Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Dagligvaru- & livsmedelshandel
  • tomburk Från och med den 15 september kommer burkpanten att höjas till en krona.

    Förändringen hänger ihop med att 50-öringen försvinner. Ni får själva räkna ut vad man skulle få om man pantade en enda burk då.

    I praktiken kommer höjningen att ske gradvis, allt eftersom affärerna fyller på sina lager Det är inte någon idé att komma med gamla burkar och tro att du får en krona för dem.

    Som jag tidigare berättat kommer burkarnas streckkod, EAN-koden, att ändras. Gamla burkar med 50-örespant har en streckkod, de nya med enkronaspant en annan. Pantaren får den slant som ursprungligen betalades i pant för burken.

    Förändringen gäller än så länge bara burkar. Glasflaskorna fortsätter ha de gamla pantbeloppen, 60 eller 90 öre.

    Andra bloggar om: , , ,

  • morötter Häromdagen stod jag och tittade på blomkål i affären. Den såldes till kilopris men hade väldigt mycket blast i förhållande till ett ganska litet huvud. Den såg i och för sig fräsch ut men jag avstod med tanke på blastmängden, handlaren brukar inte gilla att man står och river blast innan man betalar.

    Av en ren händelse tar GD:s lilla konsumentredaktion upp frågan – Får man ta bort blasten i affären? Tidningen tar upp frågan med två handlare, men något definitivt svar får vi egentligen inte. Handlarnas svar kan sammanfattas så här: Säljs grönsaken till styckpris är det OK, men inte om priset sätts per kilo.

    Jag har inte heller något absolut svar som grundar sig på lagar och förordningar. Jag brukar göra som handlarna svarat i artikeln, för att undvika en eventuell diskussion med personalen. Är du tveksam – fråga! Men å andra sidan kan även blasten användas på många grönsaker. Exempelvis är både rödbets- och morotsblast användbar som sallad. Förutsatt att den är fräsch och fin, förstås.

    Andra bloggar om: ,

  • Åter igen riskerar vi att få dyrare mat. Det kan röra sig om upp till sex procent på kött, bröd och mjölk, om producenternas krav går igenom. Det berättar Ekot och TT refererar i en artikel som publiceras i de flesta tidningar.

    Enligt ett samtal i P1-morgon är det de senaste prishöjningarna på spannmål som motiverar producenternas krav. Dyrare foder kräver högre priser.

    Men pristoppen på spannmål väntas bli kortvarig, enligt Jordbruksverkets bedömning. Därför kan man undra hur relevant motiveringen är.

    Kravet på prishöjningar drivs framför allt av Arla. De kraven kan hänga ihop med vårens prishöjningar på mjölk till mejerierna, trots att Arla tidigare hävdat att det inte finns någon direkt koppling mellan producent- och konsumentpriser.

    Jag skrev då att jag satte en liten peng på att vi konsumenter får betala mer inom kort, det är nog de kraven som kommer nu.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • glass Att kvaliteten på den glass vi köper i butikerna varierar är inget nytt. Då talar jag inte om glasspinnar eller strutar, utan den som vi köper i paket eller byttor.

    Ett av fabrikernas vanligaste trick för att sänka sina kostnader är att vispa in extra mycket luft i glassen. Följden blir att du gör en dålig affär och betalar för att bära hem luft. Jämför du priser med volym som grund (kronor per liter) biter du dig i tummen. Det vettiga sättet att jämföra priserna är att utgå från vikten. Då får du reda på vilken mängd råvaror du får för dina pengar.

    Jag besöker några butiker för att se hur glasspriserna anges. Vad som slår mig är att kvalitetsglass, som Ben & Jerrys och Bruno Gelato, verkar utgå från vikten i sina glassförpackningar. Ett glasspaket kan till exempel innehålla 500 gram, vilket ger ett lite ojämnt tal för volymen. Undantaget är Hägen Dazs, som säljer sin glass i halvlitersbyttor.

    På de flesta glassförpackningar anges både volym och vikt tydligt, även på lägre kvaliteter. Men när jag tittar på en bytta från SIA-glass hittar jag inte någon viktangivelse.

    Jämförpriserna på butikernas prisetiketter anges alltid i kronor per liter. Men enligt Konsumentverkets regler kan priset anges antingen per kilo eller per liter. Det finns alltså ett utrymme för förbättring.

    Andra bloggar om: , , ,

  • kräfta Nu är det dags för årets kräftor skriver livsmedelskedjorna. Men det är förra årets kräftor som säljs, avslöjar Sydsvenskan.

    Tidningen har kollat i butikernas frysdiskar. Det är förra årets kräftor som helt dominerar, oavsett ursprungsland.

    Kedjornas talesmän uppger att årets fångst finns i de centrala lagren, men att butikerna väljer att sälja ut de kräftor som finns i det egna lagret först.

    – Årets kräftor har funnits på centrallagret sedan ett par veckor men det är butikerna som avgör när de vill beställa, säger Icas presschef Staffan Ekengren till tidningen.

    Hållbarheten på de frysta kräftorna uppges vara 2 till 3 år. Men man vet inte hur de har förvarats. I butikernas frysdiskar kan temperaturen variera mycket. Det gäller alltså att kontrollera datum på förpackningen innan man handlar!

    Andra bloggar om: , ,

  • Sopor Att många, många ton mat slängs i butikerna är ett problem för oss konsumenter. På flera sätt, det ger inte bara högre priser utan är också ett miljöproblem. De miljöeffekter som produktion och transporter ger är i bokstavlig mening bortkastade.

    Konsumentföreningen Stockholm (KfS)har länge varit aktiva i denna fråga. De lät studenter vid Lantbruksuniversitetet (SLU) kartlägga svinnet i tre butiker under en veckas tid. Därefter gjordes en uppskattning som visar att det bara inom Coop Forum och Coop Konsum slängs omkring 1 200 ton kött varje år. KsF har också haft ett seminarium om matsvinnet.

    Nu finansierar Nordiska ministerrådet en stor kartläggning av orsakerna till matsvinnet i butiker och hos grossister i de nordiska länderna, skriver Svenska Dagbladet. Rapporten ska vara klar i slutet av året, berättar SvD. TT har också en notis om uppdraget.

    Konsumenternas krav på välfyllda hyllor och handlarnas ovilja att rea ut mat med kort bäst före-datum är några orsaker, skriver SvD i sin artikel.

    Själv brukar jag hålla ögonen öppna efter varor med kort tid kvar, och brukar ofta göra fynd. Kan jag inte använda dem omedelbart hamnar de i frysen. Att handla sådana varor är inte snålt, det är miljömedvetet, skriver min vän Louise på sin blogg. Det har jag tagit till mig.

    Jag ser med spänning fram emot resultatet av studien, men det är uppföljningen som blir det viktiga. Hur ska svinnet minskas?

    Andra bloggar om: , , ,

  • När Lidl etablerade sig i Sverige var det en frisk fläkt i dagligvaruhandeln. Vad som imponerade på mig var utbudet av tyska charkprodukter och några egna varumärken av bra kvalitet till låga priser. Att Lidl bara hade delar av den övriga handelns sortiment fick man överse med.

    Numera finns bara ett fåtal tyska charkprodukter kvar och utbudet av egna lågprisprodukter har minskat. När jag pratat med representanter för Lidl säger de att dessa produkter sålt dåligt. Kanske inte så konstigt, marknadsföringen för dessa var usel.

    I stället verkar Lidl satsa på den svenska handelns storsäljare, några ören billigare än övriga butiker. Numera hittar du Knorrs soppor och Heinz vita bönor i Lidls hyllor. Jag har svårt att tro att detta kan locka speciellt många.

    Jag har dessutom retat mig på Lidls marknadsföring. Påståendet ”Oslagbart” står vid var och varannan prisuppgift i det reklamblad jag får i brevlådan. Dessa priser är nästan aldrig oslagbara och jag hittar ofta lägre priser på just den varan i andra kedjors reklamblad som jag fått samtidigt. Det gäller i synnerhet priserna på färskt kött, Lidls fabrikspackade kött är aldrig speciellt billigt.

    Jag tror Lidl är på väg in i en återvändsgränd genom att förlora två viktiga saker: särarten i sortiment och trovärdigheten i sin marknadsföring.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ett fel i rengöringssystemet hos Norrmejerier i Umeå har gjort att smutsigt vatten använts för att rengöra tankar. Redan tidigare har en stor volym mjölk och grädde återkallats, se Livsmedelsverkets pressmeddelande. Det rörde produkter med bäst-före-datum 9 juni.

    Men problemet vertkar vara större än så, rapporterar TT i flera tidningar. Norrmejerier återkallar ytterligare 52 000 liter mjölk. Eftersom så stora mängder dragits in råder det nu brist på mjölk i flera butiker. Birgitta Sjögren, kvalitetschef på Norrmejerier, säger till NSD att man kommer att kunna producera mer mjölk från och med den 7 juni, skriver TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jodå, jag har funderat över det förut, och sett många kladdiga kundkorgar. Det är därför det aldrig skulle falla mig in att lägga en oförpackad vara i kundkorgen.

    Men nu kommer det som en nyhet. Tidningen Ljusnan har tagit, och analyserat, prover från kundkorgar i Bollnäs affärer. Tidningens artikel finns inte tillgänglig på nätet, men TT refererar i en artikel som finns i många tidningar.

    Korgarna visade sig i stort sett ha nästan samma bakterienivå som golvet i butikerna, skriver TT.

    Knappast förvånande. För mig vore det en större nyhet om någon affär någonsin tvättade korgarna.

    Andra bloggar om: , ,

  • Inte nu igen, tänkte jag, når jag omedelbart associerade till hysterin kring glaslarmen för kyckling. Men den här gången finns det faktiskt en logisk förklaring.

    Nestlé Sverige drar omedelbart tillbaka en variant av Nescafé, espresso i 100-grams glasburk, från svenska butiker. Det rapporterar TT. Burken har en speciell typ av plasthölje som kan förorsaka skador i glaset under transport. Kaffet kan därmed innehålla små bitar av glas.

    Konsumenter ombeds att lämna tillbaka sitt kaffe till den butik där det inhandlades, alternativt att skicka burken direkt till Nestlé, skriver TT.

    Andra bloggar om: , , ,