Forskare i Lund har tagit fram en ny metod för att näta styrkan hos varumärken i livsmedelsbranschen, berättar tidningen Resumé.
Forskarna har också använt metoden för den svenska marknaden. Tidningen publicerar en lista över 80-i-topp. Jag nöjer mig med de 10 som toppar listan:
Andra bloggar om: Livsmedel, Varumärken, Forskning
Lågpriskedjan Willys, som ägs av Axfood, kommer att satsa på prissänkningar framöver. Jag citerar deras pressmeddelande:
Nya lägre priser innebär att Willys varje månad sänker priset med minst fem procent på ett tjugotal vanliga varor från välkända märkesleverantörer. Det nya lägre priset gäller minst ett år från prissänkningstillfället. Prissänkningar kommer att göras varje månad året ut men med en stark ambition att fortsätta månad efter månad en lång tid framöver.
….
De varor som prissänks är vanliga vardagsvaror som kunden känner igen och brukar handla, t ex korv, ost, pålägg, drycker, schampo, balsam, rengöringsprodukter m m.
Det framgår alltså inte om det är samma varor som prissänks varje månad eller om det är nya. Å andra sidan, med tanke på det stora antal varor som finns i en butik, åtskilliga hundra, så verkar programmet inte alltför ambitiöst. Som krig betraktat – lite kinapuffar.
Andra bloggar om: Willys, Priskrig, Prissänkning, Livsmedelshandel, Dagligvaruhandel
För några år sedan tyckte jag ofta att jag fick betala mer i kassan än jag hade räknat med. Mitt överslag stämde inte med kassasumman. Jag började kolla mina kvitton varje gång.
Det visade sig då att det ofta var fel, så kallade felslag, i kassan. Varor med extrapris registreras till ordinarie pris och samma vara registreras två gånger. När det gäller frukt och grönt får jag ibland betala för fel sort. Jag uppskattar andelen felaktiga kvitton till 20 % – var femte.
Aftonbladet gjorde en undersökning om saken för några år sedan. De kom fram till samma resultat.
Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk handel, säger att det inte finns några mer omfattande undersökningar som visar hur stort problemet är.
– Problemet ligger delvis i den datoriserade kassamiljön. Personalen litar ofta blint på kassan och har slutat tänka efter själva. Så kolla kvittona, säger han.
Det är också min poäng – kolla kvittona!
Andra bloggar om: Livsmedelshandel, Kvitton, Felslag, Svensk handel
Jag har länge retat mig på den dill som säljs i kruka. Många affärer har ingen dill i lösvikt, bara varianten i kruka. Taniga strån, utan smak. Dessutom, har jag länge misstänkt, till ett högt pris.
När jag skulle handla dill till middagslaxen roade jag mig med att pröva min teori. Jag köpte en kruka dill för 14,90 på en av Stockholms dyrare ICA-affärer. Trots att mitt test är helt ovetenskapligt försökte jag välja den kruka som såg mest välfylld ut.
Väl hemma klippte jag av dillen jäms med krukan och vägde den, 58 gram. Med ett styckpris på14.90 ger det ett kilopris på 257 kr. Samma affär sålde dill i lösvikt för 149 kr/kg. Summa summarum, att köpa dill i kruka är en extremt dålig affär, både pris- och smakmässigt.
Hur kommer det sig att affärerna envisas med krukdillen. Jag har frågat, och fått svaret att den håller sig bättre i affärernas speciella ställ. Hemma håller sig krukdillen ungefär lika länge som dill i lösvikt, om du ställer den i vatten och förvarar den svalt.
En annan förklaring kan vara att för dill som säljs i kruka behöver inget jämförpris anges. Sallad och örter som säljs i kruka är ett av de få undantagen från lagen om prisjämförelser. Du blir lättare blåst.
Det är alltså dags att kräva att handlarn säljer dill i lösvikt! Annars gör du en dålig affär, på alla sätt!
Andra bloggar om: Dill, Livsmedel, Krukdill, Priser, Kilopris, Dill i kruka, Jämförpris
Det har kommit mejl till bloggen från Sveriges Konsumenter. Det vidarebefordras ograverat eftersom jag håller med:
Veckans väckarklocka – När är fisken fångad?
Fisk är nyttig mat och vi uppmanas att äta mer än de ca 20 kilo vi äter per person och år. Allt fler sorter dyker också upp i fiskdiskarna. Mycket av den är färsk, i bemärkelsen att den inte är eller varit fryst. Men hur är det egentligen med den färskheten? I tider när transportvägarna blir allt längre får vi konsumenter inte reda på vilken dag fisken dragits upp ur havet. Sveriges Konsumenter anser att det är ett självklart intresse för konsumenterna att få reda på detta för den färska fisken. Långtifrån alla klarar att själva se att fisken är ”gammal”, visar undersökningar.
Sveriges Konsumenter
Andra bloggar om: Livsmedelshandel, Fisk, Datummärkning, Fångstdatum
– Du har all rätt att få pengar i handen när du lämnar tillbaka burkar och flaskor som ingår i retursystemet. Det finns ingen tvekan om dat, säger Jan Rehnberg, Vd för Returpack som driver systemet.
Det finns livsmedelshandlare som vägrar att ge pengar tillbaka när kunderna lämnar in burkar och flaskor som ingår i retursystemet. De kräver i stället att kunden handlar för pengarna. Det beskedet har ibland skolklasser, som samlar in pengar till klasskassan, fått.
– När vi fått reda på det har vi kunnat lösa frågan med ett telefonsamtal, berättar Jan Rehnberg. Du ska alltid kunna få kontanter.
Samma uppfattning har också Mattias Grundström, jurist på Konsumentverket. Han pekar dessutom på en annan aspekt på problemet.
– När någon betalar pant sluter man ett avtal med systemet. Kunden får ”låna” burken eller flaskan. När den lämnas tillbaka ska återbetalning ske i samma form som vid lånetillfället, i svenska kronor.
Något sådant fall har aldrig prövats juridiskt, men handlaren skulle bli fälld. Handla inte i affärer som håller på med sådana dumheter. Rösta med fötterna.
Andra bloggar om: Pant, Aluminiumburkar, Tomglas, PET-flaskor, Livsmedelshandlare, Retursystem, Kontanter
