Svenskarna är, liksom de flesta européer, mycket skeptiska till genmodifierade produkter, GMO-produkter. Det gör att vi har ett ganska omfattande regelverk när det gäller användningen av GMO-produkter. Livsmedelsverket har en sida där regelverket finns sammanställt, regler för GMO.
Men vad är skillnaden mellan GMO-produkter och produkter som framställs genom traditionell växtförädling? De sistnämnda omfattas ju inte av samma stränga regelverk.
Den traditionella växtförädlingen har också med tiden blivit allt mer högteknologisk. Exempelvis har man sedan länge använt både joniserande strålning och kemiska ämnen för att skapa mutationer hos den art man vill förädla. Mutationer som kan ge önskade egenskaper. Dessa egenskaper kan sedan ges till samma art eller arter som är så närbesläktade att de kan korsas med varandra.
Med hjälp av GMO-teknik kan man flytta egenskaper mellan olika arter. Ett exempel som brukar nämnas är att göra grödor köldtåligare genom att ge dem den egenskap som gör att fiskar kan leva i fryskallt vatten. Biokemisterna kan med hjälp av sin verktygslåda klippa ut ett anlag från en art och klistra in det i en annan.
Jag är själv ganska skeptisk till användningen av GMO-grödor. Det finns inget som tyder på att GMO-produkter skulle vara farliga att äta. Min utgångspunkt är en annan. Ska vi släppa lös dessa konstgjorda gener i naturen? Riskerar anlagen att hamna på fel ställe?
Flera gånger när människan lekt med naturen och placerat arter på fel ställe har resultatet blivit oväntat och negativt. Exempel som brukar nämnas är inplanteringen av kaniner i Australien och nilabborre i Victoriasjön.
Jag tror på stor försiktighet när det gäller odling av GMO-grödor. Men samma försiktighet borde gälla grödor framställda med traditionell växtförädling.
Andra bloggar om: GMO, växtförädling, regler, risker
[…] har tidigare bloggat om GMO-produkter, och gjort en radiokrönika. Jag har då sagt att det inte finns något som tyder på att […]
[…] har tidigare bloggat om min skeptiska inställning till användningen av GMO-grödor. Det finns inget som tyder på att […]
[…] har tidigare bloggat om min skepsis till GMO-grödor. Jag tror visserligen inte att de är farliga att äta, men det finns en mängd […]
[…] har tidigare redovisat min skeptiska inställning till GMO-grödor. Jag tror inte att den är farlig att äta, vare sig […]
[…] tror inte att det är farligt att äta gmo-produkter, vare sig för människor eller djur. Min skepsis grundar sig på helt andra skäl, jag tror inte det är bra att släppa lös gmo i naturen. […]
[…] på motsatsen, men dessa forskningsrapporter har inte kunnat styrkas. Däremot finns det andra anledningar till att jag är skeptisk till […]
[…] jag är mycket skeptisk till GMO, av helt andra skäl som jag redovisat tidigare. Därför kan jag inte tycka annat än att beslutet är […]