Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Sökresultat » a-kassan
  • Papperskopior, frimärken och telefonkostnader – det är några av sakerna som den som är arbetslös kan få skatteavdrag för. Enligt en dom i regeringsrätten i veckan inför Skatteverket nya regler vilket kan innebära större skatteåterbäring för många av landets arbetssökande, läser jag i SvD.

    – Rätten till avdrag gäller retroaktivt från 2002 och för åren fram till i år räcker det med att man kom upp i utgifter över 1000 kronor per år för att få göra avdrag. Från och med i år måste du haft utlägg på över 5000 kronor för att få göra något avdrag alls säger Yngve Gripple på Skatteverkets rättsavdelning till SvD.se.

    Bakgrunden till den nya praxis är ett rättsfall som en enskild ekonom, Peter Buch, som drivit fallet. Enligt LO-Tidningen ansåg Buch att eftersom a-kassan beskattas som inkomst ska det även innebära att jobbsökandet, som är ett krav för att få ut a-kassa, ger en rätt att dra av kostnaderna man har i samband med det. Och i veckan gav Regeringsrätten honom rätt.

    – För att räknas som arbetslös i det här sammanhanget måste du få ersättning från en a-kassa. Skolungdomar som söker jobb inför ett sommarlov är alltså till exempel inte berättigade till avdraget, säger Yngve Gripple till SvD.

    Rent reflexmässigt tycker jag att avdraget är självklart. Och det borde gälla alla som söker jobb. Det är ju verkligen utgifter för inkomstens förvärvande.

    Arbetssökande, Avdrag, Skatter

  • Vi visste redan att socialbidragen inte minskat, trots högkonjunkturen. En av de viktigaste anledningarna är regeringens minskning av a-kassan. Nu läser jag i Sydsvenskan att socialbidragen väntas öka, tack vare den minskning av sjukpenningen som genomförs första juli.

    Fler sjukskrivna kommer tvingas till socialkontoren efter den 1 juli. Den bedömningen gör Försäkringskassan inför den största förändringen i sjukförsäkringen på femton år, skriver Sydsvenskan.

    – Vår skattning är att några tusen varje år kommer att behöva socialhjälp, säger försäkringsdirektör Birgitta Målsäter.

    Förändringarna i sjukförsäkringen beskrivs som de mest omfattande på femton år. För den sjuke innebär de framför allt absoluta tidsgränser för hur länge sjukpengen betalas ut och att långtidssjukskrivna får ersättningen sänkt från 80 till 75 procent av lönen. Även den sänkta ersättningen är tidsbegränsad och det är tidsgränsen som förväntas leda till att fler kommer att behöva socialhjälp.

    – Hur många det rör sig om beror på hur arbetsgivarna agerar, säger Birgitta Målsäter. Många långtidssjuka har sina anställningar kvar och arbetsgivaren har ett ansvar för rehabiliteringen, säger hon till Sydsvenskan.

    I alliansens Sverige pressas den enskilde, men om de behöver ta socialbidrag eller inte beror på arbetsgivarnas välvilja. Värt att notera är också att staten står för sjukpenningen medan kommunerna står för socialbidragen. Ansvaret vältras alltså över!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Den som får ersättning från a-kassan och aktivt söker jobb och har utgifter för exempelvis resor, telefon- och internetkostnader har rätt att göra avdrag för dessa kostnader. Det slår Regeringsrätten fast i en dom, berättar TT.

    Fallet gäller en man som under tiden januari till augusti fick arbetslöshetsersättning från sin a-kassa. Under tiden arbetade han aktivt för att skaffa sig ett nytt jobb och hade utgifter för resor, telefon- och internetkostnader.

    En förutsättning för att få ersättning från a-kassa är just att man själv är aktiv i sökandet efter ett nytt. Därför yrkade mannen avdrag på 5.800 kronor i sin deklaration.

    Han fick dock avslag från Skatteverket, men överklagade till såväl länsrätten som kammarrätten utan att få rätt till sina avdrag. Nu ger dock Regeringsrätten honom rätt, enligt TT.

    Jag undrar om inte regeringen redan börjat förbereda bestämmelser som ska ta bort den här möjligheten, arbetslösa ska ju piskas.

    Andra bloggar om: , ,

  • Runt 90 procent av de hårt prövade a-kassemedlemmarna får snart en lättnad, skriver TT. Från den 1 juli får många sin avgift sänkt med runt en hundring.

    I snitt sänks a-kasseavgiften med 70 kronor till 250 kronor i månaden. 90 procent av de medlemmar som är kvar i a-kassan får en avgiftssänkning, visar arbetsmarknadsdepartementets beräkningar.

    Störst sänkning får medlemmar i Ledarnas, ST:s och SKTF:s a-kassor, med 130-140 kronor lägre avgift i månaden jämfört med i dag.

    Men inte alla får billigare a-kassa. För teaterfolk och musiker, livsmedelsarbetare, hotell- och restaurangpersonal blir det ännu dyrare när den förhöjda finansieringsavgiften slår i taket, enligt TT.

    Ekonomisajten E24 har en tabell med de nya avgifterna.

    Andra bloggar om: ,

  • Regeringens reformer av a-kassan har varit misslyckad. Det slår Finanspolitiska rådet fast i sin första rapport, skriver Riksdag & Departement. Finansminister Anders Borg håller inte med.

    När det gäller a-kassans finansiering har åtgärderna inneburit att anslutningarna ”helt i onödan” har minskat och att många arbetslösa vid nästa lågkonjunktur kommer att stå utan skydd, menar rådet.

    Finansministern håller delvis med om kritiken, men påpekar att den 1 juli införs det andra steget av a-kassereformen som innebär en ökad koppling mellan avgift och arbetslöshet. Eftersom arbetslösheten sjunker innebär det att avgifterna i de flesta fall kommer att sänkas.

    – Vi vet att en fjärdedel av dem som lämnat a-kassorna är över 63 år. För övrigt är det studenter, förtidspensionärer och välutbildade som har lämnat. Det är grupper som löper mindre risk att bli arbetslösa, säger Anders Borg till R&D.

    ”A-kassereformen” är nog regeringens mest misslyckade drag, antagligen följt av den ”avskaffade” fastighetsskatten som rådet också kritiserar. ”Fort och fel” tycks vara regeringens måtto. De båda misslyckade reformerna står antagligen bakom en stor del av de minskade sympatierna för alliansen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Regeringen har gjort avgifterna för a-kassan extra intressant. Nu har det utbrutit priskrig, hör jag på Ekot.

    Konkurrensen mellan olika a-kassor ökar och ett sätt att locka nya medlemmar är att erbjuda den lägsta avgiften. Bland annat gäller det de båda lärarfackens a-kassor.

    Den 1:a maj sänker akademikernas a-kassa, AEA, medlemsavgiften till 150 kronor i månaden. ”Det är enkelt att byta. Bli medlem du också.” Det har Lärarnas riksförbund, ett av akademikerförbunden, som slogan på en reklamaffisch för AEA.

    Men nu blir inte akademikerna billigast trots att man sänker avgiften för tredje gången på drygt ett år. För i vad som liknar ett rent priskrig bjuder det andra lärarfacket Lärarförbundets a-kassa under och lägger sig på 148 kronor. Därmed ser Lärarnas a-kassa (LA) ut att bli billigast på svensk arbetsmarknad, enligt Ekot.

    Andra bloggar om: ,

  • Nu införs de nya tuffare reglerna. Den 7:e april ändras reglerna för arbetslöshetsförsäkringen igen, berättar Sydsvenskan i en artikel.

    Deltidsarbetslösa ska bara få ut ersättning för högst 75 dagar, inte 300 som i dag.

    Regeringen vill hindra att a-kassan används som långvarig utfyllnadslön. Facken tycker pressen borde satts på arbetsgivarna i stället.

    Regeringen räknar med att staten sparar nära nio miljarder fram till och med år 2010 på åtstramningen. Motivering till regeländringen – förutom besparingen – är att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring, inte en evig inkomstkälla, enligt Sydsvenskan.

    Frågan är var trycket ska sättas in. Deltidsarbetslöshet är vanligast inom handeln och restaurangnäringen. Arbetsgivarna vill ha personal när de har många kunder, och slippa betala annars. Förståeligt, men knappast bra för personalen. Det är kanske arbetsgivarna som borde pressas i stället!

    Andra bloggar om: , , ,

  • De avgiftshöjningar (läs skattehöjningar) som genomfördes för a-kasseavgifterna från årsskiftet har nu fått effekt. Skattehöjningen, den så kallade finansieringsavgiften, på 240 kronor i månaden har lett till att 250 000 medlemmar har lämnat a-kassan.

    Det innebär i sin tur att färre ska finansiera den gemensamma a-kassan. Det medför att flera a-kassor nu överväger att höja avgifterna. I en rundringning som SR gjort uppger förbunden för de minst välbetalda grupperna – Hotell och restaurang, Handels och Kommunal – att de överväger att höja avgifterna.

    Höjda avgifter medför troligtvis att ännu fler kommer att lämna a-kassorna, säger representanter för facket till SR. Spiralen går vidare. Även DN och SvD skriver om de befarade höjningarna.

    Samtidigt berättar Svt:s Rapport att a-kassan är överfinansierad. Den höjda avgiften till a-kassan har blivit en lönsam affär för staten. Bara i år kommer den att ge regeringen ca 14 miljarder kronor extra, visar Rapports granskning.

    Genom att höja avgiften och sänka ersättningsnivån samtidigt är a-kassan kraftigt överfinansierad, pengar som kan användas till annat än arbetsmarknadsåtgärder.

    – Man har gett människor intrycket av att försäkringen är dåligt finansierad och att vi därför behöver försämra villkoren, så är det inte alls. Vi som betalar höga avgifter till den har rätt att få ett bra skydd vid arbetslöshet. Vi gick inte med i a-kassan för att få ett jobbavdrag eller sänkta skatter, säger TCO:s ordförande Sture Nordh till Rapport.

    Höjda skatter för en grupp ska alltså finansiera sänkningar för andra. Det var väl inte tanken bakom a-kassan. Den skulle ju vara en självfinansierad social försäkring.

    Andra bloggar om: , , , , ,