Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Internet
  • Barn_datorDet finns en rad lekplatser på nätet där man får betala för att köpa virtuella saker, sådana som inte finns i verkligheten. Vanligtvis går det till så att man omvandlar riktiga pengar till lekpengar genom ett betalsamtal via telefon.

    Jag har tidigare berättat att det till och med förekommer bedrägerier på dessa lekportaler. Pengar är ju inblandade.

    Nu berättar SvD en trist historia, och citerar i sin tur DN. Tyvärr finns inte den fullständiga artikeln i DN:s nätupplaga.

    De minderåriga barnen lekte bort över 30 000 på TV4:s sajt Blip.se. Men minderåriga får inte ingå avtal. Nu har mamman bestridit räkningen.

    Barnen, som är nio och tretton år, hade köpt låtsasleksaker när de lekt på TV4:s sajt Blip.se. Men det var inte gratis, telefonräkningen landade på 15 500 kronor. Och när barnens mamma ringde till kundtjänst fick hon veta att en lika saftig räkning väntade för nästa period.

    Räkningen har nu bestridits. Konsumentverket ska granska Blip och liknande portaler nästa år.

    – En sådan här räkning ska man protestera mot, barn och unga under 16 år får helt enkelt inte ingå avtal, säger Marek Andersson, jurist på Konsumentverket, till DN.

    Jag tror inte att barn har klart för sig att saker som inte finns kan kosta pengar. Inte heller att ett telefonsamtal, betalsamtal, kan kosta mycket pengar. Själv har jag försökt tuta i mina barn att de inte ska göra något på nätet eller per telefon utan att fråga först. Jag har också berättat denna, och liknande historier för dem. Vi får väl se om det fungerar.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Konsumenter som går samman mot företag har blivit vardagsmat på internet. Via bloggar, -Facebook och andra forum möts de – och påverkar. Men det företag som uppmärksammar trenden har mycket att vinna, berättar DN i en artikel.

    Det började på communityn Facebook. En man förbannade sin bredbandsuppkoppling från Glocalnet som inte fungerade. Han lockade till sig fler personer och fick stöd i sin kamp.

    Åtta dagar efter att han startat gruppen om Glocalnet hörde företaget av sig. De hade sett klagomålet och bad om ursäkt, skickade brev och presentcheck på hummer. Plötsligt hade en missnöjd kund blivit nöjd.

    Anders Nyman, vd för konsumentsajten Cint, kallar internets möjligheter för ett bra påtryckningsmedel. Han ser det som ett lika viktigt spelfält att bemöta kunden på som i en tidning.

    Det är viktigt för företaget att visa att man bryr sig. En missnöjd kund vill bli tagen på allvar, säger Anders Nyman till DN.

    Visst är det så. Nätet, med sina många röster, ger makt. Det enda alternativet för oss konsumenter är inte längre att rösta med fötterna. Det är nog något som företagen får ta på allvar framöver.

    Men se upp, positiva omdömen om ett företag, eller en vara, kan vara placerade. Speciellt i bloggosfären, jag återkommer om detta.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Sparbanken Finns 65.000 internetkunder har drabbats av ett längre fel hos banken. Under fem dagar gick det inte att betala räkningar via nätet, enligt en artikel i DN.

    Mellan den 9 och 11 november skulle banken ha bytt ”kärnsystem”. Systemet tar hand om bankens transaktioner. Det visade sig att dataprogrammen inte var färdigutvecklade. Teknikskiftet gjordes i stället den 23 november. Denna fredag var en löneutbetalningsdag, då många kunder brukar betala in sina räkningar.

    På måndagen var Sparbanken Finns nya system igång. Det fungerade i hela verksamheten, förutom att det tog lång tid när internetkunderna skulle betala sina räkningar. Banken hade inte tillräckligt med datorkapacitet för att klara av transaktionerna.

    Internetbanken stängdes ned för att det skulle kunna åtgärdas. Under tisdagskvällen hittade banken en tillfällig lösning. Kunderna fick betala med det gamla systemet. I fredags, 30 november, kunde den nya tekniken tas i drift, skriver DN.

    Den som har fått förseningskostnader på grund av att en internetbank har haft tekniska problem bör kontakta banken så att det kan göras en utredning om eventuell ersättning. Om kunden inte är nöjd med bankens svar kan den vända sig till Allmänna reklamationsnämnden.

    Andra bloggar om: ,

  • Kunder som köper digital-tv via bredband får surfhastigheten strypt av bredbandsleverantörerna. Och kunderna får inget veta, enligt en artikel i Metro.

    I digital-tverbjudanden marknadsför bolag sin snabbaste ADSL-uppkoppling som en tjänst med möjlighet till hastighet på 24 megabit per sekund. Men när paketet beställts ställer Telia maxhastigheten till 14 megabit per sekund.

    Motsvarande tjänst från Bredbandsbolaget stryps till 16 megabit per sekund. Information om detta kan hittas för den som läser de tekniska kraven.

    Konsumentverket granskar frågan efter anmälningar, enligt Metro

    Egentligen är det självklart för den som förstår tekniken. En ADSL-linje är som ett ganska smalt rör. Har du bara internetuppkoppling kan hela röret utnyttjas. Men lägger du dessutom på digital-tv blir inte röret större, Digital-tv fordrar en hel del kapacitet för att inte bildkvalitén ska bli lidande, alltså måste kapaciteten för internetuppkopplingen minskas.

    Men man måste vara insatt i tekniken för att förstå det. Därför är det självklart att operatörerna ska informera om kapacitetssänkningen. Allt är inte guld som glimmar, även om marknadsnissarna försöker få det att låta så.

    Även TT har en artikel om Metros avslöjande.

    Andra bloggar om: , , ,

  • spamUnder oktober månad sändes närmast ofattbara 118 miljarder spam varje dag, enligt företaget Iron Port. Det motsvarar 20 spam per människa på jorden, berättar Svt.

    Det är en fördubbling sedan i maj i år, enligt Iron Port.

    De som skickar spam blir också allt skickligare i att ta sig förbi spamfilter och säkerhetsspärrar, konstaterar företaget.

    I Sverige gäller sedan den 2004 en lag som förbjuder e-postreklam till svenska konsumenter.

    Lagen gäller för svenska juridiska personer som vill skicka e-postreklam till svenska privatpersoner. Lagen gör undantag för fall där det finns en etablerad kundrelation och kunden inte uttryckligen har begärt att slippa e-postreklam, enligt Svt.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • I förra veckan skrev jag om att nätbedrägerierna mot unga ökar. Nu kommer TT med en artikel som berättar om den senaste statistiken över bedrägerier på nätet.

    I oktober anmäldes 481 brott i Sverige, en ökning med 60 procent jämfört med motsvarande månad i fjol.

    – Tendensen är tydlig och hänger ihop med näthandelns tillväxt. Med hjälp av internet kan brottslingar enkelt lura till sig en liten summa pengar ett oändligt antal gånger, säger Ander Ahlqvist, chef vid Rikskriminalens internetspaningsgrupp, till Sydsvenskan.

    Mellan januari och oktober anmäldes 4.632 internetbedrägerier, enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Det är åtta gånger så många anmälningar jämfört med samma period under 2006, enligt TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • spelkortAkta dig för nätpoker! Spelet gör fler svenskar spelberoende och skuldsatta än något annat spel på marknaden. Snabbt och lättillgängligt är orsaken, förklarar tidningen Pc för alla.

    Trots att den stora pokerflugan börjar lägga sig, säger fler än någonsin att de har problem med skulder och spelberoende på grund av nätpoker. Det visar en halvårsrapport från Stödlinjen, där Jack Vegas-maskiner ramlat ner till en andraplats.

    Det är endast två procent av Sveriges befolkning som spelar nätpoker. Men av alla som ringer till Stödlinjen för hjälp, utgör pokerspelarna hela 30 procent.

    – Undersökningar från Stockholms universitet visar att snabbheten och lättillgängligheten gör nätpoker till det största problemspelet, säger Johan Landin, pressekreterare på Statens folkhälsoinstitut till PC för Alla.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Barn och ungdomar är vanliga offer för ekonomiska brott på nätet.

    På hästsajten Stallet förkommer stöld av inloggningsuppgifter och även köp- och säljsajten Blocket har problem med bedrägerier. Det vanligaste brottet är dock dataintrång. Där kan konsekvenserna bli mycket allvarliga, skriver DN.

    I grunden handlar det om att ekonomiska värden är inblandade på många av de lek- och spelsajter som barn och ungdomar besöker.

    På Stallet används så kallade stallpengar. De kan vinnas i tävlingar men också köpas för vanliga pengar, via betal-sms. Stallpengar kan till exempel användas för att köpa virtuella hästar. På Stallet förekommer så kallad phishing, det vill säga att användare blir avlurade sina inloggningsuppgifter. Stallet får in cirka 700 anmälningar om oegentligheter varje år.

    På Blocket förekommer andra typer av oegentligheter. På sajten sker ibland handel med spelfigurer, avatarer, från spel som World of Warcraft. Då löper man samma risk som vid all e-hantel, som att bara ena parten fullföljer sin del av avtalet och exempelvis skickar pengar.

    Det gäller alltså att lära ungarna normal försiktighet. Aldrig lämna ut sina inloggningsuppgifter och genomföra handel på nätet på ett säkert sätt.

    Andra bloggar om: , , ,

  • e-postSkräpposten får lämna plats för riktad marknadsföring när företag satsar på att nå attraktiva kunder direkt. Och de får betalt för att ta till sig informationen, berättar SvD:s ekonomisajt E24.

    Ett nystartat amerikanskt företag satsar på att betala sina kunder för att läsa e-post som en del av en service för riktad marknadsföring. Det rapporterar Times Online.

    Tjänsten, som kallas Boxbe, används redan av till exempel Yahoo och Google. Förutom att betala sina kunder för att läsa meddelanden tillhandahåller man också ett skräppostfilter.

    Kunden i sin tur får betalt av Boxbe per läst meddelande. Hur mycket beror på hur attraktiv kunden är för företagen, högre inkomst ger mer betalt. Dessutom kan man som användare själv sätta ett lägsta pris på hur mycket man vill ha betalt för att öppna ett meddelande, enligt E24.

    Andra bloggar om: , ,

  • Nordea byter säkerhetssystem efter att hundratals kunder har lurats. Nu drabbas sparare hos andra banker.

    – Bedragarna har sett om sitt hus och försöker attackera någon annan, säger Jim Näsström, kriminalinspektör vid länskriminalen i Stockholm, till DN.

    Jag har tidigare berättat att Nordea byter säkerhetssystem. I stället för certifikat och engångskoder ska kunderna få en koddosa som används tillsammans med bankkortet. Det verkar ha fått effekt, redan innan alla kunderna fått det nya systemet. Nu väntar vi på att andra banker med osäkra system, till exempel Handelsbanken, ska följa efter.

    Handelsbanken vill visserligen inte erkänna sitt system som osäkert. De uppger till DN att banken inte har sett en ökning av antalet bedrägeriförsök.

    Andra bloggar om: , , , ,