Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2009 » maj
  • Ekot har dragit igång en granskning av den danska grisindustrin, och hittills har fokus legat på uppfödningen.

    Vi har fått skrämmande interiörer från uppfödningen. Till exempel hålls var fjärde sugga inspärrad i en bur hela sitt liv, berättar Ekot. Buren är så trång att de inte kan vända sig om. Det här är helt lagligt i Danmark. Konsekvenserna är sår och varfyllda bölder efter skavning från burarna. Det får inte förekomma. Ändå drabbar just det var femte dansk sugga.

    Uppemot 90 procent lider av skador på magsäcken. Skadorna skulle minska om grisarna fick halm att tugga på. Trots att lagen kräver att grisarna ska få halm eller strö struntar många bönder i det eftersom det betyder mer arbete och större kostnader. Halm är ett fanskap säger en bonde.

    Allt fler djur misshandlas av bönderna på väg till slakten för att snabbare få in dem i lastbilarna och pressa priserna. Bönderna och transportörerna slår grisarna med hårda plaströr så de får skador långt in i musklerna. Slagen ska få grisarna att gå fortare in i lastbilarna på väg till slakt. Då blir transporterna billigare. Det här var tidigare ett nästan okänt fenomen men när priserna pressas på fläskköttet tar allt fler till käpparna, enligt Ekot.

    En stor del av problemet verkar vara de danska grisböndernas inställning till djurhållning. Torben Poulsen är ordförande för Danmarks svinproducenter. Han ser inga problem med den danska djuromsorgen.

    -Det är en fabrik vi har. Du ska inte tro att jag har 1700 suggor här ute för att de är söta djur som jag ska klia bakom örat. Jag har dem för att jag ska tjäna pengar på dem, säger Torben Poulsen till Ekot.

    – Det är en ett marknadsföringsproblem, säger han om att var femte sugga lider av bogsår.

    De svenska inköparna verkar vara pinsamt omedvetna. Ekots granskning av grishanteringen på danska gårdar upprör landets stora livsmedelskedjor. Ica, Coop och Axfood importerar alla fläskkött från Danmark, främst fläskfilé och benfri kotlett, och närmare en tredjedel av det sålda köttet är danskt.

    ICA, Coop och Axfood har alla inplanerade möten med leverantören imorgon och enligt Johanna Stiernstedt, kvalitetsansvarig vid Ica, har bilden av den danska produktionen varit god hittills.

    – Den har varit så god som vi har kunnat acceptera. Den svenska har varit bäst, men Danmark har kommit längst av våra europeiska grannar, säger Johanna Stiernstedt på Ica till Ekot.

    Men det är just konsumenter och inköpare som kan ändra de förhållanden som råder för djuren. De stora brittiska matvarukedjorna har i flera år redan ställt hårdare krav på djuromsorgen för de danska grisarna och nu föds det upp särskilda UK-grisar i Danmark.

    SvD följer upp Ekots granskning. I en artikel uppmärksammas de svenska företagens reaktion. I en annan artikel sätter SvD frågetecken även för grisuppfödningen i Sverige. Mattias Gårdlund, djurskyddsinspektör i Malmö, varnar för att det finns ett rejält glapp mellan lagar och verklighet även i Sverige. Även om medelgrisen har det betydligt bättre.

    – Det är ju välkänt i näringen att många svenska uppfödare lägger på för lite strö, men man väljer att blunda trots att kraven inte efterlevs. Näringen behöver ta sitt ansvar, annars blir det ett hyckleri där handeln och kunderna luras och där djuren får betala, säger han till SvD.

    TT sammanfattar Ekots avslöjande och Sydsvenskan har ett videoinslag från Ekot.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Lägg inte ut dina personuppgifter om du ska sälja något värdefullt på nätet. Blocket och andra säljsajter för privatpersoner är en guldgruva för oärliga personer, där kan de hitta mängder av uppgifter om stödbegärligt gods, varnar SvD:s E24 och Metro berättar om ett fall.

    De sker allt fler stölder av saker som annonseras på Blocket och andra säljsajter för privatpersoner. Lägg inte upp ditt telefonnummer i annonsen eller en karta så att tjuvarna får veta var du bor.

    Hur ska man då gå tillväga om man har något man vill sälja via en annonsplats? Du kan skydda dig från stölder genom att inte lägga ut sökbara uppgifter i annonsen som namn och telefonnummer. Ska du sälja en bil eller motorcykel så ta bort registreringsnumret, så det inte syns på bilderna.

    Har du kommit så långt att du har en spekulant som vill provköra din bil så följ alltid med, låt ingen för dig okänd person köra iväg ensam på en provtur. Om någon ska provköra en motorcykel eller moped ska du ta något i pant som legitimation, körkort eller eventuella bilnycklar etcetera, skriver E24.

    Andra bloggar om: , ,

  • Rättegången har inletts mot de två anställda på Ica Maxi som anklagas för att ha sålt ompaketerad köttfärs. Båda nekar till brott. Livsmedelsverket tycker att företaget även borde ha åtalats för bedrägeri, berättar både DN och SvD.

    Ett och ett halvt år efter avslöjandet har tre förundersökningar lagts ned, skriver SvD. Och i rättegången som inleds idag mot butiken i Nacka finns bedrägeri inte med bland åtalspunkterna.

    – Jag anser att det kan ses som ett grovt brott, ett bedrägeri. Man har gjort sig vinning på något som inte motsvarar det som förespeglas, säger Göran Anér, chefsjurist på Livsmedelsverket.

    Två anställda – en 35-årig försäljningschef och en 27-årig avdelningschef – är åtalade för felmärkning av köttfärs, ett brott mot livsmedelslagen. Deras arbetsgivare, företaget Nacka Stormarknad AB, krävs på 350000 kronor i böter.

    De åtalade nekar till anklagelserna och advokat Per E Samuelsson, som försvarar företaget, menar att målet handlar om bagateller.

    -Vi har gjort egna undersökningar som visar att det inte var något fel på köttet och att det egentligen inte passerat sista förbrukningsdag. Jag tror att rättegången kommer att visa att det så kallade scoopet som Uppdrag granskning gjorde har varit kraftigt överdrivet, säger han till SvD.

    Andra bloggar om: , ,

  • I slutet av förra året var skojarföretaget Kameraexperten en följetong här på bloggen. Nu kommer det rättsliga efterspelet, berättar TT. Två åtalas för bedrägeri.

    De båda männen byggde upp en fungerande nätförsäljning under namnet Kameraexperten. Men i höstas slutade de abrupt att leverera varor – trots att beställningar och betalningar tickade in.

    I den stämningsansökan som chefsåklagare Tora Holst på måndagen lämnade in till Solna tingsrätt heter det att brottet är grovt då det ”varit av särskild farlig art eftersom det riskerat att urholka förtroendet för näthandeln som sådan. Försök till grovt bedrägeri alternativt grovt penninghäleri finns också bland åtalspunkterna, enligt TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har flera gånger bloggat om operatörerna ljug om hastigheterna för mobilt bredband. Deras marknadsföring av glädjekalkylerade maxhastigheter har också gett upphov till en mängd klagomål, dessutom har Konsumentverket intresserat sig för frågan. Med kniven mot strupen har nu de större operatörerna enats om nya siffror för hastigheterna.

    Operatörerna Telia, Tele 2, Telenor och 3 har kommit överens om gemensamma riktlinjer vid marknadsföring av hastigheter för mobilt bredband, rapporterar DN och TT.

    Överenskommelsen innebär att operatörerna så snart som möjligt, men senast 1 september i år, kommer att börja använda den nya hastighetsmärkningen, skriver TT.

    För kunden kan hastigheten i de mobila bredbandsnäten variera av en mängd orsaker. Det gäller täckning, hur många andra användare som kopplar upp sig på platsen, om man är inomhus eller utomhus. Hastigheten kan också variera om man är inomhus, sitter vid ett fönster eller i källaren och också på vilka hastigheter terminalen och modemet klarar av.

    Genom att lyfta fram praktiska maxhastigheter blir det också enklare för kunderna att jämföra operatörerna.

    De överenskomna praktiska maxhastigheterna är:
    Teknik – Teoretisk hastighet – Praktisk maxhastighet
    3G – 0,384 Mbit/s – 0,3 Mbit/s
    Turbo 3G – 3,6 Mbit/s – 3 Mbit/s
    Turbo 3G – 7,2 Mbit/s – 6 Mbit/s
    Turbo 3G+ – 14,4 Mbit/s – 10 Mbit/s
    Turbo 3G+ – 21 Mbit/s – 16 Mbit/s

    Andra bloggar om: , ,

  • Lågkonjunkturen har gett dagspressen ekonomiska problem. Annonsintäkterna minskar, men medan storstadspressen backar kraftigt, finns det landsortstidningar som klarar sig bättre, hör jag på Ekot.

    Tidningarna kämpar både mot att annonsörerna försvinner, eller köper färre och mindre annonser. För varje procent som BNP minskar, så köper företagen 4 – 5 procent mindre reklam, enligt Stefan Melesko som är docent i medieekonomi.

    Samtidigt lockar internet annonsörer från papperstidningarna.

    Svenska Dagbladet, som i många år haft ekonomisk motvind, har inlett ett samarbete med Aftonbladet för att gemensamt spara pengar. En del av samverkan sker kring internetsajter som drar in pengar, som Jobb24, E24 och Tasteline.

    Under första kvartalet har annonsmarknaden för morgonpress i storstad minskat med över 24 procent. Men Svenska Dagbladet har inte tappat annonser i lika hög grad.

    Men lokala tidningar klarar sig bättre.

    – Våra tidningar är lokala produkter, lokala verksamheter. Och vi måste vara i marknaden annars gör vi inte det här bra. Så närheten är jätteviktig, säger Lovisa Hamrin som är koncernchef för Herenco som äger en rad tidningar i Småland och Västergötland till Ekot.

    Vi som är i branschen hör ständigt om hur krisen, i form av mindre annonsintäkter, påverkar tidningarna. En redaktionschef jag talade med sa att de tryckt ned fotbromsen, dragit åt handbromsen och till och med dragit i nödbromsen! Vi får nog ganska tunna tidningar den närmaste tiden.

    Andra bloggar om: , , ,

  • För en gångs skull har SvD:s Mats-Eric Nilsson avstått från att räkna e-nummer och i stället läst Jens Nordfälts forskningsöversikt “Marknadsföring i butik” (Liber, 2007). Jag håller med, det är en intressant bok som handlar om hur butikerna utformas för att få dig att handla så mycket som möjligt. Nilsson sammanfattar det viktigaste i sin artikel.

    Meningen är att du ska följa det så kallade kundvarvet, antingen medsols eller motsols beroende på hur entrén är placerad. Grundtanken är att du för att få tag i det du söker ska exponeras för så många andra varor som möjligt längs vägen. Ju fler du ser desto mer tenderar du att köpa.

    Längs kundvarvet, som i en livsmedelsbutik löper utmed lokalens periferi, finns många av de produkter som butiken säljer mest av – som kött, mejerivaror och det frysta sortimentet. De varumärken som finns på denna butikens huvudled blir ihågkomna i större utsträckning än andra, vilket är guld värt för den som vill förändra ditt beteende på kort och lång sikt. Särskilt lönsamma och hårt marknadsförda varor exponeras därför på de hyllgavlar som finns längs kundvarvet.

    Dessutom tänker de flesta butikschefer så här:

    • Använd utrymmet strax innanför entrén till sådana produkter som lockar till impulsköp och påverkas av utseende och doft, som frukt och grönsaker, nygräddat bröd eller blommor.

    • Avsätt så mycket hyllutrymme som möjligt till de varumärken som säljer bra. Inom branschen talar man om “ansikten”, vilket betyder förpackningar. Många ansikten bredvid varandra ökar kundens köpbenägenhet.

    • Tillåt inte glipor i de långa gångar som finns i butikens mitt eftersom kunderna då lätt kan smita emellan. Undantaget är om gångarna är extremt långa.

    Den ständigt pågående forskningen kring konsumentens beteende blir alltmer avancerad. Minikameror göms bland förpackningarna och antropologer får till uppgift att studera kunderna som om de vore en främmande kultur.

    Ett övergripande syfte är att få dig att överge ditt så kallade scrip t, det vill säga ditt mentala körschema. Om du är alltför hemtam i affären och dessutom är tidspressad tenderar du ju att gå på autopilot genom lokalen. Då är du svår att nå med butikens budskap om nya produkter eller erbjudanden av typen “ta tre istället för en”.

    Exakt var på hyllan en vara placeras kan vara avgörande för om du kommer att välja den eller inte. Guldläget är så kallad tahöjd , strax under ögonhöjd.

    Närmare bestämt är det 15 grader nedanför ögonnivån hos den genomsnittliga kunden.

    Om du tittar runt bland hyllorna kan du med utgångspunkt från tahöjden ganska enkelt lista ut var butikens lönsammaste produkter finns. Ofta är det kedjans egna varumärken som får denna förstklassiga placering, eller något stort och välkänt varumärke som köpt in sig på detta eftertraktade utrymme, skriver han i SvD.

    Jodå, är du medveten om hur butiker planeras kan du kosta på dig ett och annat leende. Vill du undvika de här fällorna rekommenderar jag dig att läsa Jens Nordfälts bok. Den finns på en del bibliotek.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • För några veckor sedan lämnades 7,4 miljoner inkomstdeklarationer in till Skatteverket. Få av dem blir granskade. Skatteverket inriktar sig istället på specialgranskningar av till exempel pengaflöden till skatteparadis. Och snart kan de allra flesta slippa deklarera, berättar Sydsvenskan.

    Skatteverket har en medveten strategi att inte granska det stora flertalet deklarationer.

    – Våra resurser är mindre idag än tidigare, och då måste vi utnyttja dem på ett smartare sätt. Dessutom har förutsättningarna ändrats. Idag har vi en helt annan kontroll på uppgifterna eftersom vi får dem direkt från källan och inte måste lita till de enskilda deklaranterna, säger Kay Koijer, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

    Han tror inte att samhället går miste om miljarder kronor för att man inte synar varje deklaration.

    – Däremot kan vi få in mycket pengar genom att specialgranska till exempel svartjobb och finansiella transaktioner med utlandet, säger han.

    Är det nödvändigt att deklarera när så få deklarationer blir granskade?

    – Vi vill införa samma modell som i de andra nordiska länderna. Där tillämpar man så kallat tyst medgivande för alla med okomplicerade deklarationer. Bara om kontrolluppgifterna inte stämmer behöver man skicka in rätt uppgifter till skattemyndigheten och skriva under, säger Kay Kojer till Sydsvenskan.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Många tidningar ligger i startgroparna för att ta betalt för sina nyhetssajter. I Danmark, Storbritannien och USA har stora tidningskoncerner långtgående planer, läser jag i Sydsvenskan.

    Berlingske Tidende och Jyllandsposten har båda aviserat att det snart är slut med att ge bort nyheter och annan information på sina nättidningar.

    – Vi ska utveckla produkter på nätet som vi i framtiden också kan ta betalt för, meddelade Berlingske Tidende.

    Bara inom några månader förväntas tidningen besluta vilket innehåll det handlar om. Klart är att det inte är fråga om dagsnyheter. Åtminstone inte till att börja med, skriver Sydsvenskan.

    Big mistake, tror jag. Jag har tidigare bloggat om hur N.Y. Times, en av världens största tidningar, slutade ta betalt för sin nätupplaga och ökade antalet läsare med 64 procent. Många läsare ger också ökade annonsintäkter. Men i dagens läge minskar antalet annonser i tidningarna, vilket kanske oroar de räknenissar som inte kan se längre än till nästa kvartalsbokslut.

    Andra bloggar om: , ,

  • Frukt gör dig fet, hävdade Christer Enkvist, överläkare i Trollhättan och medicinsk rådgivare vid Västra Götalandsregionen, i en debattartikel i DN.

    Fruktos, som det finns massor av i frukt, skapar bukfetma och ger insulinresistens, som är ett förstadium till diabetes. Det visar en ny vetenskaplig studie. Vi har ju alla under årtionden fått lära oss hur nyttigt det är med frukt. Efter denna studie går det knappast att hävda att det skulle vara så oerhört nyttigt, skriver han.

    Hans resonemang tillbakavisas av företrädare för Livsmedelsverket, i artiklar i DN och SvD.

    Studien han hänvisar till är publicerad i Journal of Clinical Investigation. Men i studien handlar det om koncentrerade halter av fruktos i söta drycker.

    – De har fått i sig fruktos motsvarande 25 procent av sitt dagliga energiintag vilket skulle motsvara 25 äpplen eller 28 bananer, säger Ulf Bohman, chef för Livsmedelsverkets nutritionsavdelning till DN.

    – Frukt har mycket annat i sig också, som fiberinnehållet, som också har en påverkan på insulinnivån. Dessutom innehåller frukt vitaminer och mineraler, säger Bohman till SvD.

    Vad som möjligtvis skulle kunna påverka är vår ovana att äta frukt som mellanmål. Näringsexperter som jag talat med hävdar att vuxna människor inte ska äta mellanmål. Vi ska fortsätta äta frukt, men i samband med måltiderna.

    Andra bloggar om: , ,