Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg
  • Bild: Läkemedelsverket

    När man köper bantningsmedel som säljs som kosttillskott vet man tydligen inte riktigt vad man får. Det senaste exemplet är Hoodia P57, som beslagtogs i Sverige under den gemensamma operationen Pangea IV där tull, polis och läkemedelsmyndigheter i mer än 80 länder samverkade.

    Vid en analys visade sig preparatet innehålla den förbjudna läkemedelssubstansen sibutramin, som bland annat kan medföra en ökad risk för stroke och hjärtinfarkt vid långtidsanvändning.

    Läkemedelssubstansen fanns inte deklarerad någonstans, varken på förpackningen eller på webbsidan där den marknadsfördes, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

    Bantningspreparat kan alltså innehålla vad som helst.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag köper inte jätteräkor eller tigerräkor och scampi, som de också kallas. De innebär naturskövling och social dumpning på distans, som jag tidigare uttryckt det.

    Men jätteräkorna är populära och många försöker hålla sitt samvete rent genom att köpa ”miljömärkta” jätteräkor som säljs av bland andra Ica och Coop. Men miljömärkningen är inte mycket värd, påstår Naturskyddsföreningen som en del av sin pågående kampanj mot jätteräkorna.

    Nsf:s granskning av Naturlands ”ekologiska” räkodlingar i Ecuador visar att producenterna inte följer kriterierna och bryter mot landets lagstiftning skriver föreningen på sin webbplats. Granskningen uppmärksammas också av Ekot.

    Enligt Nsf, som har undersökt odlingar i Ecuador, vilket är ett av länderna som exporterar jätteräkor till Sverige, så betyder den ekologiska märkningen ingenting. Räkor manipuleras fysiskt för att ge fler ägg, vakter skjuter på människor som försöker fiska i närheten av odlingarna och mangroveskogen fortsätter att förstöras, skriver Ekot .

    – Det är oacceptabelt och certifieringen lurar svenska konsumenter. De betalar ett merpris i butik och får en verksamhet som förstör miljön och kränker fattiga människors rättigheter, säger Nsf:s ordförande Mikael Karlsson till Ekot.

    Själv säger jag igen; Skippa scampin!

    Uppdatering: Även Miljöaktuellt har en artikel om detta och refererar till Ekots inslag.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Förstoringsglas Tidigare i år berättade jag att Konsumentföreningen Stockholm tillsammans med Sveriges Konsumenter börjat testa läsbarheten för texter på förpackningar. Nu har den tidigare rapporten följts upp med en undersökning, gjord med hjälp av kunder i en livsmedelsbutik. Kunderna fick försöka läsa texten på tre förpackningar; Barillas Fusillo, Anthon Bergs marsipan och Sempers barnmatsburk.

    Resultatet visar att:

    • Sju av tio har svårt att läsa Barillas pastaförpackning. Storleken på bokstäverna är för liten och det är för mycket text på olika språk.
    • Åtta av tio har svårigheter att läsa på Anthon Bergs marsipan. Förpackningen har ett glänsande förpackningsmaterial i silver och texten är liten väldigt.
    • Knappt en av fem kan se vad som står på Sempers barnmatsburk och en del ansåg att bokstäverna var för tjocka samt ifrågasatte val av typsnitt.

    – Allt fler vill veta vad de stoppar i sig och oläsbara texter är ett lagbrott. Dessutom är det extra viktigt för allergiker och andra för vilka det kan vara direkt farligt att utsätta sig för risker, säger Louise Ungerth, chef för konsument- och miljöfrågor på Konsumentföreningen Stockholm, till SvD som har en artikel om undersökningen.

    Inom EU pågår ett arbete med krav för märkningen av förpackningar. Men i de regler som röstats igenom tillåts fortfarande text med minimal storlek. Men arbetet fortsätter, uppger Livsmedelsverkets jurist Gunilla Henrysdotter, som jag talat med.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Ibland stöter man på saker som bara får en att ruska på huvudet och undra om det är sant. Senast upplevde jag det när jag lyssnade på Ekot. De berättade att USA-företag försöker lansera nedspolningsbara produkter, som toarullar och -borstar, här i Sverige.

    Varför man ska kunna spola ner rullen eller borsten i toaletten kan jag inte begripa. Dessutom lär risken för stopp i avloppen öka betydligt. Att branschorganisationen svenskt Vatten nu sökt hjälp hos EU-parlamentet för att få bort produkterna kan jag begripa.

    – Om det inte blir frivilliga åtgärder med det här trycket utav så kallade nedspolningsbara produkter så får vi väl se över om vi behöver stärka lagstiftningen, säger Anders Finnson, vd på Svenskt Vatten, till Ekot.

    Spola skiten!

    Andra bloggar om: , ,

  • Från den 1 oktober får danskarna betala extra för mättat fett, 16 danska kronor kilot. Den nyvalda danska regeringen har som ambition att fördubbla den. Syftet är att minska hälsoproblem, bland annat övervikt.

    Fettskatten har väckt debatt även i Sverige. Läkare är positiva till en fettskatt, men de svenska politiska debattörerna är skeptiska.

    – En fettskatt på mellan 20 och 30 procent skulle få positiv effekt i Sverige, säger Claude Marcus, professor vid Karolinska institutet, till TT.

    ”Det är inte aktuellt i Sverige. Skatteinstrumentet är ett trubbigt medel. Jag tror på upplysning, skolans viktiga roll och personligt ansvar”, skriver socialminister Göran Hägglund i en kommentar till TT.

    Fettskatten kommenteras på ledarsidor. Lotta Holm på HD tycker inte att fettet ska beskattas, däremot är hon positiv till en extra skatt på godis och läsk.

    I en intervju i GP tycker den liberale debattören och ledarskribenten Johan Ingerö att det inte är samhällets uppgift att få människor att äta rätt. Fettskatten är idiotisk och sådana lagar har en tendens att sprida sig, anser han och betonar det personliga ansvaret.

    – Samhällets ansvar handlar snarare om att via skolan till exempel, få barn att röra på sig mer, och sedan ta med sig den vanan, säger han till GP.

    Även matskribenten Henrik Ennart kommenterar fettskatten i SvD. ”Motorn bakom fetmaepidemin är snarare socker och andra snabba kolhydrater. Om staten vill styra matvanorna med priset så borde man premiera färska råvaror. I dag är det dyrare att köpa färska grönsaker än att handla chips.”

    Själv håller jag nog snarast med Henrik Ennart. Det liberala argumentet att staten inte har rätt att lägga sig i ger jag inte mycket för. Så länge det allmänna står för notan för följderna, till exempel sjukvård, har det allmänna också rätt att lägga sig i. Men jag tror inte på fettskatt, det är bättre att gynna sunda vanor än att beskatta dåliga.

    Uppdatering: DN inbjuder till en kommentars-diskussion om en svensk fettskatt.

    Uppdatering: Livsmedelsbutikerna i Danmark har höjt priserna på smör, ost och andra varor mer än den nya fettskatten berättigar till. Det visar en priskoll som tidningen Söndagsavisen har gjort, berättar TT-Ritzau.

    Andra bloggar om: , ,

  • Axfood återkallar ett parti provencalsk kryddblandning av varumärket Spice Field eftersom rutinanalys påvisat salmonella. Inga sjukdomsfall har rapporterats. Det skriver Axfood i ett pressmeddelande och varningen vidarebefordras av Slv.

    Partiet har bäst före-datum/ lotnummer 30-08-2014 1072912.

    Kryddblandningen som kan vara salmonellasmittad har sålts i flera av Axfoods butiker; Willys, Hemköp och Tempo.

    Risken att just kryddor ska innehålla smittämnen har diskuterats tidigare. Risken anses vara relativt hög och det har föreslagits att kryddor ska steriliseras med hjälp av joniserande strålning från radioaktiva ämnen. Förslaget har lagts på hyllan eftersom konsumenterna knappast skulle acceptera detta trots att ingen radioaktivitet finns kvar efter steriliseringen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det har tidigare talats om att hantverkare passar på att skruva upp sina priser när staten står för halva arbetskostnaden. Nu kommer DN med siffror som visar att så verkligen är fallet.

    I dag kostar det i genomsnitt 450-570 kronor per timme att anlita en hantverkare. När skatteavdraget för hantverkstjänster slog igenom på allvar sommaren 2009 var timpriset 390-450 kronor, skriver DN.

    Tidningen återger också siffror från en enkätundersökning om hantverkspriserna under 2010 som Skatteverket har gjort. Genomsnittsfaktureringen för en målare hamnar till exempel på 472 kronor. Mest kostar el- och VA-arbeten, 574 kronor per timme, innan rotavdraget är gjort.

    ROT-avdraget hade två syften; att skapa sysselsättning och göra svarta tjänster vita. Frågan är om det spelat ut sin roll, men avdraget är så populärt att det knappast går att avskaffa.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Stämningsskapande musik, som ibland kallas hissmusik eller Muzak, har länge använts för att få oss att lockas till att handla. Men nu berättar Miljöaktuellt att det senaste är att ersätta musiken med fågelkvitter.

    Det är fastighetsägaren AMF Fastigheter som ska satsa på kvitter, konstverk och dofter i sin nygamla galleria Mood i centrala Stockholm, den som tidigare kallades Sahlénhuset men byggs om. Allt detta ingår i en satsning på ”emotionell shopping”, skriver tidningen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Att i ett tidigt skede hjälpa människor som är svårt skuldsatta skulle spara flera miljarder kronor per år av skattepengar. Det visar en forskningsrapport som har gjorts på uppdrag av Konsumentverket, berättar Ekot.

    Den skuldsatte riskerar att bli sjuk, hamna i missbruk, få problem i äktenskapet eller bli av med jobbet. Att förhindra det här skulle leda till minskade utgifter för Försäkringskassan, sjukvården och kommunerna. Varje skuldsatt som kan ”räddas” kan spara in åtta miljoner kronor, enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson som har gjort undersökningen.

    Men det här kostar och just kostnaden för skuldrådgivning avhåller en del kommuner från att satsa mer men det borde det inte göra, tycker Ingvar Nilsson.

    – Jag tror det beror på att man inte riktigt har sett att detta är en social investering i första hand och inte en kortsiktig kostnad, säger han till Ekot.

    Konsumentverkets generaldirektör Gunnar Larsson tycker dock att staten borde stå för en större del av kostnaderna för skuldrådgivning, som i dag ligger på kommunerna.

    – Det kanske inte är riktigt rimligt att kommunerna står för resurserna men den som i första hand tjänar på det här i första hand är staten. Därför bör man göra en översyn, säger han till Ekot.

    Andra bloggar om: , ,

  • Telekom 29.09.2011 2 Kommentarer

    Telia och Tele2:s 3G-nät är kraftigt överbelastat, skriver SvD och hänvisar till uppgifter på teknikbloggen Feber. Hastigheterna beskrivs som katastrofala och än så länge är det oklart när operatörerna tänker leverera det som kunderna betalar för.

    Enligt Tele2:s presschef Annika Kristersson beror överbelastningen på en explosionsartad ökning av datatrafik i näten.

    – Vi har märkt av en explosionsartad ökning av mobilsurf samt att fler använder Facebook, Wordfeud och andra nätuppkopplade appar på sina smartphones, säger hon till bloggen.

    Problemet är framför allt lokaliserat till storstäderna.

    Men någon tidsplan för när problemen kommer att vara åtgärdade finns inte. Företaget har inte heller någon strategi för hur man ska kompensera kunderna som drabbas – varje fall behandlas enskilt, sammanfattar SvD.

    Bloggen sammanfattar i ett råd:

    ” Om du funderar på att teckna nytt abonnemang och datatjänsterna spelar roll för dig kan vi verkligen inte rekommendera varken Telia eller Tele2 – inte innan de har sagt ett datum då problemen ska var lösta i alla de områden som i dag har problem, inte bara i en del av Stockholms innerstad.”

    Andra bloggar om: , , , , ,