Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg
  • pillerJag har flera gånger skrivit om vår tro på kosttillskott, trots att de i de allra flesta fall är onödiga. Senast för knappt ett år sedan. Nu kommer Livsmedelsverket med ett nytt pressmeddelande i detta ärende, något som även uppmärksammas av TT.

    Den här gången vinklar verket sin nyhet mot marknadsföringen av kosttillskott. Marknadsföringen påstår att vi behöver kosttillskotten för en bra hälsa, trots att en allsidig kost nästan alltid räcker för att få i oss det vi behöver. Tyvärr skapar det lätt en oro i onödan hos konsumenterna, skriver verket.

    Vi stoppar i oss kosttillskott för 650 miljoner varje år. Det är stora pengar och vinsterna är höga. Då är det inte så konstigt att marknadsföringen är intensiv.

    Livsmedelsverket konstaterar också att det kan vara farligt att stoppa i oss kosttillskott. För höga doser av vitaminer och mineraler kan dessutom vara kan skadliga för kroppen, och i många fall är marginalerna små, skriver verket.

    – Att skrämma människor till att tro att de måste komplettera kosten med tabletter är onödigt. Kraften bör i stället riktas mot att få ännu fler att äta bättre och mer varierat, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

    I några få fall är kosttillskott att rekommendera. Det gäller exempelvis D-droppar för små barn under två år, folsyra till kvinnor som kan tänka sig bli gravida och vid sjukdom.

    Min slutsats är: Fimpa dyra kosttillskott, lägg pengarna på maten i stället!

    Andra bloggar om: , ,

  • saleDet kan löna sig att låta bli att slå till under mellandagsrean. Priserna är ofta lägre i februari. Det visar en undersökning som prisjämförelsesajten Prisjakt gjort. Undersökningen refereras i en DN-artikel som i sin tur refereras av SvD.

    Prisjakt har jämfört priserna för de 81 produkter som klickats mest på Prisjakts sajt under hösten 2015. Prisjämförelsen har gjorts under slutet av 2014 och början av 2015.

    Drygt hälften av produkterna – 44 stycken – var billigast under mellandagsrean. Något fler – 47 stycken – var billigare första veckan i februari, skriver DN.

    – Vad undersökningen visar är att man statistiskt hittar de mest populära produkterna billigare under februari, säger Magnus Bengtsson, pressansvarig på Prisjakt, till tidningen. Anledningen kan vara att efterfrågan går ner efter årsskiftet och att handeln då fortsätter att pressa priserna, spekulerar han.

    Undersökningen kan naturligtvis inte generaliseras. Den handlar om ett fåtal varugrupper som redovisas av Prisjakt. Det är bland annat mobiltelefoner, surfplattor, hörlurar, datorspel, ett par fritidsskor, en foundation, en ryggsäck och en rad andra varutyper.

    Andra bloggar om: , ,

  • Från första januari 2016 träder nya regler i kraft för Allmänna Reklamationsnämndens (ARN) verksamhet.

    Du kan läsa mer om de nya reglerna på ARN:s webbplats där de sammanfattas. Där står bland annat följande:

    ARN kommer att pröva fler typer av varor och tjänster, t.ex. värmpumpar och lotterier.
    Värdegränsen har sänkts för tvister som rör elektronik från 1 000 kr till 500 kr. Värdegränsen för tvister som rör flyg-, tåg-, båt- och busspassagerares rättigheter enligt ett antal EU-förordningar sänks också från 1 000 kr till 500 kr. Övriga värdegränser är oförändrade.
    Konsumenten får längre tid på sig att skicka in en anmälan till ARN – från sex månader till ett år.

    Dessutom ska tvister i stället kunna prövas i Branschfinansierade tvistlösningsnämnder, men dessa måste först godkännas av Kammarkollegiet.

    Jag ser detta som framsteg, men saknar fortfarande att beslut från ARN ska vara juridiskt bindande. I dag är besluten endast rekommendationer som företagen kan strunta i. Den risk de tar är endast PR-mässig, de kan hamna på Råd & Röns ”svarta lista”.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • TorskhinkMSC-märkningen av Östersjötorsk dras tillbaka. Fisket anses inte längre hållbart, grundat på en rad forskningsrapporter, anser MSC. Det skriver DN i en artikel, som även refereras av Ekot.

    -Det är olyckligt att yrkesfiskarna blir drabbade eftersom det finns så stor efterfrågan på MSC-certifierad Östersjötorsk, säger Minna Epps, chef för MSC Skandinavien.

    Certifieringen dras in i 90 dagar. Ijanuari kommer en utförligare rapport från de oberoende företag som har granskat fisket, skriver DN.

    Fotnot; MSC står för Marine Stewardship Council.
    Det är en internationell oberoende, icke vinstdrivande organisation som genom en certifiering håller fram uthålligt fiske.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Ett nytt regeringsbeslut ska ge Konsumentverket möjlighet att utfärda omedelbart utlåningsstopp för snabblåneföretag som inte gör en seriös kreditprövning. Det berättar DN i en artikel.

    I dag har Konsumentverket rätt att stoppa de här bolagen om de inte skött kreditbedömningen ordentligt. Men ett beslut att dra in tillståndet kan överklagas till domstol och börjar gälla först när de vunnit laga kraft, skriver DN.

    Bra, men jag ser fortfarande fram emot ett förbud mot skyhöga räntor.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det kan bli mycket dyrt att utnyttja den kredit du kan få på butikskort hos exempelvis Ica och Coop – upp till drygt 15 procent. Det uppmärksammas i en artikel i SvD.

    Icas kort är dyrast. Den som inte sätter in pengar i förväg får en räkning belastad med 9,95 procent räntan samma månad och efter köpmånaden ligger räntan alltså på 15,45 procent, skriver SvD. Sätter du in pengar i förväg får du noll procents ränta. En ganska rejäl räntemarginal!

    Coops kort ligger lägre, men är fortfarande dyrt. Inlåningsräntan på Coop är marginell, 0,1 procent medan räntan på krediten ligger på 9-12 procent, enligt SvD.

    Tidningen har fångat upp några kritiska kommentarer.

    – Precis så här fungerar kortvärlden. Marginalerna är groteska. Det som var ockerränta tidigare, runt 6 procent, har de nu dubblerat och kommer undan med det, säger Claes Hemberg, sparekonom vid Avanza Bank, till tidningen.

    Men det är svårt att veta var gränserna ligger. Lagstiftningen om ocker är mycket föråldrad och varje fall måste prövas rättsligt. Det visar inte minst de många fallen av fantasiräntor som sms-lånen har. Hittills har inget sådant fall prövats rättsligt.

    Uppdatering: Efter SvD:s artikel och kraftig kritik meddelar Ica nu att man sänker räntorna, berättar SvD. ”Vi har beslutat att Ica-banken sänker räntan på Ica-kundkort med kredit under andra köpmånaden från 15,45 procent till 9,95 procent”, skriver Ica-bankens vd Marie Halling i ett mejl till SvD.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Trots att många tror det finns ingen lagstadgad ångerrätt. Undantaget är om du handlar på distans, exempelvis via nätet, över telefon eller på gatan. Du kan läsa mer om ångerrätt på Kov:s webbplats.

    Men går du in i en butik och handlar kan du inte vänta dig att få någon ångerrätt, men många handlare ställer ändå frivilligt upp med sådan. Flera kedjor har dock börjat tillämpa en längre variant av ångerrätt. Upp till ett år, läser jag i en TT-artikel som publiceras i flera tidningar.

    Exempel som nämns i artikeln är Elgiganten som ger en månads betänketid, Clas Ohlson med 90 dagar och Ikea och Intersport som numera har ett helt års ångerrätt.

    Anledningen till denna generositet kan, enligt artikeln, vara en tuff konkurrenssituation. Det gäller att komma med något nytt. Men lång ångerrätt kan också leda till fler spontanköp.

    – Det är ett sätt att tjäna mer pengar genom att minska köptröskeln, så att färre ska skjuta på köpet och i stället våga slå till på en gång, säger Robert Östling, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • Allt fler trycker på donationsknappen när de pantar sina burkar och flaskor. Det är troligtvis flyktingkrisen som gjort att vår donationsvilja ökat, rapporterar Ekot.

    Både Ica och Axfood har pantautomater med donationsknappar, till Röda korset respektive Rädda barnen. Båda organisationerna rapporterar en markant ökning av donationer under september, som normalt sett brukar vara en dålig månad. 740 000 kronor gav knapptryckningar i ICA-butiker, ett par hundra tusen mer än vanligt, och Rädda barnen rapporterar runt 40 procent fler som trycker på donationsknappen.

    Coop, vars donationsknapp gäller trädplantering via Vi-skogen, kan inte se någon ökning.

    – Vi ser att ökningen är markant, vi ser att det finns ett samband med det som speglas i media och det syns i hela landet, säger Nils Nilsson ansvarar för företagsinsamlingen på Röda Korset, till Ekot.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Sedan i maj i år har Konsumentverket tagit emot över 60 anmälningar mot företaget 4One Telekom, skriver verket i ett pressmeddelande.

    Företaget använder sig av oseriösa säljmetoder. ”Anmälarna berättar att företagets säljare ringt dem och påstått att de fått i uppdrag att ta över konsumentens nuvarande telefonabonnemang. I vissa fall har försäljaren hävdat att de gått samman med konsumentens teleoperatör. På så vis har konsumenternas lurats. De drabbade har sedan fått fakturor för telefonabonnemang som de inte har beställt. Det förekommer även att konsumenter blivit anslutna och fakturerade av 4One Telekom trots att de aldrig tackat ja.” skriver verket.

    Det här är alltså ytterligare ett i raden av oseriösa telebolag.

    Andra bloggar om: , , ,

  • slantarÄr man stor måste man vara snäll. Men det verkar storbankerna ha glömt bort. De verkar i ett oligopol, där ett fåtal sätter villkoren. Då borde de visa samhällsansvar i stället för arrogans gentemot oss kunder.

    Det handlar om nedlagda kontor, nedlagd kontanthantering och dåligt bemötande mot små kunder.

    Antalet bankkontor har minskat snabbt, speciellt i glesbygd. Det har uppmärksammats av Sveriges radio, som för närvarande genomför en granskning. Enbart i Gävleborgs län har 15 bankkontor lagts ner de senaste tio åren, rapporterar SR. Vi lär få se mer av den rapporteringen.

    Dessutom är det i dag mycket svårt att hitta ett bankkontor som hanterar kontanter, och antalet sådana kontor har minskat ännu snabbare. Att kontanthantering tas bort brukar bankerna förklara med säkerhetsskäl, men förklaringen är nog snarare att kontanthantering kostar, det finns ju utrustning för att öka säkerheten.

    Men även antalet uttagsautomater minskar. Mellan 2011 och 2013 försvann 645 uttagsautomater, enligt SvD som även konstaterar att Sverige ligger i botten inom EU när det gäller antal uttagsautomater per innevånare. Även här handlar det nog främst om kostnader.

    Jag misstänker att bankernas ointresse för kontanter också har en annan förklaring, de vill att vi ska handla med kort. Kortbetalningar är nämligen oerhört lönsamma för bankerna, som jag tidigare berättat. Kostnadsbesparing och intäktsökning går alltså hand i hand och bidrar till bankernas nästan oanständiga vinster.

    Under senare tid har bankerna tagit sig före att nobba vissa kunder, sådana de ser som ointressanta. Det har exempelvis gällt kunder utan fast anställning, de som lever på socialförsäkringar eller har betalningsanmärkningar.

    Men det går inte längre. Efter ett beslut i EU-parlamentet, som också kommit överens med ministerrådet, ska alla ha rätt till ett bankkonto, enligt TT. Kontot ska kunna användas för insättning och utbetalning inom EU, med kort eller via internet.

    Men det verkar inte fungera helt ut. SvD hade nyligen ett reportage som handlade om ”Patrik” som på grund av en betalningsanmärkning blivit nobbad av banken. Han hade visserligen fått ett bankkonto men inte möjlighet att betala över internet. Han får leva helt kontant och hans mamma sköter betalningar över nätet.

    Jag kan inte låta bli att tycka att bankerna visar en stor arrogans. Deras intresse verkar vara helt inriktat på vinst och utdelning till aktieägarna. Men när det blir kris, som i början av 1990-talet förutsätter bankledning och ägare att vi andra, det vill säga staten, ska rädda dem.

    Bankerna borde visa att de gör skäl för påståendet att de är samhällsviktiga och ta motsvarande ansvar. Alla ska ha rätt till ett bankkonto och kontanter samt tillgång till ett bankkontor på rimligt avstånd. Det kanske är dags för ett uppror mot storbankernas arrogans. Men hur det skulle gå till vet jag inte, det är svårt att rösta med fötterna när de verkar i ett oligopol och beter sig lika illa. Men det vore intressant med förslag.

    Andra bloggar om: , , , , , ,