Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2009 » september
  • Det är många som inte vill slippa telefonförsäljare, nästan hälften av alla hushåll har anmält sig till NIX-registret. I år är det tio år sedan svenskarna fick möjlighet att tacka nej till försäljningssamtal till den fasta telefonen, läser jag i DN.

    Hösten 1999 startade Nix-telefon sin verksamhet. Antalet ”nixare” har ökat från år till år. Idag är 1,8 miljoner hushåll anslutna till registret. Totalt finns 4 miljoner hushåll med fast telefon.

    Den största ökningen skedde år 2006. Det året tillkom 360 000 hushåll till registret. Förra året var det 160 000 nyanmälningar, enligt tidningen.

    Min erfarenhet är att NIX verkligen fungerar. Under alla de år som gått sedan jag NIXade min telefon har jag bara fått ett fåtal som jag inte borde få.

    Men observera att NIX bara gäller fasta telefoner, inte mobiltelefoner. Visserligen har jag inte sett det ännu, men jag fruktar att många säljsamtal kommer att ske till mobilen framöver. Därför borde det gå att NIXa mobilen också.

    Andra bloggar om: , ,

  • Förra året avslöjades skojarföretaget Kameraexperten. Totalt uppskattar polisen att bedragarna kom över mer än 10 miljoner kronor. Polisen fick in 2.800 anmälningar mot nätbutiken. Det är närmare en tredjedel av alla anmälda e-handelsbedrägerier under förra året.

    Trots avslöjandet verkar trenden med ett ökande antalet bedrägerier hålla i sig, berättar Computer Sweden. Under första halvåret i år anmäldes 6 778 fall.

    I statistiken finns alla bedrägerier som utförts via internet, både e-handelsbluffar och bedrägerier via till exempel Blocket eller Tradera.

    – Jag tror tyvärr att trenden håller i sig. Många som handlar på det här sättet är väldigt naiva och har för bråttom. De tänker inte på riskerna, säger Stig Sandgren, polisinspektör på citypolisens bedrägerisamordning i Stockholm, till CS.

    I de flesta fall är förskottsbetalningar inblandade. Det säkraste sättet att betala är fortfarande att använda ett bankkort. Då får du ersättning av kortutgivaren eller banken om du blir lurad.

    Konsumentverket har goda råd och broschyrer om e-handel.

    Andra bloggar om: ,

  • I går hade Ekot ett långt inslag om att butikerna slänger mat som kunderna inte vill köpa. Det gäller till exempel frukt som inte ser så bra ut och andra produkter som närmar sig bästföre-datum.

    I reportaget berättades att Coop Forum i Västberga hellre slängde mat än satte ner priset.

    Det kan jag inte förstå, eller acceptera. Det måste vara oändligt mycket bättre, bland annat ur klimatsynvinkel, att maten kommer till nytta på annat sätt än att brännas. Den går antagligen alldeles utmärkt att konsumera, trats att utgångsdatum närmar sig. Dessutom får vi betala svinnet i alla fall, i form av högre priser. Coop borde skämmas!

    Det finns antagligen fler saker man kan göra för att minska matsvinnet. Min vän Löuise Ungerth, ansvarig för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm, har på sin blogg föreslagit att man borde sänka temperaturen i kyldiskarna. Matsvinnet är en viktig fråga för henne.

    Andra bloggar om: , ,

  • Apples nydanande Iphone är populär, och en riktig prestigeprodukt. Men den går sönder lättare än andra lurar visar statistik från försäkringsbolaget If, berättar idg.se. HD och TT refererar artikeln.

    – Vi får in flera trasiga Iphones varje vecka. De har blivit vanligare som försäkringsärenden än alla andra mobiltelefoner sammantaget, trots att traditionella mobiler ute på marknaden är otroligt mycket vanligare, säger Caroline Uliana, pressansvarig på If.

    En förklaring är den stora skärmen, som är av glas. Det gör att den lättare går sönder om den till exempel åker i golvet. Ännu en förklaring till statistiken kan vara att Iphone är en dyrare och mer prestigefylld produkt än andra mobiltelefoner. Det kan innebära att fler Iphoneägare väljer att ta ut en reparation på försäkring än de som har telefoner från andra tillverkare, skriver Idg.

    Sen kan man fundera på varför skärmen är gjord av glas.

    Andra bloggar om: ,

  • För att dokumentera vilka avtal som slutits ska telefonförsäljarna spela in samtalet, åtminstone det avsnitt som berör själva beställningen. Men det fixas och trixas med inspelningarna, läser jag i DN.

    Ett exempel är det omdiskuterade företaget Naturex, som sålt hälsopreparat per telefon, med rena skojarmetoder. Många kunder klagade, och påstod att de inte beställt något. När Naturex överklagade beställde Konsumentverket in inspelningarna och det slutade med att verket lät Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, undersöka inspelningarna.

    Undersökningen visade att kunderna inte hade tackat ja till att köpa kosttillskott från bolaget. Konsumentombudsmannen polisanmälde då företaget för grov urkundsförfalskning, berättar DN.

    SKL:s kontroll av Naturex har inte avskräckt andra från att klippa i säljband.

    – Vi får in runt fem fall per år och i drygt hälften av dessa ärenden visar det sig att materialet har varit klippt fast de inte skulle ha varit det, säger Peter Bergström, gruppchef för bild- och ljudgruppen hos SKL, till DN.se.

    Det finns bara ett sätt att hantera påstridiga telefonsäljare, och slippa bli lurad. Säg att du inte är intresserad, och lägg på luren. Diskutera aldrig. Eller ännu hellre, anmäl dig till NIX-registret, en länk finns nedan till höger. Då slipper du säljsamtal, det fungerar mycket bra.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Många nätbutiker ger dålig eller felaktig information till kunderna. Det visar en granskning som EU gjort, läser jag i GP.

    Undersökningen, som genomfördes i maj i år, tog fasta på vilseledande reklam och otillbörliga metoder på sajter på internet som säljer elektronik till konsumenter, skriver GP.

    Det vanligaste felet på webbplatserna var att informationen om konsumentens rättigheter samt varans totalpris var felaktig. Bland annat fanns ingen information om köparens rätt att returnera varan. På någon webbplats angavs att kunden kunde få tillgodoräkna sig den betalda summan vid framtida köp.

    På en del av webbplatserna var det svårt att hitta information om extra avgifter för leveransen, på andra saknades dessa uppgifter helt. I en del fall lades fraktkostnaden till vid sista stadiet av betalningen. På ytterligare andra webbplatser stod det att leveransen var gratis när den i själva verket kostade pengar, enligt GP.

    Det gäller alltså att ha tungan rätt i mun när man besöker butikernas webbplatser, inte minst när man jämför priser. Det gäller även svenska butiker, i granskningen deltog sexton svenska webbutiker. Tolv av dem fick anmärkningar.

    Andra bloggar om: , ,

  • Svenskarna lägger allt mer pengar på sina hundar, katter och smådjur, läser jag på SvD:s E24. Under förra året spenderade vi totalt 8,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 45 procent sedan 2004, enligt Handelns utredningsinstitut som på uppdrag av intresseorganisationen Manimalis har ställt samman uppgifterna.

    Inköp av djur, djurmat och kringrustning stod för drygt 5 miljarder kronor, medan veterinärtjänster och djurförsäkringar omsatte de övriga 3,4 miljarderna, skriver E24.

    E24 har också en tabell med kostnader för de vanligaste husdjuren.

    Andra bloggar om: ,

  • Bland alla influensarädda har handsprit blivit hårdvaluta, på många ställen är den slutsåld. Men förtvivla inte – du kan göra din egen, tipsar GD. Här är receptet:

    • 35 cl t-röd (finns på bensinstationen)
    • 15 cl vatten
    • 1 cl glycerol (finns på apoteket, 57 kronor)

    Skaka ihop ingredienserna. Färdigt.

    T-röd har dessutom den finurliga fördelen att det smakar rent fruktansvärt illa, så man passar sig noga för att stoppa fingrarna i munnen. Vilket är en fördel i dessa tider, skriver GD.

    Jag tar inget som helst ansvar för receptet, jag har inte provat själv. Men en reflektion är att T-röd inte bara smakar illa, den luktar starkt också. Risken är väl att du luktar som en sämre a-lagare. Men då får du skriva till GD och klaga.

    Andra bloggar om:

  • I budgetpropositionen föreslås 107 miljoner kronor gå till Konsumentverket – en liten minskning. Allmänna reklamationsnämnden får 28 miljoner, vilket är en höjning med en dryg miljon, och 17 miljoner kronor går till ”Åtgärder på konsumentområdet”, främst stöd till konsument-organisationer. Det senare är en liten minskning, skriver Sveriges Konsumenter i ett pressmeddelande.

    – Trots att medvetna och aktiva konsumenter är en förutsättning för att efterfrågan på marknaden utvecklas i en hållbar riktning får området mindre pengar även denna gång. Det är märkligt att konsumentpolitiken fortsätter att vara ett så litet resursområde, säger Jan Bertoft, generalsekreterare i Sveriges Konsumenter.

    I de omfattande satsningarna på utbildning och forskning nämns inte konsumentfrågorna.

    – Att inte satsa på fristående konsumentforskning och få reda på hur konsumenterna agerar på nya marknader, såsom digitala tjänster eller nyligen konkurrensutsatta områden, är uppseendeväckande. Det borde ligga i regeringens intresse, säger Jan Bertoft.

    Jag tror inte att Jan Bertoft egentligen är så förvånad. Vi har en konsumentminister, Nyamko Sabuni, som inte är intresserad av konsumentpolitik. Varför hon fick bli konsumentminister är en gåta. Hon verkar snarast ha förlorat en utlottning av en ministerpost som ingen ville ha.

    Andra bloggar om: , , ,

  • TV4 satsar på folkligt, festligt och fullsatt – och naturligtvis goda intäkter. Men nu riskerar de att få sin trovärdighet ifrågasatt. Sponsorer kan köpa sig plats i programmet Förkväll. Jag hörde nyheten först i SR-programmet Medierna, men även DN har en artikel om detta.

    Mediaprofiler på TV4, som Malou von Sivers och Lennart Ekdal är kritiska.

    – Det som oroar mig är att det här sättet att göra program kan påverka trovärdigheten för andra program som Nyhetsmorgon, Nyheterna eller det program som jag gör, Efter 10, säger Malou von Sivers till DN.se. Om man köper experter på det här sättet så vet ju inte tittarna vad de ska tro om dem som framträder i våra andra program.

    Fredrik Arefalk, programchef på TV4, försvarar dock programformen och menar att beskrivningen att experter skulle betala för sig ”är missvisande”.

    Han säger till DN att TV4 kommer att samarbeta med ”externa aktörer” under programserien samtidigt som han försöker att avdramatisera den direkta kopplingen mellan sponsringen och att företagen kan få sina experter med i programmet.

    Trots ordval som ”samarbeta med externa aktörer” tror jag att det här är ett grundskott mot kanalens redan låga trovärdighet. Journalisten och författaren Jan Guillou har lite föraktfullt kallat kanalens nyhetsprogram för ”lättnyheter” och jag håller med. Det verkar bara vara en tidsfråga innan man kan köpa sig plats där också.

    Andra bloggar om: , ,