Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Märkning
  • En privatperson har anmält Coop till KO för att ha marknadsfört fryst importerat kött som färskt, läser jag i ATL. Anmälaren har dessutom reagerat på beteckningen ”naturkött”. Det finns inget artificiellt kött, anser anmälaren.

    Köttet är importerat från Brasilien och Nya Zeeland och saluförs som färskt och är tinat i butikerna. Köttet fraktas dock fryst och Nynäshamnsbon menar att kalla det köttet färskt är både lögn och försök till bedrägeri, skriver ATL.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Många konsumenter vet inte skillnaden mellan bäst-före-dag och sista förbrukningsdag, visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm låtit göra. Det kan innebära att mycket mat slängs i onödan, skriver föreningen i ett pressmeddelande.

    Båda dessa datum är förekommer på livsmedel som säljs i butikerna. Hållbarhetsmärkningen bäst före-dag är en rekommendation från tillverkaren och det går oftast att äta livsmedlet flera dagar till om det har förvarats rätt. Sista förbrukningsdag innebär däremot att livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat.

    Själv brukar jag ofta köpa livsmedel där bäst-före-dag närmar sig. Då brukar butikerna sätta ner priset, ofta får man dem för halva priset. Hittills har jag aldrig stött på en sådan produkt som varit dålig. Däremot skulle jag aldrig köpa ett livsmedel som passerat sista förbrukningsdag är passerad, och har aldrig sett något sådant i butikerna.

    Har du något hemma som har passerat bäst-före-dag så ska du inte slänga det utan vidare. Lukta, och eventuellt smaka, på det. Om det luktar och smakar okej, brukar det inte vara någon risk att äta det.

    Andra bloggar om: , ,

  • Livsmedelsverket och kommunerna kommer tillsammans att granska märkning och speciellt ingrediensförteckningar under 2011. Det gäller färdigförpackade varor av färdiglagad mat och köttprodukter. Kontrollen kommer att ske hos tillverkaren, skriver verket i ett pressmeddelande.

    – 98 procent av Sveriges konsumenter tycker att ingrediensförteckning är viktig eller ganska viktig. Den behövs för att man som kund ska kunna göra ett medvetet val, säger statsinspektör Anna Göransdotter Nilsson, statsinspektör på Livsmedelsverket.

    Andra bloggar om: , ,

  • Från och med 1 november 2011 kommer det att bli obligatoriskt med energimärkning av tv-apparater, på samma sätt som det är för vitvaror. Märkningen blir densamma som för dessa, med bokstav och färg. Det berättar Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

    TV-apparater är den första produktgruppen inom hemelektronik som får obligatorisk energimärkning. Energimärkningen ska inspirera tillverkarna i produktutvecklingen och underlätta för konsumenterna att välja energisnåla tv-apparater, skriver myndigheten.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Den skinka vi köper för att lägga på mackan består oftast av sammanpressade delar. Nu ska det deklareras bättre, berättar TT i en notis som publiceras i många tidningar.

    Initiativet kommer från Kött och Charkföretagen (KCF), vars medlemmar står för 90 procent av de charkprodukter som säljs i Sverige.

    Från och med nu får påläggsskinkan en tydligare innehållsförteckning som berättar om innehållet består av ”skinka helmuskel”, ”skinkbitar” eller ”skinka mald”, skriver TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • ”Kalix löjrom” blir sannolikt den första svenska produkten som får skyddad ursprungsbeteckning. Det kommer EU-kommissionen att besluta eftersom ingen har invänt mot ansökan, berättar Livsmedelsverket.

    – Skyddet innebär att råvarorna ska komma från ett särskilt område och beredning till färdig produkt ska ske inom samma område. De får då märkas med EU:s symbol för skyddad ursprungsbeteckning, säger Gunilla Henrysdotter, jurist på Livsmedelsverket.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har länge kritiserat den Europeiska CE-märkningen. EU har överlåtit åt producenterna att själva märka sina produkter, det finns inget oberoende organ som kontrollerar att produkterna verkligen uppfyller säkerhetskraven.

    Följden har blivit att en rad produkter har blivit CE-märkta, trots att de inte uppfyller säkerhetskraven. Några exempel är skidhjälmar och flytvästar.

    Men MP, och kanske den rödgröna alliansen, verkar vilja ändra på det. När Ekot berättar om arbetet för säkrare leksaker, är Maria Wetterstrand starkt kritisk.

    – Det har varit en diskussion i EU den här mandatperioden om leksaker där svenska regeringen har stått på handelns sida. Och det verkar ju vara avsikten att de ska göra nu också. Men det alla miljöorganisationer har krävt är att man ska göra oberoende kontroller av leksaker, medan regeringen har drivit att man ska låta handeln kontrollera sig själv. Och det är ett stort misstag, menar jag, säger Maria Wetterstrand till Ekot.

    Det är en kritik som jag kan ställa upp på. Enda invändningen är att detta naturligtvis ska gälla alla produkter.

    Andra bloggar om: , , ,

  • I mitten av mars beslöt Livsmedelsverket att Findus måste upphöra med att märka sitt livsmedel med märkningar som ”utan onödiga tillsatser” på sina produktpaket och ”utan konserveringsmedel” på frysta produkter.

    Findus överklagade beslutet till förvaltningsdomstolen. I ett beslut går domstolen på verkets linje, berättar DI. Findus får dock en frist till årsskiftet för att rätta till saken.

    Beslutet är principiellt viktigt. Denna typ av marknadsföring, eller märkning, är oerhört vanlig i andra länder, speciellt i USA och Storbritannien, som Louise ungerth skriver på sin blogg. Nu kanske vi slipper oskicket här, märkningen tillför inget.

    Ett viktigt undantag är dock märkning som riktar sig till speciella grupper, av hälsoskäl. Det gäller till exempel märkningar som laktosfri och glutenfri. När det gäller sammansatta varor, som färdigrätter, eller varor som normalt innehåller dessa ämnen, som bröd, tillför märkningen något och är tillåten även i fortsättningen.

    Uppdatering: Sent omsider kommer nu Livsmedelsverket med ett pressmeddelande om saken. Det har fått Ekot att berätta om förbudet.

    Andra bloggar om: ,

  • godis Jag kan fortfarande inte förstå varför de över huvud taget ska vara tillåtna, de så kallade azo-färgerna i livsmedel. De är fullständigt onödiga och potentiellt hälsofarliga, och används mest i godis och läsk.

    Men märkningen som kommer nu är resultatet av en kompromiss mellan EU-parlamentet och ministerrådet, som jag tidigare bloggat om. Märkligt nog röstade även Sverige mot ett förbud i ministerrådet.

    ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration”, ska det från och med tisdag stå på alla nytillverkade livsmedel som innehåller någon av fem så kallade azofärgämnen, eller kemiskt närbesläktade kinolingult. Undantaget är drycker med en alkoholhalt över 1,2 volymprocent – drycker som ändå inte är avsedda för barn – samt lösgodis, som enligt Livsmedelsverkets tolkning inte behöver märkas, rapporterar TT.

    Fotnot: De aktuella färgämnena är: E 110 Paraorange (gulorange) E 122 Azorubin (rött), E 102 Tartrazin (gult), E 129 Allurarött (rött), E 124 Nykockin (rött) och E 104 Kinolingult (gult).

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det nordiska miljömärket Svanen är helt dominerande när det gäller miljömärkning av papper. Men Svanen sänkte sina krav för att tillmötesgå företagen. Tvärt emot sin policy om att kontinuerligt skärpa kriterierna som företagen måste följa för att få Svanenmärkningen. Det avslöjar Ekot och TT refererar i flera tidningar.

    Det handlar om klorblekning. Gränsvärdet som företagen måste hålla sattes på en tre gånger så hög nivå jämfört med hur kravet såg ut förut. Och produkter som tidigare inte skulle ha blivit godkända kan nu ligga i butikerna med det grönvita Svanenmärket på förpackningen.

    – Marknaden ändrades helt plötsligt, och vi kände då att det kanske skulle bli så svårt för vissa pappersproducenter att hitta den här massan att de kanske måste överge miljömärkningen helt, säger Ragnar Unge som är ansvarig för Sverige i den nordiska miljömärkningen Svanen till Ekot.

    Svanen tar alltså mer hänsyn till företagen än till miljön. Det är så man minskar trovärdigheten för ett miljömärke.

    Andra bloggar om: , , ,