Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Privatekonomi
  • Nätförsäljningen av begagnade prylar, via webbplatser som Blocket och Tradera, ökar starkt. Blocket rälnar med att värdet av de prylar som säljs via sajten i år kommer att ligga kring 200 miljarder kronor. År 2006 var siffran 141 miljarder kronor, berättar TT i en artikel som publiceras i DN.

    Det här är bra för alla, utom för handeln. Det är vettlöst att användbara saker inte får nytt liv hos någon annan. Dessutom är det bra för privatekonomin, både hos säljare och köpare.

    Sälj och köp mer begagnat!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har länge haft på känn att det är lättare att handla mer om man betalar med kort, och gör fler impulsköp. Min känsla bekräftas av ny forskning som refereras i en DN-artikel som i sin tur hänvisar till en artikel från Skynews.

    Det är forskare vid USA-universiteten Cornell och New York state som studerat inköpen för 1000 personer under ett halvår. Hälften betalade kontant, hälften använde kort.

    När kort användes blev andelen impulsinköp av onyttiga livsmedel avsevärt större än när man lät det svida till i kontantbörsen. Andelen ”nyttiga” inköp, eller varor som man haft för avsikt att inhandla vid det enskilda tillfället, låg konstant på samma nivå, sammanfattar DN.

    Studien skulle visserligen ge underlag för råd till personer som behövde äta nyttigare, till exempel feta och diabetiker, men den kan nog generaliseras till oss vanliga människor.

    I forskningsrapporten uttrycks det så här: ”Credit card payments, in contrast, are relatively painless and weaken impulse control”.

    På rak svvenska – Om du handlar med kort, köper du mer.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Luften börjar gå ur sms-lånemarknaden. Allt fler inser att företagen tar ut ockerräntor, vilket har gjort att antalet sms-låneärenden hos Kronofogden har minskat. Samtidigt ställer Konsumentverket högre krav på företagen och deras marknadsföring och ett lagförslag om ångerrätt och krav på kreditprövning är på gång.

    Då ser sig låneföretagen sig om efter alternativa affärsmöjligheter för att kunna ockra vidare. Det senaste erbjudandet från det största snabblåneföretaget, Folkia, är ” Ta en paus från dina räkningar i några veckor och låt oss betala i stället”, läser jag i DN.

    Tjänsten går under namnet Folkgiro. Men det är en dyr tjänst, den effektiva räntan kan bli 1 800 procent.

    – Vi vill hjälpa helt vanliga människor att lösa ett vardagsproblem. Oftast behöver personer skjuta på räkningar om de fått oväntade utgifter eller har spridda inkomster, säger Per Spångberg, vd för Folkia, till DN.

    Men med tanke på hur hög räntan kan bli handlar det knappast om att hjälpa folk, det handlar fortfarande om ocker. De har antagligen hittat en ny lucka i lagstiftningen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är fler som väljer att binda sin boränta, läser jag i en TT-artikel. Frågan är hur klokt det är.

    Jag har skrivit om det förut: Historiskt sett har det varit en dålig affär att binda räntan. Ett skäl till att binda är dock att man vet sin räntekostnad under längre tid, och därför sover bättre på natten.

    Själv har jag alltid haft rörlig ränta. Med undantag för ett kvartal, när Riksbanken under fastighetskrisen höjde räntan till 500 procent, har det alltid varit en bra affär. Det kvartalet fick jag betala runt 16 procent. Men å andra sidan har jag aldrig varit högbelånad, så jag kunde ta den smällen.

    Omvänt har den som binder räntan alltid betalat mer än den som haft rörlig ränta. Frågan är om det inte är klokare att ha rörlig ränta, och lägga mellanskillnaden i en pott för att kunna ta eventuella smällar.

    Andra bloggar om: , , ,

  • En tidigare kostnad har många företag i dag vänt till en intäktskälla, berättar Ekot. Det handlar om räkningen som kommer via posten.

    Flera tele-, bredbands- och tv-bolag lägger medvetet över delar av sina kostnader genom en särskild avgift för pappersfakturor.

    Tele2 tar till exempel mellan 19 och 24 kronor i avgift, Telia 19 kronor och tv-leverantörerna Comhem och Viasat tar 35 kronor.

    Det finns ingen lag som reglerar hur mycket företagen får ta ut i avgift utan det är helt upp till dem själva, enligt Ekot.

    E-räkningar har vissa fördelar för oss konsumenter, men det förutsätter att man har en Internetanslutning. Det finns trots allt en del människor, framför allt äldre, som inte har det av olika skäl.

    Det främsta skälet till avgifterna är nog att få oss att betala via e-faktura, vilket underlättar för företagen. Men det missgynnar dem som inte har en anslutning till Internet, och avgifterna motsvarar knappast företagens kostnader. Frågan är om inte räknenissarna hittat en ny kassako. Hur som helst, det retar kunderna.

    Uppdatering: De allt vanligare fakturaavgifterna kan för ett hushåll innebära kostnader på 1 600 kronor per år, beräknar GP i en artikel om avgifterna.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Finansinspektionen bolånetak, som införs 1 oktober i år, verkar ha gett den effekt som kritikerna varnat för. Samtliga storbanker uppger att de kan ge andra krediter än vanliga bolån vid bostadsköp. Räntan blir dock högre, vilket innebär en högre slutkostnad för låntagaren, läser jag i SvD.

    Syftet med bolånetaket var att minska skuldsättningen. Men om vi i stället tar andra typer av krediter för att ersätta de traditionella bolånen uppnås knappast det målet. I stället får låntagaren högre kostnader för sitt boende, och det kan knappast ha varit avsikten.

    -Detta är inte ett bolånetak. Det är ett pantsättningstak, säger Rikard Josefson , ställföreträdande chef för kontorsrörelsen i SE, till SvDB.

    Dock finns det de som tror att taket påverkar:

    -Visst kan taket ge någon form av psykologisk effekt där köpare nu avvaktar för att man spekulerar i en nedgång på marknaden, säger Michael Skytt bolånechef på Nordea till tidningen.

    Jag kan inte låta bli att ställa frågan: Var bolånetaket en god idé? Men det får väl framtiden visa, bolånetaket har inte trätt i kraft ännu.

    Uppdatering: Finansinspektionen räknar ändå med att åtgärden ska ha en inverkan på lånemönstret, skriver SvD i en uppföljande artikel. FI lovar fler regleringar om målet inte nås.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Efter den senaste vinterns elprischock var det många som tecknade avtal med fast elpriser. Men nu väljer fler och fler rörligt elpris, läser jag i en artikel från SvD.

    En anledning tros vara att de rörliga elpriserna har fortsatt att sjunka. Det rörliga elpriset var i juni var 17,5-17,7 öre lägre per kilowattimme än i mars. Även övriga avtalsformer hade i allmänhet lägre priser i juni jämfört med mars men förändringarna var små jämfört med nedgången för rörligt pris. Kunder som har tillsvidarepris fortsätter att sjunka, skriver SvD.

    Själv har jag rörligt elpris. Sett över en längre period har det alltid lönat sig. Visserligen får jag vara beredd på pristoppar, men eftersom min elförbrukning är mycket låg klarar jag det.

    Men med en dåres envishet upprepar jag: Det dummaste du kan göra är att ha så kallat tillsvidarepris, det pris du får om du avstår från att välja. Då får du alltid betala för mycket.

    Uppdatering: Att binda elavtalet är oftast ett dyrare alternativ, skriver TT i en artikel.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är numera obligatoriskt att ta fram en energideklaration för bostäder, inte minst småhus och radhus. Kravet är lagstadgat och bygger på ett EU-direktiv.

    Syftet är att sänka energiåtgången. Målet är att den totala energianvändningen ska minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050.

    Men kritiken är hård, energideklarationerna fyller ofta inte sitt syfte, läser jag i SvD. En anledning är att regelverket är för krångligt.

    -Huvudproblemet med energideklarationerna var att regeringen och myndigheterna dittills inte i tillräcklig utsträckning hade sett till att säkerställa en hög kvalitet på energideklarationerna och de rekommendationer som lämnas i dem. Istället hade fokus lagts på komplicerade regler och procedurer som blev otydliga för fastighetsägarna och energikonsulterna, säger revisionsdirektör Fredrik Engström vid Riksrevisionen som granskat området.

    I rapporten framgår att närmare hälften av alla deklarationer inte ger några rekommendationer om åtgärder, trots att det främsta syftet med energideklarationerna är att hjälpa fastighetsägarna att energieffektivisera, skriver SvD.

    Många energideklarationer verkar alltså ha kommit till för sakens egen skull. Men vi som beställer en deklaration måste tydligen också ligga på. Kräv förslag på åtgärder, och en beräkning av effekterna. Annars är det pengar i sjön, en energideklaration är inte billig.

    Uppdatering: Boverket har tagit till sig av Riksrevisionens kritik och aviserar nu förändringar, enligt SvD. Tydligare energiklassning och avskaffat krav på ackreditering är två av Boverkets förslag på hur man kan förbättra systemet med energideklarationer.

    Andra bloggar om: , ,

  • Datainspektionen riktar, efter en granskning, kritik mot flera sms-låneföretag. Kritiken gäller bland annat bristande datasäkerhet och ovarsam hantering av personuppgifter, berättar myndigheten i ett pressmeddelande. Det har även blivit en artikel i DN.

    Granskningen gällde fyra av de största företagen i branschen. Vid samtliga företag upptäcktes brister.

    – Flertalet av de brister som vi upptäckte under inspektionerna har åtgärdats eller håller på att åtgärdas, vilket är bra, säger Hans Kärnlöf som lett granskningsprojektet, i pressmeddelandet.

    Jag kan inte låta bli att konstatera att det här var precis vad jag väntat mig av aktörer i en oseriös bransch.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Bensinpumpar Bensinpriset brukar vara högt under sommaren och gå ner under hösten. Men i år kommer nedgången att vara större än förra året, enligt en artikel på SvD:s webbplats E24.

    En anledning var förra årets lågkonjunktur, märkligt nog. Men när bensin framställs i raffinaderierna får man även andra produkter som används i industrin. När dessa inte efterfrågas går raffinaderierna på lågvarv och tillgången på bensin blir dålig.

    – I år är det ett mer normalt år och vi räknar med att priset på bensin fortsätter ned. Men sen kan utvecklingen av råoljepriset påverka bilden; stiger råoljepriset påverkas bensinpriset, säger Ulf Svahn , vd för Svenska Petroleuminstitutet (SPI), till E24.

    Branschen räknar med att priset blir lägre än dagens 12,58 kronor för en liter 95-oktanig bensin, skriver E24.

    Andra bloggar om: , ,