Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Regeringen
  • Regeringen kan lägga en ny punkt till sin lista över fiaskon – sänkningen av restaurangmomsen. Sänkningen, som var den prioriterade satsningen inför det senaste valet, skulle ge lägre priser och 6 000 nya jobb. Satsningen var dyrbar, 3,5 miljarder, vilket skulle medföra att varje jobb skulle kosta närmare 600 000 kronor.

    Men det bidde inte lägre priser, lunchpriserna gick i stället upp. De nya jobben blev få, rapporterar DN som stödjer sig på statistik från SCB. I april i år var det totala antalet sysselsatta i branschen 138 700, medan det i april 2011 låg på 138 300, visar SCB:s siffror.

    En talesman för (M), Henrik von Sydow, säger till DN att han är ”försiktigt optimistisk till att sänkningen på sikt skapar fler jobb”.

    Branschorganisationen Visita ser hellre till lönesumman och omsättning när den utvärderar effekterna av momssänkningen. Enligt organisationen ökade lönesumman inom branschen med nio procent förra året, medan den för hela arbetsmarknaden ökade med fyra procent, skriver DN.

    Men lägre priser och 6 000 nya jobb bidde det inte. Räkningen slutade inte heller på 3,5 miljarder, första året kostade satsningen 5,4 miljarder kronor.

    DN har också en artikel om den uteblivna prissänkningen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Efter sin tidigare kappvändning verkar nu IT-minister Anna-Karin Hatt nu vara inne på att sätta press på operatörerna för att de ska förbättra täckningen.

    – De problem som konsumenterna upplever gäller inte bara enskilda operatörer eller delar av landet. Det finns ett utbrett missnöje både i glesbygd och tätorter, sade hon på en presskonferens, något som uppmärksammades av DN, R&D och Ekot samt av TT i en rad tidningar.

    -Hittills har operatörerna inte hållit vad de lovat, de har visat upp väldigt generösa och skönmålande täckningskartor som konsumenterna märker inte stämmer med verkligheten, sade ministern till TT.

    Regeringen ger därför Post- och telestyrelsen, PTS, tre uppdrag för att det ska bli bättre. PTS ska utföra stickprovsmätningar av mobiltäckningen i olika delar av landet. Myndigheten ska också inleda ett antal regionala möten runt om i landet med olika intressenter. Det tredje uppdraget blir att samla in information från operatörerna över hur utbyggnaden av deras respektive mobilnät fortskrider, enligt R&D.

    Som av en händelse meddelade Telia Sonera samma dag att de bygger ut sina 3G- och 4G-nät för att öka täckningen och kapaciteten. Näten ska få samma täckning som GSM-nätet. Under 2014 ska 99 procent av befolkningen kunna ha tillgång till 4G.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det finns mycket jag inte förstår, inte minst när det gäller den så kallade vetenskapen nationalekonomi. Hur den skiljer sig från gissningar har jag aldrig begripit.

    Jag har till exempel aldrig begripit hur Regeringens så kallade arbetslinje ska fungera. Den verkar grundas på att folk inte vill arbeta, utan vill leva på bidrag.

    Det kanske finns några få som vill leva på det sättet, men jag är fullständigt övertygad om att de allra flesta vill arbeta. Bidrag har man aldrig blivit fet på, i dag kan man inte ens överleva på dem.

    Regeringens arbetslinje verkar innebära att man ska piska sjuka och arbetslösa ekonomiskt, till dess de år villiga att arbeta. Viljan fanns nog redan. Men följden har blivit att bara ett fåtal av dessa har kommit i jobb, däremot har Regeringen skapat en ny grupp av fattiga.

    Det är många som fallit mellan de olika socialförsäkringarna. De anses för friska för att kunna få sjukförsäkring, men för sjuka för att kunna få jobb. Då återstår bara socialbidrag, det som numera kallas försörjningsstöd.

    För att kunna få försörjningsstöd måste du först göra dig av med alla tillgångar. Har du lägenhet, hus eller bil, måste du först sälja dessa. Oavsett om du bor billigt i glesbygden, oavsett om huset är säljbart eller inte eller behöver bil för att kunna ta dig till det jobb du kanske kan få. Försörjningsstöd för alla tillbaka till ruta noll.

    Arbetslinjen grundar sig på dunkla nationalekonomiska teorier. Allt liknar den räknevurpa som ligger till grund för åstramningskraven för de euro-länder som är illa ute, något som vår finansminister ställt sig bakom.

    Jag kan förstå om man kräver stopp för rent slöseri, och korruption. Men jag kan inte förstå hur ekonomin kan hämta sig ifall man stryper den ekonomiska kranen, drar man åt rinner inget vatten. Man skapar bara törstiga, i praktiken större klyftor.

    Andra bloggar om: , , ,

  • kraftledningRegeringens bristande styrning har försenat utbyggnaden av elnätet och skapat brist på överföringskapacitet. Den salvan avlossar riksrevisor Claes Norgren i en debattartikel i SvD, efter en granskning. Regeringen får svidande kritik på en rad punkter.

    Riksrevisionens granskning är inriktad på överföringen av el, från kraftverk till konsumtion, och främst det så kallade stomnätet som statliga Svenska kraftnät ansvarar för.

    – Vi tycker att investeringarna i stamnätet, anpassningen och utvecklingen av det, har varit försenade i förhållande till behoven. Det får effekter på elpriser i slutändan, säger riksrevisor Claes Norgren till Ekot.

    Riksrevisionen anser att en mer aktiv styrning från regeringen kunde lett till att nödvändiga investeringar för överföring av el till södra Sverige kommit i gång tidigare. I kombination med indelningen i fyra elområden har detta lett till högre elpriser i delar av landet, skriver TT med anledning av rapporten.

    – Framför allt har prisområde fyra, det vill säga Skåne, Blekinge och södra Småland, påverkats. Det är där som priset har varit högre, säger Claes Norgren till Ekot.

    Också Energimarknadsinspektionen (EI), som har tillsyn över tillståndsprocessen för elnät och över kvaliteten i elöverföringen, får sig en släng av sleven, skriver TT. Myndigheten bör arbeta mer förebyggande och identifiera särskilt utsatta delar i systemet, tycker Riksrevisionen.

    Jag kan inte förstå Regeringens ovilja till investeringar i infrastruktur. Tågen står stilla och skåningar får betala högre elpris. Förutom jobb ger investeringar bestående värden, till skillnad mot sänkt restaurangmoms.

    Som vanligt skyller energiminister Anna-Karin Hatt på den förra regeringen, Då kanske det är dags att visa framfötterna, det behövs mer verkstad när det gäller infrastruktur.

    Andra bloggar om: , ,

  • mobilsamtalTidigare har IT-minister Anna-Karin Hatt hävdat att lagstiftning vore fel väg för att öka mobiltäckningen i Sverige.

    – Jag tror inte att lagstiftning är rätt väg att gå men samtidigt är det viktigt att vara tydlig mot operatörerna att när kraven är så starka från konsumenterna så finns det två vägar att gå: antingen skärper sig operatörerna, annars måste vi hitta andra vägar att ta oss framåt, sa hon i en Eko-intervju.

    Hennes uttalande förvånade mig då, eftersom problemen främst drabbar lands- och glesbygd, som Centern påstår sig värna. Men partiet är väl numera främst marknadsorienterat, Stureplan är viktigare än landsbygden.

    Men mobiltäckningen har diskuterats mycket på sistone. Inte minst lade SR-programmet Kalibers reportage ”Goda löften – dålig täckning” ved på brasan.

    Efter den senaste tidens uppmärksamhet kring dålig täckning verkar IT-ministern ha vänt på kappan.

    Det jäser i Mobilsverige, sa Anna- Karin Hatt på Post- och telestyrelsens konferens, hon kritiserade mobiloperatörerna i skarpa ordalag för att de bland annat presenterar täckningskartor utan koppling till verkligheten, för att de ger orealistiska löften och för att de måste investera mer i näten, enligt Ekot. Hon hotade bland annat med lagstiftning.

    – Sanningen är att om ni inte blir avsevärt bättre på att leva upp till era kunders förväntningar, om inte vi i närtid kan se att de här problemen får en lösning, så är det långt ifrån säkert att vi kan undvika det, sa hon enligt en TT-artikel som publiceras allmänt.

    Vi får väl se vilken verkan det får. Att täckningen, framför allt i glesbygd, är dålig är ostridigt. Mobilnäten har dessutom fått ökad betydelse när det gamla fasta kopparnätet rivs ner.

    Jag har alltid med förvåning sett att de olika operatörerna bygger upp var sitt nät. Gemensamma nät, eller roaming till rimlig kostnad, skulle bli betydligt billigare. Dessutom skulle täckningen i praktiken förbättras. Konkurrens är inte alltid bra för kunderna, trots politikers övertro!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har svårt att begripa varför pensionärer ska ha en högre skattesats än löntagare. Visserligen har skatten på pensioner sänkts men det handlar om nålpengar, den senaste sänkningen innebar en 50-lapp i månaden.

    Dessutom åker pensionerna jo-jo i det nya pensionssystemet, när den berömda bromsen slår till. Allt fler pensionärer får svårt att klara sig på sin pension.

    Ett tecken på det är att allt fler äldre hamnar hos Kronofogden. Drygt 19 000 personer över 70 år hamnade i Kronofogdens register i fjol, en ökning med 13 procent jämfört med två år tidigare. Det berättar TT.

    Det handlar ofta om mindre skulder. Det kan gälla trafikförsäkringar följt av krav från el- och telebolag.

    Många ensamstående kommer pensionärer inte upp i Kronofogdens existensminimum på 4 683 kronor per månad efter hyra, hem- och färdtjänst. Det berättar Ingvor Fahlén, skuldrådgivare i Karlstad kommun, förr TT.

    Det är hög tid att Regeringen tar tag i pensionärernas situation. Sänk deras skatter och gör om pensionssystemet – och gör rätt denna gång.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, avgör tvister mellan konsumenter och företag som gäller varor eller tjänster. Men nämndens utslag är bara en rekommendation, inte bindande.

    Under 2012 kom det in 11 531 ärenden till Allmänna reklamationsnämnden. Det är en ökning med 23 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras med att anmälningar numera kan lämnas via webben.

    Under 2012 sjönk andelen ärenden som fick bifall. I 38 procent av besluten fick konsumenten helt eller delvis rätt, att jämföra med 43 procent år 2011.

    De flesta utslag följs av företagen. Statistik från nämnden visar att följsamheten av nämndens rekommendationer de senaste åren har legat mellan 71 och 76 procent.

    Men det innebär att företagen struntar i nämndens beslut i ungefär vart fjärde fall. Det kan de göra eftersom besluten inte är bindande, de riskerar bara att hamna på Råd&Röns svarta lista.

    Nu har Regeringen beslutat tillsätta en utredning som bland annat ska titta på hur man kan öka följsamheten, skriver Konsumentminister Birgitta Ohlson (FP) på DN Debatt, vilket också uppmärksammas av TT samt av Ekot. Utslagen kan bli bindande.

    Utredningen ska också titta på andra förändringar som kan vara nödvändiga genom nya varor och handelsmönster. Vi handlar exempelvis allt mer via webben.

    Initiativet är bra men jag har också en fundering i samband med utredningen. Skulle det inte vara möjligt att de båda parterna fick framträda inför nämnden, för frågor och klarlägganden. I dag grundas nämndens beslut enbart på skriftliga uttalanden. Det är ytterst få, konsumenter eller företag, som kan uttrycka sig i skrift.

    Andra bloggar om: , ,

  • För drygt ett år sedan sänktes restaurangmomsen. Enligt Regeringen skulle det leda till sänkta priser, vilket gör att fler äter ute och därigenom skapas fler jobb i branschen. Regeringen väntade sig att sänkningen skulle leda till 6 000 nya jobb.

    Hur det blev med de nya jobben återstår att se, men priserna sjönk inte, åtminstone inte på luncher. I stället nådde priserna en ny rekordnivå, enligt restaurangsajten Gastrogates lunchprisindex för 2012. Undersökningen uppmärksammas av TT och GP borrar bland priserna i sin region.

    – Många krögare har prioriterat annat än prissänkningar för att klara konkurrensen. Bättre service genom nyanställningar och bättre råvaror är vanliga strategier för att få flera matgäster, säger Elias Norström, vd Gastrogate, i företagets pressmeddelande.

    Hur det är med den saken är omöjligt att veta. Pengar till ägarna kan också vara en förklaring i en tuff bransch.

    Snittpriset för året ligger på 79:10 kr. Som vanligt är Stockholm dyrast, där är snittpriset 81:30 kronor. Slussenområdet toppar, också som vanligt, med 95:80.

    I Göteborg kostar det i snitt 77:20 kronor, om man inte åker till Hisingen eller Mölndal/Kållered, där det kostar 73 kronor jämnt.

    I både Stockholm och Göteborg kostade den genomsnittliga lunchen en krona mer i fjol jämfört med 2011, medan priset i Malmö förra året ökade med 2:90, skriver TT.

    Vi väntar med spänning på jobbsiffrorna. Vad kostade varje nytt jobb, momssänkningen beräknades kosta 3,5 miljarder.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • I en debattartikel i DN föreslår regeringen skärpa krav på snabblåneföretagen. Det verkar vara en ganska snabb reaktion på de senaste siffrorna från Kronofogden, som visar på en kraftig ökning bland deras ärenden.

    Regeringen vill att det ska krävas tillstånd att bedriva snabblåneverksamhet hos Finansinspektionen (FI). Det skulle betyda att FI till exempel kan återkalla tillstånd för oseriösa företag. Konsumentverket ska dessutom få rätt att ta ut straffavgifter av snabblåneföretag som slarvar med sina kreditprövningar. Förslaget uppmärksammas också av Ekot och i en artikel från TT. GP tar också upp förslaget på ledarplats.

    Det är på tiden att det händer något handfast, det finns alldeles för många oseriösa snabblåneföretag.

    Frågan är bara hur det slutliga förslaget kommer att se ut, och när det kan införas.

    Uppdatering: Nu kommer regeringen med ett förslag, skriver de i ett pressmeddelande som även uppmärksammas av TT. Färre personer ska riskera att fastna i en skuldspiral. För att åstadkomma detta föreslår regeringen bland annat att det införs ett räntetak och ett kostnadstak.

    I lagrådsremissen föreslår regeringen därför att kredit- och dröjsmålsräntor för högkostnadskrediter maximalt får vara 40 procentenheter högre än referensräntan (f.n. -0,5 procent). För en högkostnadskredit ska kostnaderna, till exempel räntor, avgifter och inkassokostnader, aldrig få överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet. Vid ett lån på 1 000 kr ska man som konsument alltså inte behöva betala mer än totalt 2 000 kr, skriver de.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jodå, numera kan vi köpa receptfria läkemedel i livsmedelsaffären och på macken. Däremot har priserna höjts och det kan vara svårt att få tag på receptbelagda läkemedel. Det har inte blivit fler apotek i glesbygd medan vi i storstaden kan välja mellan massor av apotek, det har snarast blivit en överetablering, vilket gjort det tufft för många apotek.

    Den dåliga lönsamheten har gjort att vissa apotek har tagit till olagliga metoder, som att utan tillstånd sölja läkemedel för export. Det avslöjar Ekot.

    Det är tips från en privatperson som nu fått Läkemedelsverket att börja utreda den olagliga försäljningen, berättar Ekot. Hittills har en handfull apotek fastnat i Läkemedelsverkets razzior, men fler apotek misstänks. Det rör sig om exklusiva och väldigt dyra läkemedel.

    I dag är konkurrensen stenhård mellan apoteken runt om i hela landet, vilket gör att vissa apotek kan ha känt sig frestade att snabbt och ganska enkelt öka sin omsättning.

    – Det är en del apotek som har svårt att överleva. Det finns ingen begränsning hur många apotek det får finnas i olika städer, säger Annika Babra, gruppchef på Läkemedelsverkets inspektionsenhet, till Ekot.

    Göran Hägglund (KD) borde göra om, och göra rätt, i stället för att tala om en succé.

    Andra bloggar om: , , , ,