Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Sökresultat » +livsmedel +priser
  • Europaparlamentet anser att de stora livsmedelskedjorna i EU betalar så dåligt att små livsmedelsproducenter har svårt att överleva. Nu kräver parlamentet att EU-kommissionen granskar detta, berättar Ekonomiekot i ett inslag.

    Livsmedelskedjorna kritiseras i flera EU-länder, särskilt i Storbritannien där det rapporteras att småbönder lägger ned sina jordbruk för att de inte kan erbjuda så låga priser som livsmedelskedjorna kräver. En majoritet av Europaparlamentet har undertecknat en deklaration och begär nu att EU-kommissionen granskar hur butikerna påverkar priser och utveckling på EU:s livsmedelsmarknad.

    – Det är väl dags att de stora kedjorna kliver fram och talar om hur de hanterar den här situationen. Det tycker jag är rimligt. Samtidigt kan jag säga att jag tycker att det vore jättebra om kommissionen ur konkurrensrättslig synpunkt tittade på hur livsmedelsmarknaden fungerar och jag kommer själv att ta upp det med konkurrenskommissionären Neelie Kroes inom ett par dagar, säger Lena Ek, centerpartist och EU-parlamentariker, till Ekot.

    Det Ekot tar upp är knappast någon nyhet. Exempelvis kom Jordbruksverket nyligen med en rapport som visade att uppfödarna inte får någon del av de högre priserna på svenskt kött. Det är egentligen förvånande att de senaste svenska regeringarna inte granskat livsmedelshandeln.

    Andra bloggar om: , , ,

  • FattigUtrikesminister Carl Bildt ser den kraftiga uppgången i livsmedelspriserna som ett växande globalt problem. Han varnar för följder som ekonomisk utarmning och social oro i redan sköra länder, skriver DN i en artikel.

    Han pekar på att priserna på basråvaror har mer än fördubblats under de senaste åren och gått upp med 30 procent på några månader.

    – Det finns många orsaker, varav en del är tillfälliga. Men effekterna har blivit svåra i många länder som redan befinner sig i ett utsatt läge – ekonomiskt, politiskt och socialt. Det gäller allt ifrån Ukraina och Georgien till Egypten och Mexiko, säger Carl Bildt.

    Den ökade användningen av livsmedelsråvaror som energikälla spelar också en viktig roll. Följderna är allvarligare än när det gäller stigande energipriser, eftersom de slår direkt mot människors uppehälle, enligt DN.

    Häller du den fattiges mat i tanken på bilen?

    Andra bloggar om: , ,

  • Härom dagen berättade jag om GP:s matprisundersökning. Den har gett effekt. Willys, som fick smörj i undersökningen, sänkte raskt vissa priser. Nu följer fler efter.

    Det är City Gross i Ytterby som vill förbättra sin placering i lågprisligan. När GP Konsuments mätning publicerades i onsdags låg butiken på fjärde plats – slagen av Ica Maxi, Willys och Coop Forum Sisjön, berättar GP.

    – Vi kan bara smärtsamt konstatera att vi inte har gjort vår hemläxa. Det är ett antal varugrupper som vi omedelbart måste åtgärda. Vi kommer att göra prisjusteringar, säger Jonas Andersson, detaljhandelschef på City Gross moderbolag Bergendahls till GP.

    Det är märkligt att det behövs en prisundersökning för att handlarna ska hålla igen. Hoppades de att ingen skulle märka de höjda priserna? Vi får hoppas på undersökningar som kollar priserna i andra regioner. Jag har fortfarande en känsla av att handlarna passat på!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Livsmedelshandeln gjorde det bästa året hittills under 2006 noterar Statistiska centralbyrån (SCB), enligt en TT-artikel i Dagens Industri.

    Under året ökade livsmedelsförsäljningen med 9 miljarder kronor eller 4,8 procent till 185,1 miljarder kronor. Uppgången kan inte förklaras med dyrare livsmedel. Priserna steg bara med 0,6 procent, skriver SCB i sin årliga undersökning av livmedelsförsäljningen.

    Det innebär att den totala försäljningen av livsmedel och drycker har ökat med hela 23,5 procent i löpande priser mellan 2000 och 2006. Samtidigt har priserna bara ökat med 5,2 procent, skriver TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har läst några artiklar i tidningen Dina Pengar. Den ena säger att vi kan räkna med fallande matpriser i framtiden, den andra att maten aldrig blir billig igen. Vilken framtid kan vi vänta oss?

    Den första artikeln handlar om en rapport från Jordbruksverket. Enligt rapporten växer sig ”nya” länder starkare som livsmedelsproducenter. Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina tar allt större marknadsandelar inom världshandeln och har dessutom stora möjligheter att växa ytterligare.

    Rapporten tror därför på framtida prissänkningar trots att vi i dag talar om höjda priser på till exempel spannmål och majs för bioenergiproduktion.

    OECD och Jordbruksverket räknar med att priset på vete, foderspannmål och kött ska minska under de närmaste tio åren. För vete till exempel från motsvarande 1 400 kronor till 1 250 kronor per ton.

    Däremot kommer priset på oljeväxter och vegetabiliska oljor och ris att stiga enligt prognosen, skriver Dina Pengar.

    Den andra artikeln handlar om priserna på något kortare sikt, men innehåller också prognoser. Den grundar sig delvis på intervjuer med råvarumäklare.

    – Maten blir aldrig billig igen, säger råvarumäklaren Jay Homan på Chicago Mercantile Exchange. Han har sett spannmålspriserna rusa uppåt på grund av dåligt väder och växande efterfrågan i Asien. Enligt FN-organet för livsmedels- och jordbruksfrågor, FAO, kan världen stå inför en spannmålskris. Dåligt väder i Europa, Nordamerika och Australien har resulterat i dåliga skördar och sänt priserna upp i himlen.

    Lagren av vete har inte varit mindre på 25 år, enligt Deutsche Bank, som med bekymmer ser hur Asien äter upp en allt större del av produktionen, samtidigt som majs och socker försvinner i rekordtakt för att framställa alternativt drivmedel för bilar.

    – Folk behöver mat och det kommer inte att ändra sig. Det som kan rädda oss är en kraftig ökning av produktionen, speciellt av vete.

    Som det ser ut är i dag tvivlar Jay Homan starkt på att priserna kommer att falla inom överskådlig tid, trots att mer jordbruksmark tas i bruk och nya och mer effektiva produktionsmetoder utvecklas.

    – Likväl tror jag inte att det räcker för att möta den kraftiga efterfrågan, säger han.

    Men alla är inte eniga med Jay Homan. I en analys av Goldman Sachs, skriver analytikern James Gutman att vetepriset kommer att falla med nära 30 procent som följd av den kraftiga ökningen av odlingen. Enligt honom kommer den planerade produktionsökningen att skapa bättre balans mellan utbud och efterfrågan.

    Vi får väl se vem som får rätt. Den närmaste tiden kommer vi i alla fall att se höga matpriser.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det kan bli stora matprishöjningar under hösten, framgår av en TT-artikel som bland annat publicerats i DN. Aktörerna på det slagfält där priserna sätts – livsmedelsindustrin mot dagligvaruhandeln – talar nu alla om dyrare mat och dryck, enligt artikeln.

    Det är framför allt två exempel som framhålls. Spannmålspriserna på råvarubörserna har ökat drastiskt och mejeriernas priser till mjölkbönderna har gått upp under året.

    – Livsmedelspriserna är en faktor som under flera år verkat återhållande på inflationstakten. Nu har de gradvis vänt runt, och ger ett uppåtriktat tryck på inflationen i stället, säger Åke Gustafsson, ekonom på Swedbank, till TT.

    Han räknar med att livsmedelspriserna ökar med tre procent i årstakt till mitten av 2008 för att därefter avta något. Men vissa priser på basvaror, som mjöl, kan öka upp till 30 procent, enligt TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • Hoten om prishöjningar på livsmedel duggar tätt. Nu rapporterar Ekot att höjda priser på mjölkpulver, torrmjölk, kan inverka på vissa livsmedelspriser.

    Mjölkpulver används till exempel av glass- och bageriindustrin. Pulvret används också i färdigmat. Under de senaste åren har priset på torrmjölk ökat från cirka 20 kronor till 35 kronor per kilo. Det innebär ett mjölkpris på 3,50 litern då det går åt ungefär 10 liter mjölk för att göra ett kilo pulver. Det kan också medföra dyrare färskmjölk.

    Det är framför allt torkan i Australien som har minskat tillgången. Men efterfrågan har också ökat i Asien, Sydamerika och Fjärran Östern i takt med att välståndet ökar.

    Andra bloggar om: , , ,

  • kundvagnarDe svenska matpriserna förändrades obetydligt det senaste året. Billigast handlar man 2007 i Halland, dyrast i Sörmland. Det visar PROs årliga prisundersökning.

    PRO:s varukorg innehåller 60 basvaror. I urvalet ingår enbart ordinarie priser, Varorna är kända varumärken, kedjornas egna varumärken får inte vara med.

    De 60 varorna kostade i år i genomsnitt 1531 kronor. I Halland kostade den 1481 kronor, i Sörmland 1574 kronor. Hela listan kan du hitta i PRO:s pressmeddelande.

    När det gäller jämförbara varor visar undersökningen viss prisökning på kaffe, fläskkotlett, bananer och torskfilé. Juice, bitsocker, havregryn, kex, o’boy, ost, margarin och konserver har sjunkit i pris. Brödpriserna har gått i olika riktningar.

    En specialgranskning visar att prisskillnaden är stor mellan olika typer av butiker. Det är billigast att handla i större butiker, dyrast i små. I större butiker med 10 000 artiklar (ICA Maxi, Coop Forum, City Gross) kostar varukorgen i genomsnitt 1410-1484 kronor, medan den i mindre butiker med ca 3500 artiklar (ICA Nära, Coop Nära, Willys Hemma) kostar 1529-1723 kronor i genomsnitt. Samtidigt är många pensionärer hänvisade till att handla i mindre butiker nära bostaden.

    Undersökningen omfattar 1153 butiker i hela landet. Både DN och SvD har artiklar om undersökningen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Priser 22.02.2007 2 Kommentarer

    Jag älskar jämförpriser. Jag går ständigt och jämför priser mellan olika affärer. Därför har jag ibland reagerat när handlaren gör det svårt för mig. En variant är genom att erbjuda frukt och grönt till styckpriser, till exempel två gurkor för en tia. Då vet jag ju inte vilket kilopris jag betalar och kan alltså inte jämföra.

    Vid de tillfällen jag har roat mig med att kontrollväga och räkna ut kilopriset har det dessutom ofta visat sig att priset varit högt. Använder handlaren styckpris för att mörka kilopriset? Risken finns.

    Så här får det naturligtvis inte vara. När jag ser att de syndar pratar jag alltid med den som är ansvarig för avdelningen. Ursäkterna varierar, ofta skyller de på ett förbiseende. Jag börjar nog bli ökänd i en del butiker, men det struntar jag i. De ska ha jämförpriser.

    På Konsumentverkets hemsida kan du hitta mer om jämförpriser. Huvudregeln är att de alltid ska anges. I livsmedelsbutiken finns några få undantag. Jämförpriser behöver till exempel inte anges på:

    • förpackningar som innehåller flera olika varor, till exempel färdigmat
    • Mixer som kräver andra tillsatser än vatten för att vara färdiga att äta
    • Sallad eller kryddor som säljs i kruka
    • Grönsaker och rotfrukter som säljs med blasten kvar
    • Naturmedel och kosttillskott.

  • Från 1 april 2015 måste kött från gris, får, get och fågel märkas med vilket land djuret är uppfött och slaktat i. Däremot måste det inte stå i vilket land djuret föddes. Det skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande som även uppmärksammas av Ekot och lantbrukstidningen ATL.

    Om köttet märkts med ”ursprung Sverige” eller ”svenskt kött” innebär det, precis som för nötkött, att djuret måste ha levt hela sitt liv och slaktats i Sverige. Märkning med en svensk flagga betyder samma sak.

    Sverige kämpade även för ett krav på märkning om var djuret är fött, men lyckades inte. Det blev inte heller något krav på att rätter där kött ingår som en ingrediens, som till exempel korv, köttbullar eller färdigrätter, ska märkas med köttets ursprung. Detta trots att EU-parlamentet vill se ett sådant krav. Orsaken är att EU-kommissionen anser att ett sådant krav skulle höja priserna för mycket, enligt Ekot.

    De nya reglerna om ursprungsmärkning på kött ingår i det stora paket av regler för märkning och information till konsumenter som införs i hela EU under 2011-2016.

    Andra bloggar om: , ,