Studenterna, tillsammans med pensionärerna, tillhör de ekonomiskt mest misshandlade grupperna.
En student har, efter räkningar och de nödvändigaste utgifterna, kvar 200 kronor till nöjen, resor och annat. Det säger Erika Pahne, privatekonom på Swedbank, till E24.
Socialstyrelsen har räknat ut hur mycket pengar en person behöver på en månad, cirka 8 300 kronor per månad efter skatt. Men studiemedlet är bara 7 364 kr.
Studiemedlet höjs en gång om året, i januari, och då i enlighet med konsumentprisindexets utveckling. Men beräkningen görs på KPI-ökningen fram till i juni året dessförinnan, så en hög inflation likt den vi har i dagsläget kan leda till att studenters disponibla inkomster sjunker rejält under en period.
Att studiemedlet inte höjts annat än vid den årliga KPI-justeringen sedan alliansen intog Rosenbad 2006 är något som upprör Sveriges förenade studentkårer, SFS.
– Det är ett sviket vallöfte, det har inte hänt någonting sedan de tillträdde för två år sedan. Alla partier, förutom moderaterna, lovade att höja studiemedlet inför valet men det har inte skett, säger Moa Neuman som är ordförande för SFS, till E24.
Trots att tre av de fyra allianspartierna lovade studiemedelshöjningar före valet är senaste budet från högskoleminister Lars Leijonborg att det inte kommer att bli av förrän efter 2008.
Studenter har lägre disponibel inkomst 2008 än 1989, visar en undersökning från Swedbank som publicerades i våras.
”Sedan 1989 har överskottet för en ensamstående student efter nödvändig konsumtion minskat med 24 procent eller 300 kronor i fast penningvärde per studiemånad. Utvecklingen för den som valt att arbeta har däremot varit den motsatta. Ett enpersons-hushåll med arbete men utan högre utbildning har under dessa 20 år fått en förbättring med 100 procent eller med 4100 kronor per månad”, skriver Swedbank, enligt E24.
Andra bloggar om: Studenter, Studiemedel, Privatekonomi
