De ledande bensinbolagen höjde på måndagen priset på 95-oktanig bensin med 10 öre till 13:29 kronor per liter, enligt en TT-notis.
Samtidigt höjdes dieselpriset med 20 öre till 14:19 kronor per liter.
Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22
De ledande bensinbolagen höjde på måndagen priset på 95-oktanig bensin med 10 öre till 13:29 kronor per liter, enligt en TT-notis.
Samtidigt höjdes dieselpriset med 20 öre till 14:19 kronor per liter.
Jag har redan berättat att bolagiseringen, och i vissa fall privatiseringen, av de kommunala fjärrvärmebolagen har inneburit stora nackdelar för våra plånböcker. Energiexperter uppskattar att fjärrvärmebolagen tar ut uppemot 5 miljarder kronor för mycket.
Regeringen la nyligen fram en ny fjärrvärmelag som kritiserades hårt av bostadsorganisationerna. De krävde att regeringen tog itu med monopol och höga priser.
Men det blir inget av med den saken, läser jag i nättidningen Realtid. I varje fall inte på länge än.
Regeringen vet inte vad som är ett skäligt pris för fjärrvärme eller om det vore en bra idé med konkurrens. Ändå blir det ingen ny utredning på länge än, säger statssekreterare Ola Alterå till tidningen.
– Det är uppenbart att många tycker att han inte utrett det i botten, säger Ola Alterå, som fått i uppdrag av näringsminister Maud Olofsson att hitta en ny utredare.
Regeringen lovar att pröva priset på fjärrvärmen så att det inte blir oskäligt. Den nya Fjärrvärmenämnden ska tillrättavisa energibolag som tar ut oskäliga priser för att de har monopol i ledningsnätet – fastän regeringen inte vet vad ett oskäligt pris är. Just det skulle en ny utredare också ha besvarat.
Någon ny fjärrvärmeutredning blir det knappast i år. Regeringen hinner inte.
– Vi har över huvud taget en enorm belastning och intensitet på energifrågorna hos regeringen, precis som hos alla regeringar i Europa, skriver Realtid.
Frågan är alltså lågt prioriterad. Kan det bero på att regeringen har en mycket negativ syn på verksamhet som drivs i statlig eller kommunal regi, utan vinstkrav? Att bolagiseringar skapar höga kostnader för oss konsumenter verkar man strunta i!
Andra bloggar om: Fjärrvärme, Kostnad, Uppvärmning, Regeringen, Bolagisering, Privatisering
Övergång från kommunal verksamhet till fjärrvärme i bolagsform blev en dyr affär för hushållen, berättar Dina Pengar. Energiexperter uppskattar att fjärrvärmebolagen tar ut uppemot 5 miljarder kronor för mycket av konsumenterna. Den nya fjärrvärmelag som regeringen lagt fram kommer inte att stoppa överpriserna, anser kritiska bostadsorganisationer.
När energikonsulten Ekangruppen på uppdrag av HSB granskade prissättningen blev slutsatsen att hushållen skulle kunna sänka sina energiskostnader med mellan 2 och 5 miljarder kronor genom att värma upp bostäderna med pellets eller värmepump i stället för fjärrvärme.
Problemet är att hushållen sitter fast hos lokala oreglerade monopol, där fjärrvärmebolagen själva bestämmer priset.
– Priserna fortsätter uppåt i år. I de större kommunerna stiger priserna med fyra procent, i flera fall blir det betydligt mer, säger Thomas Folkesson, energiexpert på Ekangruppen. Flera undersökningar visar att prisskillnaderna på fjärrvärme är betydande.
I Gnesta, som har landets högsta fjärrvärmepris enligt Energimarknadsinspektionen, betalar en villa 21 900 kronor per år för sin fjärrvärme. I Luleå, som har landets lägsta fjärrvärmepris, är kostnaden 10 375 kronor. Genomsnittskostnaden är 17 325 kronor om året.
– I 75 procent av alla kommuner är fjärrvärme inte längre det billigaste uppvärmningsalternativet. Det innebär att många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kommer att säga upp sina fjärrvärmeavtal och gå över till andra billigare alternativ som kanske inte är miljöfrämjande, säger Åke Johansson, informationschef HSB Riksförbund till Dina Pengar.
Andra bloggar om: Fjärrvärme, Kostnad, Uppvärmning
Fallande elmarknadspriser gynnar elbolagen som har ökat sina marginaler med 50 procent sedan januari. Kundpriserna regleras i efterhand och under tiden fylls elbolagens kassor, enligt DN.
Det är tidningen Kraft-Affärer som har gått igenom 20 elhandelsföretag och kommit fram till att marginalerna ökat kraftigt.
Undersökningen har gjorts två gånger tidigare i år, i januari och februari, och denna tredje genomgång visar på en ökning av handelsmarginalen från 12,4 öre per kilowattimme (kWh) i januari till 18,6 öre.
Exemplet är räknat utifrån privatpersoner med ettårsavtal som förbrukar 5.000 kWh och i snitt betalar 58 öre per kWh. Medan marknadspriset har fallit med 8,3 öre per kWh har slutkundpriset på ett ettårsavtal bara sänkts med 2,9 öre.
Även på elavtal med tillsvidarepris eller rörligt pris har handelsmarginalerna ökat. Däremot är inte fasta avgifter inräknade i undersökningen.
– Privatpersoner som betalar fast avgift till sitt elbolag kan få ett påslag med uppemot 4,8 öre per kWh, säger Anders Munkesjö, redaktör för Kraft-Affärer till DN.
Det verkar som om direktörernas bonusar kommer att bli rejäla.
Min vän Magnus Berg har, från sin utkikspunkt i Burgsvik, ett intressant inlägg om elpriserna på sin blogg. I mitt tycke – något att läsa, och att fundera över.
Andra bloggar om: Elpriser, Utsläppsrätter, Elmarknad
I årtionden har hushåll kunnat få billigare el när energiförbrukningen är låg. Men systemet är på väg bort. Elbolagen avvecklar systemet när ny teknik införs, berättar DN i en artikel.
– Vi erbjuder inte längre detta i nyförsäljningen, säger Anders Bergman, prisansvarig hos Eon.
I flera decennier har hushåll kunnat välja om de vill ha elräkning med tidstariff. Det betyder att elkunderna får ett lägre elpris från klockan 22 på kvällen till 6 på morgonen och under sommarmånaderna – när elförbrukningen är låg. Tidstarifferna infördes när kärnkraften byggdes ut. Kärnkraften, som producerar el dygnet runt, gav ett överskott på nätterna och på dagarna räckte kraften inte till när industrierna var igång.
Det finns två huvudanledningar till att allt fler elbolag överger tidstarifferna. 1999 infördes det en reform som gjorde det enklare för kunden att byta leverantör. En bieffekt blev att elbolagen slutade med att gå ut med nationella kampanjer om tidstariffer eftersom de inte visste vilka som hade en elmätare som klarade en tidsuppdelning.
Ett annat skäl till att tidstarifferna avvecklas är att elbolagen byter från manuella till fjärravlästa elmätare. De enklaste nya elmätarna klarar inte att registrera dagförbrukningen från nattförbrukningen. Elbolagen vill heller inte ha tidsuppdelade taxor när en så stor förändring ska genomföras.
Vattenfall är det enda av de stora elbolagen som låter nya kunder ansluta sig till systemet, och då släpper man endast in kunder som har Vattenfall som elnätsleverantör. I dag har Vattenfall drygt 90.000 privatkunder som har tidstariff, enligt DN.
Med dagens teknik är det fullt möjligt att låta en modern elmätare att skilja på olika tider. Antingen har bolagen valt bort den möjligheten eller också mörkar man den. Det gäller uppenbarligen att tjäna lite extra. Med nuvarande elpriser och vinstmarginaler borde elbolagen ha råd att införa nattaxa dygnet runt.
Andra bloggar om: Elpriser, Tidstariff, Natttaxa
Villaägare kan få betala så mycket som 100.000 kronor för anslutningen till ett fjärrvärmenät, enligt en rapport från Villaägarnas riksförbund som Svt:s nyhetsredaktion har läst.
En undersökning av samtliga fjärrvärmeföretag i Sverige visar att det är mycket stora skillnader i anslutningskostnad hos landets fjärrvärmeföretag.
Dyrast anslutning – 100.000 kronor – har Lysekils Energi. Billigast är det i Pajala kommun – 28.000 kronor.
De fjärrvärmeföretag som Villaägarna har pratat med förklarar de drastiskt skilda kostnaderna med att det är olika förutsättningar på olika orter. I en del fall ingår det en totalkonvertering, men i andra fall fall ingår det inte. Det kan också bli olika kostnader beroende på var någonstans man drar fjärrvärmen.
Det finns i dag ingen statlig övervakning av skäligheten i priserna på fjärrvärme, och Villaägarna efterfrågar en prövning.
-Vi tycker absolut att det måste till någon typ av prövningsmodell för att pröva både anslutningskostnader och andra kostnader som en kund har för fjärrvärmen, det vill säga de löpande kostnaderna, säger Katarina Abrahamsson, förbundsjurist på Villaägarnas riksförbund till Svt.
Villaägarna föreslår att Konkurrensverket ska få ansvara för prisprövningen.
Andra bloggar om: Fjärrvårme, Anslutningsavgift, Villaägarna
Pellets borde varudeklareras för att underlätta konsumenternas inköp. Det anser Energimyndigheten som testat kvaliteten på pellets från 14 olika tillverkare. De flesta håller hög kvalitet och uppfyller gällande krav med god marginal. Men allt för stora variationer i kvaliteten kan medföra besvär och driftstörningar vid varje ny leverans.
Flera egenskaper som kan påverka driften har testats, exempelvis volymvikt, vid vilken temperatur askan smälter och askhalten.
Det skiljer så mycket som hundra kilo i volymvikt mellan den lättaste och den tyngsta sorten i testet. Så stora variationer i volymvikt orsakar problem med intrimningen av pannan. Vid för låg asksmälttemperatur ökar risken för att askan smälter i brännaren, vilket kan leda till driftstörningar. Hög askhalt innebär att man måste aska ur brännaren oftare.
Mer om testet och tips om pellets kan du hitta via länken ovan.
Andra bloggar om: Pellets, Uppvärmning, Test, Energimyndigheten