett i Sverige har ökat. 10000 fler barn levde i fattiga familjer år 2008 än året innan. Cirka 220000 barn i dag lever i familjer som inte har råd att betala för det allra mest nödvändiga, som mat och kläder, skriver SvD.

    – På Fritids märker vi det till exempel när barnen inte har kläder som räcker nu när vi har haft en kall vinter. De har inga utebyxor, de har inte vantar och mössor. Vi märker det ibland också när vi gör utflykter, barnens matsäckar kan vara ett problem. Om de behöver glasögon har det hänt att vi får söka pengar från majblomman, där det finns en pott att söka för barn som behöver stöd, säger Åsa Terwee, som jobbar på fritidsgården Basen i Sundbyberg, till Ekot.

    Fler tidningar har också artiklar med lokal vinkel, som DN och HD.

    Regeringen förklarar försämringen med de senaste årens lågkonjunktur, berättar DN. Att politiken också inneburit försämringar i form av till exempel hårdare sjukförsäkringsregler och utförsäkringar vill de inte kännas vid.

    – Regeringen har vidtagit en rad åtgärder, inte minst för att få föräldrar i arbete – jobblinjen är väl känd. Vi har också haft en lågkonjunktur som heter duga. Och från januari nästa år höjer vi bostadsbidraget. Men just en handlingsplan som Rädda Barnen beskriver, det är inte aktuellt just nu, säger Barn-och äldreminister Maria Larsson (KD), till DN.

    Jag blir ledsen när jag hör henne. Regeringens politik har ju ökat klyftorna i samhället. De som har jobb har fått mer i nettolön medan det blivit sämre för sjuka och arbetslösa, och deras barn.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Tilläggsisolera, sätt in treglasfönster, ha inte elapparater i standby-läge och byt glödlamporna till ledbelysning. Det var Maud Olofssons (C) råd tll villaägarna när de höga elpriserna debatterades i riksdagen, berättar TT i flera tidningar.

    Något mer konkret kom hon inte med.

    – Jag gör allt jag kan för att förbättra den här marknaden, sa Olofsson enligt TT.

    Ministerns råd har retat Villaägarna. Joacim Olsson, vice förbundsdirektör för Villaägarnas riksförbund är övertygad om att de flesta människor vid det här laget redan sparar på elen så mycket som de kan.

    Han efterlyser åtgärder från ministerns sida.

    – Det finns ingen brist på konkreta förslag som är möjliga att genomföra som skulle sänka energikostnaderna utan att kosta staten en krona och utan att koldioxidutsläppen skulle öka, säger han till TT.

    Vi får väl se om Maud Olofsson kommer att göra något mer än att dela ut goda råd, pressen på henne ökar med varje elräkning.

    Andra bloggar om: , , ,

  • På tio år har antalet ärenden hos Kronofogden fördubblats, och 2009 gick 1,2 miljoner obetalda räkningar till Kronofogden. Och ökningen ser ut att fortsätta även för 2010, berättar Ekot och deras inslag refereras också av TT.

    Jag skulle vilja veta hur många människor det är fråga om, siffran gäller antalet ärenden. Regeringens politik har gjort att nya tillkommit.

    – Vi upplever att det ökar och det kommer in nya grupper nu, till exempel sådana som hamnar mellan stolarna när det gäller nya sjukförsäkringen och även sådana som inte får ut sin a-kassa, säger Lena Nordqvist, ordförande för föreningen Insolvens, till Ekot.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det var nog många som tyckte det var bra att vi numera kan köpa receptfria läkemedel på andra ställen än på apotek. Men lättillgängligheten har en baksida. Försäljningen av receptfritt har ökat kraftigt. Den utvecklingen borde ha varit lätt att förutse, så har det gått i Danmark.

    Det visar sig dessutom att receptfria värktabletter är den vanligaste orsaken till förgiftningar bland unga. Att som SvD utnämna Alvedon som självmordspiller är kanske att gå för långt, det visar sig också att unga tjejer käkar värktabletter mot allt, något som också uppmärksammas av TT.

    Trots det finns enligt socialminister Göran Hägglund inga planer på att skärpa åldersgränserna, enligt TT. Han har ju utlovat att omregleringen ska bli en succé. Danmark, som har längre erfarenhet av en fri försäljning, går en annan väg och skärper åldersgränserna.

    Vi får väl se när Göran Hägglund är beredd att ta sitt ansvar för den fria försäljningens baksidor.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det är en rad a-kassor som har sänkt, eller kommer att sänka, sina avgifter, rapporterar DN. En av anledningarna till att sänka är att locka fler att bli medlemmar. Fler medlemmar ger naturligtvis mer pengar, vilket i sin tur ger lägre avgifter. A-kassor ska i princip inte gå med vinst.

    Men det är inte bara positiva anledningar som ger lägre avgifter. Regeringens misslyckade a-kassepolitik gör sitt till. Efter 300 dagar upphör ersättningen och den som hamnar i jobb- och utvecklingsgarantin får aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Därför är det färre som får ersättning under lång tid. Men bidragstagarna blir fler.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Datalagringsdirektivet, en del av Thomas Bodströms dröm om ett övervakningssamhälle, kan bli dyrt för oss konsumenter.

    Regeringen har, efter lång väntan, tvingats lägga fram en svensk datalagringslag. Den bygger på ett tvingande EU-direktiv, som dåvarande justitieministern Thomas Bodström drev fram. Lagen innebär att all mobiltrafik och e-post mellan olika personer ska lagras i ett halvår. Innehållet i trafiken ska inte lagras, bara tidpunkter och uppgifter om avsändare och mottagare. Med lagen ska polisen kunna bekämpa grov och organiserad brottslighet och lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011. TT har en artikel om regeringens förslag.

    Det låter inte så mycket, några få uppgifter om varje kommunikation. Men med tanke på hur många telefonsamtal vi gör och hur mycket e-post som skickas blir volymerna ohyggligt stora.

    Notan för lagringen blir hög, och det är vi abonnenter som lär få betala den. Regeringen räknar med att kostnaden blir 200 miljoner kronor medan branschen räknar med en engångskostnad på 1,1 miljarder och en årlig driftskostnad på 364 miljoner kronor. Registren kommer att kosta varje hushåll drygt 250 kronor som engångskostnad och sedan 80 kronor om året, hävdar branschen enligt TT.

    Frågan är om det syfte som eventuellt uppnås är värd den extraskatt som drabbar oss. Det är väldigt enkelt att undvika de kopplingar som polisen och myndigheterna vill ha reda på. Brottslingarna använder redan i dag mobiler med oregistrerade kontantkort och anonyma e-postkonton. Jag tror inte att syftet idag är att övervaka medborgarna för övrigt men i en framtid är det fullt möjligt genom att lagen ger ytterligare ett verktyg.

    För mig är detta en integritetsfråga. Med hänvisning till olika typer av brottslighet, som terrorism, barnporr och fildelning, hsnävar politikerna in på vår privata sfär. Ofta med argumentet att den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta.

    Uppdatering: Även DN har en TT-artikel om kostnaderna.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Foto: Pawel Flato

    Foto: Pawel Flato

    Vi fick en ny konsumentminister, efter Nyamko Sabuni, som inte har gjort några större avtryck i konsumenthistorien.

    Det blev ännu en folkpartist som fick posten som bisyssla, EU-ministern Birgitta Ohlsson. Å andra sidan ligger EU-frågor närmare konsumentfrågorna än integrations- och jämställdhetsfrågor. EU styr ju en stor del av vår konsumentpolitik.

    Men enligt regeringens webbplats är Integrations- och jämställdhetsdepartementet fortfarande ansvarigt departement. Frågan är om det är rätt.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Piller ”Omregleringen” av apoteken verkar inte ha blivit den succé som Göran Hägglund (KD) förutspådde. Däremot har försäljningen av receptfria läkemedel ökat kraftigt, rapporterar DN.

    Priserna har också sjunkit något, men frågan är när vi kommer tillbaka till de priser som gällde tidigare. I samband med ”omregleringen” passade man nämligen på att höja priserna, i vissa fall kraftigt.

    Att försäljningen totalt sett ökat behöver inte vara bra, vi har väl knappast blivit sjukare. Vi kan bara hoppas att utvecklingen inte blir densamma som i Danmark. Där har förbrukningen av mediciner som säljs i detaljhandeln ökat med 85 procent sedan försäljningen släpptes fri, rapporterar Ekot. Siffrorna tyder på missbruk av de frisläppta läkemedlen, säger läkare och farmakologer i Danmark.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det verkar inte som vi fått någon ny konsumentminister, kanske ingen alls. Enligt regeringens webbplats är Nyamko Sabuni fortfarande ansvarig minister, och ansvarigt departement är, konstigt nog, Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

    Det är nu jag börjar undra. Enligt regeringsförklaringen sitter Nyamko Sabuni numera på Utbildningsdepartementet, som Jämställdhetsminister. Integrationsfrågorna har hon blivit av med, vi har fått en Integrationsminister.

    Det verkar inte som om regeringens webbplats har hunnit uppdateras.

    Frågan är alltså – Var har konsumentfrågorna landat? Vem är Konsumentminister? Kommer konsumentfrågorna att tillbringa ytterligare fyra år i en politisk öken?

    Andra bloggar om: , , ,