Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Sökresultat » azo
  • godisDe omdiskuterade azo-färgämnena finns i en rad produkter i svenska butikshyllor visar en undersökning som tidningen Råd&Rön gjort.

    De så kallade azo-färgämnena är omdiskuterade. De var tidigare förbjudna i Sverige, då på grund av risken för allergi. Vid EU-inträdet var Sverige tvunget att ta bort förbudet. Nyligen kom en undersökning där forskarna kopplade färgämnena till hyperaktivitet hos barn. De resultaten är ännu inte bekrä’ftade.

    År 1999 undersökte Livsmedelsverket förekomsten av azofärgämnen i olika livsmedel. Då hittade man bara en produkt, en dryck, som innehöll två azofärger. 2006 upprepades undersökningen, den här gången med ett betydligt mer nedslående resultat. Sex av totalt sju godkända azofärger påträffades i godis, drycker, desserter, smaksättningspastor, nudlar, chips och kaviar, skriver Råd&Rön.

    Nu har Råd&Rön granskat en rad produkter. Förutom azo-färgämnen letade de också efter E 104, kinolingult, som också pekas ut i studien om hyperaktivitet. Det är inget azofärgämne och har aldrig varit förbjudet i godis och läsk i Sverige.

    Resultaten är skrämmande. Färgämnena hittades i en rad produkter som lösgodis, läsk, energidrycker, lightsaft, strössel och prinsesstårta.

    Färgämnena är onödiga och borde rensas bort. Men det är bara vi konsumenter som kan trycka på.

    Även SvD har en artikel om undersökningen.

    Andra bloggar om: ,

  • De nya föreskrifterna om livsmedelstillsatser innehåller flera ändringar, bland annat i reglerna om nitrit och nitrat. Dessutom förbjuds ett av de kritiserade azo-färgämnena. Sju nya tillsatser tillåts och tre har utgått, enligt ett pressmeddelande från Livsmedelsverket. Även GP har en artikel om de nya reglerna.

    Reglerna skärps för konserveringsmedlen nitrit och nitrat, som är vanliga i kött och charkvaror. Mängden nitrat ska halveras och i produkter som inte är värmebehandlade får det inte användas alls. Nitrithalten i bacon ska sänkas, skriver GP.

    Azo-färgämnet E 128, även kallat Röd 2G, förbjuds. Orsaken är att det misstänks vara cancerframkallande. Röd 2G har liksom andra azofärgämnen tidigare varit förbjudet i Sverige men blev tillåtet i samband med EU-inträdet. Det har funnits i korvar och hamburgerkött i Storbritannien men ingår enligt Livsmedelsverket inte i några svenska produkter.

    Två konserveringsmedel förbjuds också. Det är E 216 och E 217, två så kallade parabener. De kan ge överkänslighetsreaktioner, som astmaanfall och hudirritation, hos vissa personer. Parabener används i bland annat godis och snacks samt i kosmetika och diskmedel.

    Samtidigt godkänns ett antal nya tillsatser. Det är bland annat sötningsmedlet erytritol, som används i fruktdrycker, och en substans med det krångliga namnet 4-hexylresorcinol som förhindrar mörka fläckar på räkor, enligt GP.

    De nya reglerna grundas på EU-direktiv och ska vara helt genomförda i augusti 2008.

    Andra bloggar om: , ,

  • godisSvenska barn löper liten risk att få i sig farliga färgämnen när de äter lördagsgodis, trots den senaste tidens larm. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av vanliga godissorter. Testfakta har låtit analysera ett antal olika förpackningar med godis.

    På uppdrag av Testfakta har laboratoriet Analycen i Lidköping analyserat ett urval av vanliga fabrikat av smågodis för att ta reda på hur vanligt det idag är med azofärger och konserveringsmedlet bensoesyra i godis som säljs i Sverige.

    Analysen visar att det förmodligen är mycket ovanligt. Ingen av de 14 analyserade godissorterna i vår undersökning innehöll azofärger eller natriumbensoat.

    Däremot innehöll de många andra tillsatser, i genomsnitt 20 tillsatser vardera. Tillsatsernas uppgift är att ge godiset ”rätt” konsistens, smak, färg och hållbarhet.

    – Det är dock inte frågan om några giftiga tillsatser, inte i de mängder som det är frågan om här, säger Evelyn Jansson Elfberg som är avdelningsdirektör vid Livsmedelsverket till Testfakta.

    Testfaktas undersökning visar en gammal sanning. Vill du få i dig en stor del av e-nummerlistan – ät godis!

    Testfaktas undersökning refereras även i GP.

    Andra bloggar om: , ,

  • I SvD finns en artikel om en ny bok; ”Den hemlige kocken – det okända fusket med maten på din tallrik” av Mats-Eric Nilsson (Ordfront). Det kanske inte är en ren slump att det puffas för boken i SvD, Nilsson är redaktionschef där.

    Jag ska på en gång säga att jag ännu inte läst boken, men kommer att göra det. Men genom artikeln anar jag en stor okunnighet och generaliseringar á la kvällstidning.

    Nilsson verkar bland annat tro att allt som har E-nummer är framställt i en kemifabrik. Den absoluta majoriteten av alla livsmedelstillsatser har ett naturligt ursprung. De är bara renframställda och eventuellt koncentrerade. Fördelen för livsmedelsindustrin är att de vet exakt vilket resultat de får.

    Ett undantag är de omdebatterade azo-färgämnena. De är rena kemiprodukter och var under många år förbjudna i Sverige, på grund av allergirisken. I samband med EU-inträdet var Sverige tvungen att tillåta dem.

    Jag citerar ur artikeln; ”En engelsk studie, finansierad av det brittiska livsmedelsverket FSA, visar att det kan finnas samband mellan livsmedel med många tillsatser och hyperaktivitet och ADHD hos barn. Resultatet i maj ledde bland annat till att Marks & Spencer tog bort färg- och smakämnena från 4455 varor.”

    Jag hoppas att citatet inte är lyft ur boken. I så fall är det ett exempel på kvällstidningsjournalistik. Jag har bloggat om den undersökning han avser, både i maj, när de preliminära resultaten fick flera livsmedelskedjor, inte bara Marks&Spencer, att ta bort vissa varor från hyllorna, och i september när studien publicerats i the Lancet.

    Det handlar inte heller om ” livsmedel med många tillsatser”. Undersökningen handlade om azo-färgämnen och natriumbensoat, ett konserveringsmedel.

    Sammantaget undrar jag om det är Nilsson eller journalisten som skrivit artikeln som fått mest om bakfoten. Artikeln ger knappast mersmak. Men jag kommer ändå att läsa boken med stort intresse. Jag återkommer i ärendet!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • pojklekVanliga färgtillsatser och konserveringsmedel i exempelvis godis och läsk kan göra barn hyperaktiva. En godispåse per dag ökar risken för att barn ska utveckla hyperaktivt beteende, visar en ny brittisk studie enligt en artikel i DN.

    Resultaten ska publiceras i den medicinska tidskriften the Lancet. Forskarna kan dock inte säga om effekterna beror på färgtillsatserna eller på natriumbensoat – ett mycket vanligt konserveringsmedel som finns i en rad livsmedel.

    – Färgämnena finns i begränsad omfattning i Sverige, främst i importerade varor. Det handlar mest om godis och kanske läsk, säger Evelyn Jansson Elfberg, avdelningsdirektör vid Livsmedelsverket till DN.

    Azo-färgämnena var tidigare förbjudna i Sverige, då på grund av risken för allergi. Vid EU-inträdet var Sverige tvunget att ta bort förbudet. Som jag berättat tidigare har brittiska livsmedelskedjor beslutat rensa bort produkter med azo-färgämnen ur sina hyllor.

    SvD har en TT-artikel om undersökningen. Även Ekot har ett inslag och BBC uppmärksammar undersökningen i en längre artikel.

    Uppdatering: Nu har SvD totat ihop en egen artikel om undersökningen. De har också en artikel om krav från Mp om att förbjuda azo-färgämnen.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • De brittiska butikskedjorna Asda och Marks & Spencer ska ta bort produkter med vissa tillsatser från butikshyllorna, berättar SvD. Det gäller tillsatser som azo-färgämnen, smakförstärkaren glutamat och sötningsmedlet aspartam.

    Enligt en hittills opublicerad studie, som finansierats av den brittiska motsvarigheten till Livsmedelsverket, skulle vissa azo-färgämnen kunna kopplas till hyperaktivitet och ADHD hos barn.

    Azo-färgämnena var tidigare förbjudna i Sverige, då på grund av risken för allergi. Vid EU-inträdet togs förbudet bort. Även glutamat kan orsaka allergi, men sägs också kunna bidra till migrän. Aspartam sägs ha en (mycket omdiskuterad) cancerframkallande effekt.

    Mer information om azo-färgämnena finns på Livsmedelsverkets webbplats.

    Du kan också lyssna på min radiokrönika om tillsatser (mp3).

    Andra bloggar om: , ,

  • Om konsumenterna handlade mer över gränserna skulle EU kunna vara världens största detaljhandelsmarknad. Men för att nå dit behövs ett effektivt konsumentskydd, som är lika i alla länder, och tryggare konsumenter.

    Stycket är inledningen till ett pressmeddelande från Konsumentverket, som i sin tur citerar EU-kommissionen. Det handlar om en ny konsumentpolitik för EU. Ett citat ur kommissionen program:

    Det konsumentskyddande regelverket ska förenklas, och skyddet ska vara lika bra i alla länder.

    Tyvärr kan detta läsas på flera sätt. En tolkning som ligger nära till hands är att skyddet ska vara lika dåligt i alla länder.

    Hittills har EU ägnat sig åt att ta bort bestämmelser som kan ”försvåra” försäljning i vissa länder. Ta bort ”handelshinder” som det heter på EU-nyspråk. Att sådana regler kan vara till för att skydda konsumenterna är en bisak.

    Två exempel som anknyter till Sverige:
    Innan EU-inträdet hade vi ett förbud mot så kallade azo-färgämnen i livsmedel. Sådana färgämnen kan orsaka allergi, och i ganska stor utsträckning. Förbudet var vi tvingade att ta bort, det var ett handelshinder.

    Sverige har hittills haft ett förbud mot tv-reklam riktad till barn. Sverige försökte också få förbudet att gälla hela EU. Det lyckades inte. I stället verkar det som om vi kommer att bli tvungna att ta bort förbudet. De signalerna har jag fått på sistone, i diskussioner med konsumentjurister med inblick i EU-byråkratin.

    Det verkar alltså som om EU:s konsumentpolitik inte siktar mot bästa möjliga skydd för konsumenterna. EU ger snarast intrycket att göra det så enkelt som möjligt för företagen, att EU är ett näringslivsprojekt.

    Tyvärr verkar inte heller regeringen engagera sig. Vår konsumentminister, Nyamko Sabuni, har hittills inte visat något intresse för konsumentpolitik.

    Andra bloggar om: , , , ,